Ranelid: Ordet digitalisering en hägring

Jag är herden som vaktar ordet, men ibland händer det att ett lamm går vilse eller att ett ­rovdjur river mamman till döds. Paradiset har tunna blad och man måste bläddra med en liten nål i handen. Sorgen ber aldrig om lov att få stiga in.

Ordet uppstår från döden när du läser det. Du drar din blick mot ett plån och sedan tänds små facklor i dina ögon och du kan gå som en härold och apostel och sprida ljuset i litteraturen.

De svarta lammen ligger på en vit äng och vilar och plötsligt reser de sig och börjar beta på ängen. Författaren är en trädgårdsmästare som klipper, ansar, vattnar och vårdar växterna. På kvällen och natten ligger han i marginalen på boksidorna eller så sover han i klykan av bokstaven Y.

Den amerikanske presidenten Donald Trump, påven Franciskus, kungen av Sverige och statsministern kommer inte undan ordet i skrift och tal. Det kan inte ersättas med datorer och robotar. Ingen har fått Nobelpris i tystnad.

Världens mest avancerade dator kan inte skriva en mästerlig dikt; inte heller kan den gråta, skratta eller njuta av att betrakta en målning, ett vackert hus eller lyssna på ett finstämt musikstycke. Den blir aldrig havande med ett barn. Det gäller nu och det kommer att vara fallet i all framtid helt enkelt därför att maskiner saknar känsloliv, könsceller, estetiskt sinnelag och en hjärna som lever av syrerikt blod från ett pulserande hjärta.

Ordet digit betyder siffra på det engelska språket. I latinet står ordet digitus för finger. Man kan räkna på fingrarna. Fingerborgsblomma heter som bekant digitalis.

Från de ursprungsbetydelserna har förskjutningar och direkta förvanskningar av orden lett till verbet digitalisera och substantivet digitalisering. De sistnämnda har i sin tur blivit så vaga när människor använder dem i olika ­syften att de nästan förlorat all rimlig och sansad innebörd.

En bonde som tar hjälp av en dator när hon eller han övervakar korna kan tänkas ha digitaliserat sitt arbete. I dagens svenska skola har ordet blivit högsta mode bland många pedagoger och ­rektorer.

Ordet digitalisering har blivit till en hägring, men lika mycket till ett löfte om den allena saliggörande framtiden i skolan. Just ett sådant ord i skrift och tal behöver en herde som vaktar det och håller ordning på flocken så att inget lamm går vilse i terrängen.

Datorer, robotar och andra maskiner är uppfunna och skapade av män­nis­kor. All undervisning i skolan måste ytterst sett alltid ledas av individer som i de flesta fall är lärare. De livlösa tingen och det som kommer från dem tolkas och hanteras av levande varelser, vilka är elever och lärare.

Det betyder i klartext att hjälpmedel i form av datorer med nödvändighet är sekundära i all undervisning och pedagogisk verksamhet. Det handlar inte om att ringakta eller att rata dessa ting; det är däremot en ontologisk aspekt på fenomenet.

Det må vara fallet att en dator kan besegra en världsmästare i schack vid enstaka tillfällen, men den kan inte uttrycka glädje över triumfen eller förmedla den i nyanserade ord till en medmänniska.

När min fantasi leker med orden står väldens mest avancerade dator blick­stilla, blodlös, känslokall och bokstavligen hjärtlös. Ingen maskin kan skriva poesi som Tomas Tranströmer, sjunga som Maria Callas eller Jussi Björling, måla som Rembrandt eller Picasso, inte i dag och inte tio eller hundra år senare.

Ordet är världens främsta låssmed och det färdas lika snabbt som ljuset, men själen överträffar dem likväl, ty den kan vara samtidigt i evigheten och där du råkar befinna dig i ögonblicket.

Språket i tal och skrift är mänsklighetens främsta uppfinning. Döda ting som maskiner, robotar, stora fartyg, rymdraketer och kärnkraftverk finns inte till utan människans hjärna och skaparkraft i minne och språng in i framtiden.

Begreppet artificiell intelligens är ett av de mest spridda och enfaldiga uttryck som jag känner till. Det bygger i sin konnotation på en ren lögn och falsk ingång. Det borde passa bättre att en taltränad papegoja sade det än en klok och utbildad människa.

Kan det engelska ordet ”artificiell” översättas till det svenska ordet ”konstlad” eller ”konstgjord”? I så fall indikerar det just vad det antyder, nämligen att det inte är frågan om en riktig och rättmätig intelligens.

Det må vara fallet att en dator kan besegra en världsmästare i schack vid enstaka tillfällen, men den kan inte uttrycka glädje över triumfen.

Alla maskiner i form av robotar och datorer är från början tänkta, uppfunna och skapade av människor. De byts ut, renoveras eller kasseras av individer. Inga apor klarar detta. De programmeras likafullt av levande varelser i samma släkte.

