Doktorn i fysik vill förklara det svåra för gymnasieeleverna
Forskning Att koppla samman filosofi med matematik och fysik är kanske inte något alla gör. Men gymnasieläraren Erik Thomé ser tydliga samband och det handlar bland annat om matematisk logik, vetenskapsfilosofi och tolkningar av kvantmekanik.
Det som började med teoretisk filosofi blev via lärarutbildningen en doktorsavhandling i kärnfysik. Sedan sju år hittar vi Erik Thomé på Öresundsgymnasiet i Landskrona.
Vilken nytta har du av att du doktorerat?
– Faktiskt på många olika sätt. Dels för elever som är intresserade av fysik och kanske just partikelfysik och kosmologi. Då kan jag verkligen vägleda dem. Det är också bra att jag varit i den internationella forskarvärlden, jag kan ge tips för elever som är intresserade av detta.
Han kommer från Lund, där han åter bor sedan sju år, och började läsa teoretisk filosofi och sedan blev det matematik och partikelfysik.
– Många frågor är gemensamma för teoretisk filosofi och partikelfysik, exempelvis när det gäller tolkningar av kvantmekaniken.
Jag är minst lika intresserad av filosofi och litteratur som av matte och fysik, så nej, jag är väl ingen riktig nörd …
Drivkraften var att förstå de grundläggande fysiklagarna. Det blev flytt till Göteborg där han gick det korta lärarprogrammet. Sedan kom en möjlighet att doktorera vid Uppsala universitet. Han tog chansen. När han var klar och familjen hade utökats med ett andra barn valde familjen att flytta tillbaka till Lund.
– Och jag trivs verkligen bra som gymnasielärare, säger han, som nu har tre barn varav i alla fall ett visar intresse för matematik.
Han har sedan han lämnade Uppsala också utvecklat ett läromedel i fysik:
– Det är för fysikintresserade elever som vill veta mer om universums grundläggande lagar. Det är svår matematik och du måste gå på djupet.
Han tänker att såväl elever på naturvetenskapliga programmet som det tekniska programmet ska lära sig mycket matematik och kan ha hjälp av hans förklaringar.
Boken blev en följd av att han själv utvecklade en matematisk specialiseringskurs och ett samtal med en annan fysiklärare. Den sistnämnde använde en lärobok för sin spetsutbildning i astrofysik och partikelfysik som kom ut för 25 år sedan.
– Den är bra men inte helt synkad till vad vi behöver i våra kurser.
Han har använt ett print on demand-förlag men boken säljs via nätet på de stora boksajterna.
– Snart blir det en ny utgåva, det är några minustecken som jag tycker blivit fel.
Förlåt frågan, men hur mycket nörd är du?
Han skrattar:
– Jag är minst lika intresserad av filosofi och litteratur som av matte och fysik, så nej, jag är väl ingen riktig nörd. Sedan tror jag att som gymnasielärare i fysik behöver jag spela lite av en roll och visa mitt stora intresse för ämnet för att mitt engagemang ska kunna underblåsa elevernas intresse.
Erik Thomé
Yrke: Gymnasielärare i fysik, matematik och filosofi.
Jobb: Lektor och huvudlärare i fysik vid Öresundsgymnasiet i Landskrona.
Bakgrund: Filosofi, partikelfysik och matematik vid Lunds universitet. Magisterexamen i partikelfysik. Kort lärarprogram vid Göteborgs universitet.
Karriär: Disputerade 2012 i kärnfysik vid Uppsala universitet med avhandlingen: ”Multi-Strange and Charmed Antihyperon-Hyperon Physics for Panda” (finns att läsa på diva-portal.org). Avhandlingen är ett delprojekt i det internationella projektet Panda. Läs mer på panda.gsi.de
Bok: ”Världens matematiska grund: partikelfysik och kvantmekanik för gymnasieskolan”, 2020 på Books on demand.
Han har noterat ett visst ökat intresse för de stora frågorna om universum. Bland annat under de seminarier för lärare och elever som Öresundsgymnasiet arrangerar sedan några år. De är inte schemabundna utan helt frivilliga. Några av de frågor han själv tagit upp är; varför existerar världen, har vi fri vilja, finns det liv på andra ställen i universum och relationen mellan fysik och vetenskapsfilosofi.
– Du kan ställa en enkel fråga när du inte är så insatt som har ett otroligt komplicerat svar. Men jag tycker att man ska försöka förklara och även vara öppen med vad vi inte vet.
Nu jobbar han med en ny bok. Orsaken är att den första boken innehåller ett stort antal övningsuppgifter.
– Den nya boken har lösningarna, det kan hjälpa eleverna tänker jag. Själv har jag muntliga redovisningar under kurserna och eleverna vill kolla av sina resultat längs vägen och en del av övningarna är rätt så krångliga.
Hans avhandling, som var klar 2012, var inom ämnet kärnfysik och den nationella ämneskategorin subatomär fysik. Det sistnämnda handlar enkelt uttryckt om det som är mindre än atomer.
– Det var ren grundforskning för att förstå hur världen är uppbyggd. Mitt område handlar om vad som händer när nya partiklar bildas i kollisioner av protoner och antiprotoner, vilket jag gjort beräkningar och simuleringar av.
Han förklarar om protoner och antiprotoner som kolliderar och nya mer exotiska kvarkar bildas när de vanliga förintas. Bland annat kan den svaga kraftens brott mot några av universums grundläggande symmetrier studeras i dessa processer.
Erik Thomés avhandling är en del i ett stort internationellt forskningsprojekt som heter Panda. Det är en förkortning av ”antiProton ANnihilation vid Darmstadt”. Navet finns i den tyska staden Darmstadt och man arbetar bland annat med antiproton och jonforskning i och även det för många kanske mer kända partikelfysiklaboratoriet i Cern är inblandat.
– Det är ett enormt projekt med cirka 420 forskare och 18 länder inblandade. Och det är långt ifrån klart. Det var en otroligt spännande miljö, säger Erik Thomé.