Ingen dator kommer någonsin att kunna bli befruktad, föda barn, älska, gråta, skratta, längta, drömma, sörja, känna omsorger, gifta och skilja sig. Det gäller även för den mest avancerade maskinen i världen.

Människans genetik är orättvis med nödvändighet. Ingen skola i världen kan korrigera och ändra på den och Gud förbjude att det vore möjligt. Just olikheten är mänsklighetens framtid, inte likheten.

Världens viktigaste mening lyder så här: Varje människa existerar i endast ett exemplar och när hon är borta kan ingen ersätta henne.

Enäggstvillingar har inte fullkomligt exakta gener, ty mutationerna börjar redan i koncipieringsögonblicket, i befruktningens första stund. Senare i livet visar det sig att de inte har identiska ansikten och de har olika form på fingrar och tår och inte samma antal hårstrån på hjässan.

De längtar, skrattar, gråter, drömmer, sjunger och rör sig olika. Inga framtida manipulationer med födslar av barn kommer att utplåna dessa skillnader mellan två individer som har legat samtidigt i fostervattnet hos modern.

Naturen hos människan besegrar den mest sofistikerade tekniken i form av maskiner, robotar och datorer. Ingen fysiker, kemist eller mikrobiolog kan skapa en mus, fluga eller en nagel på en människa utan att ta hjälp av det biologiska materialet hos en levande varelse.

Ingen människa bestämmer var och när hon skall födas och vem som skall vara hennes moder och fader. Det är tre humanistiska axiom. Ingen flicka eller pojke föds ur ett intet, ett vakuum.

Håll ett passarben i de axiomen och flytta det andra benet till astrofysiken och kosmologin. Om man bejakar teorin om Big Bang, så förutsätter man att Något kan skapas ur Intet.

Skulle man därtill påstå att det existerar många universum, så måste man kunna förklara hur lång serien skall vara och när och var den börjar och slutar. I så fall riskerar man att hamna i oändligheten och evigheten och de begreppen brukar inte tolereras inom modern fysik.

En del fysiker försöker rädda dilemmat med vad som föregick Big Bang genom att tänka sig en evig inflation som betyder att det ständigt skapas nya universum i ett tomrum och att dessa nya världar oupphörligt expanderar. I detta tomrum förutsätts kvantmekanikens lagar fungera.

Blev rum och tid till samtidigt med Big Bang?

Albert Einstein trodde inte eller visste inte att universum ständigt expanderar. Det är åtminstone en hypotes. Om så är fallet, så hävdar man att denna expansion sker i något som inte kan vara intet. Är det inte ett intet så är det ett Något och vad är det måste man fråga.

Artificiell intelligens kan inte förklara vad energi och elektricitet i sig är. Fysiker och ingenjörer mäter och konstaterar att dessa fenomen finns, men de kan inte strikt definiera vad det är.

Ingen biokemist eller neurofysiolog kan utreda vad ett mänskligt medvetande är. Själen är naturvetenskapens blinda fläck. En reduktionist hävdar att alla mentala och psykiska processer ytterst sett är lika med materien i män­niskans hjärna, men det kan inte empiriskt och strikt vetenskapligt bevisas.

Ingen matematiker eller biolog vet det exakta antalet celler i en människas kropp. Man kan göra uppskattningen att en individ som väger sjuttio eller åttio kilo har sjuttio eller åttio biljoner celler i kroppen.

Alla dessa dilemman och gåtor inom mänskligheten och universum är utmaningar för forskare, men de har inte kunnat lösas fram till i dag och jag betvivlar på goda grunder att de någonsin kommer att bli fullkomligt förklarade.

Hur mycket och hur länge undervisningen än digitaliseras i skolorna så kommer de yttersta frågorna som gäller människans och universums uppkomst att vara utmaningar.

Varför blev universum till? Naturvetenskapen svarar inte på frågor som gäller etik och moral. Allting som gör oss till människor syns inte i bruttonationalprodukten, men alla statsbudgetar i världen kan på olika sätt relateras till kärlek, glädje, lust, längtan, begär, drömmar, erotik och mänsklig samvaro som leder till att kvinnor blir gravida och att barn föds på jorden.

Datorer och robotar behöver inte vara konkurrenter eller fiender till människan, men de bör behandlas och tänkas som ett komplement i arbete och utveckling på olika plan och i särskilda avseenden.

Just nu pekar en av mina fingrar i ­den riktningen, det engelska och latinska ordet befruktar varandra och snart föds ännu ett litet lamm som du och jag och vi är satta att kärleksfullt vakta och vårda.

En dag skall avkomman få ett namn. Digitus och Digit är redan upptagna. Vad blir det?