Mentorer på heltid – då minskade lärarnas stress

Att vara mentor i dag är inte samma som när systemet en gång infördes. Från att ha varit en roll som mer handlade om att hantera frånvaro, skriva under betyg och hålla utvecklingssamtal behöver man i dag också ofta se till elevens psykiska välmående och hälsofrågor som sömn och mat. Orden är Inger Perssons, hon är bildlärare med snart 30 år i yrket och känner av en stor förändring i uppdraget.

– Det är så mycket mer nu än när jag kom in som lärare på 1990-talet, säger hon.

Förskjutningen handlar inte bara om att hitta tid att avsätta utan om att relationen till mentorseleven kan bli problematisk.

– Om jag underkänner en elev och sedan ska ha ett förtroende­givande samtal och reflektera framtidstankar med denna … Det blir en konflikt i uppdraget. Och det är inte bara struligt för oss lärare utan väldigt förvirrande för en del elever, säger Inger Persson.

Sedan fem år tillbaka jobbar hon på Norrevångsskolan (7–9) i Eslöv där man införde heltidsmentorer 2019.

– Jag tycker att det är fantastiskt. Förut hade jag 30 elever utöver det jag gör i dag. Det var belastande och jag hann aldrig göra det bra och det är inte bra för ens egen självkänsla: Nu har jag missat det här, nu har jag inte hunnit att göra det här eller nu har jag glömt. Efter att ha engagerat mig ganska mycket i mina elever är det skönt att bara kunna fokusera på mitt uppdrag. Jag har över 300 elever så jag har att göra ändå, säger hon.

Extra undervisningstid

I utbyte mot mentorsuppdraget fick lärarna på skolan en extra undervisningstimme i veckan.

– I relation till tiden de lagt på mentorsuppdraget tyckte de att det var okej. Det är också något vi pratar om varje år när tjänstefördelningen görs och hittills har lärarna sagt att de vill ha kvar heltidsmentorsuppdraget, säger Fredrik Gustavsson, SO-lärare och Sveriges Lärares representant på skolan.

Är det något som är ett problem är det snarare heltidsmentorernas arbetsbelastning som utmanar, menar han.

– Vi har diskuterat mycket kring den stora arbetspuckel som utvecklingssamtalen för med sig för mentorerna och hur man kan underlätta för dem under den perioden, säger han.

Skolan har fyra mentorer varav tre är heltidsmentorer som har hand om varsin årskull. Sandra Nilsson är sjuornas heltidsmentor med ansvar för sammanlagt 115 elever i fyra klasser. I grunden har hon en utbildning inom socialpsykiatri och jobbar nära tillsammans med en specialpedagog som är knuten till samma elever.

Förutom en timme mentorstid för varje klass har hon dagliga möten med de andra mentorerna och specialpedagogerna. Dessutom träffas mentorer och lärare varje vecka med fokus på elevhälsa. När hon inte sitter i möten är hennes dörr alltid öppen för eleverna.

– Jag är väldigt tillgänglig för eleverna, så oavsett om det är något som händer i korridoren eller om någon elev mår dåligt finns jag där som ett socialt stöd. En vuxen man kan prata med som inte betygs­sätter, säger Sandra Nilsson.

Skapar trygghet för eleverna

Just den tillgängligheten och att ha en person som har ett helhetsgrepp menar hon skapar en trygghet hos eleverna.

– Dels är det inte alltid så lätt att få tag i lärarna – de har ju sina scheman och lektioner. Dels tror jag att även om lärarna pratar med varandra har jag en annan möjlighet att exempelvis se vad det är just på NO:n som gör att Kalle inte klarar den trots att han har höga betyg i alla andra ämnen, säger hon.

Hon får medhåll från Inger Persson som tyckte det var svårt att få ihop mentorsuppdraget samtidigt som hon var bunden till sitt schema.

– När jag var mentor och en kollega klagade på någon av mina elever kunde jag inte komma till den lärarens undervisning eller be den att komma och sitta med under någon av mina lektioner. Heltidsmentorn däremot kan komma in och se med egna ögon hur de blommar ut på vissa lektioner och behöver stöd på andra. Det blir heller inget prat om ”min” eller ”din” elev, utan här är det våra elever och vi stöttar varandra, säger hon.

Sandra Nilsson berättar att hon också kan agera ”krockkudde” om det är en elev som har dålig person­kemi med en lärare eller kanske inte vågar prata med den själv.

– Då kan vi gå och göra det tillsammans.

Viktigt med tydliga roller

En farhåga som ibland dyker upp gällande heltidsmentorer är att de saknar förståelse för hur skolsystemet fungerar då de sällan har yrkesbakgrund som lärare. Men enligt Fredrik Gustavsson har det inte varit något oöverkomligt problem.

– Det finns färdiga mallar i systemen och lärarna pratar med eleverna hur de ligger till. Vid varje terminsstart eller läsår diskuterar kollegiet också hur gör med kontakten. Det är viktigt att hela tiden hålla det samtalet levande, säger han.

Även Sandra Nilsson tycker att det bygger på god kommunikation.

– Det var absolut en utmaning när jag började inom skolvärlden och det var mycket som var nytt. Men nu vet jag hur det funkar och det har inte varit ett hinder utifrån hur jag haft det. Sedan kan det såklart hända att man har olika infallsvinklar, men då har vi en dialog. Våra olika roller är också något som är tydligt för eleverna, säger hon.

Ytterligare något som hörts som kritik mot heltidsmentorsuppdraget är att lärare kan känna sig inlåsta i undervisningen och att de saknar den elevkontakt som mentorsuppdraget erbjuder. För Inger Perssons del stämmer inte det, elevkontakt får hon tillräckligt av i samband med undervisning.

– Är det något jag saknar med mentorsrollen så är det relationen med föräldrarna. Det var alltid nervöst, men det fina var att man kände sig som en del av de vuxna kring barnen, säger hon.

Oroas av sparkrav

Liksom många andra skolor är Norrevångsskolan drabbad av sparkrav. Nu oroar sig Inger Persson för att satsningen på heltidsmentorer kan komma att behöva sparas in på i framtiden.

– Som de flesta kommuner är vi drabbade av att det ska vara ekonomiskt slimmat så vi undrar vad som kan hända härnäst – men mentorer är värt att behålla, det är jättevärdefullt, säger hon.

Många av hennes kollegor tycks hålla med. Sedan systemet infördes har det årligen utvärderats av facket.

– Vi har en bra samverkan med skolledning och rektor och har återkommande kikat på vad det skulle innebära att inte ha det.

– Vi måste inte ha heltids­mentorer till varje pris, men många lärare säger att de ser det som en vinst för sig själva och vi är överens om att vår arbetsbelastning mår bra av detta, säger Fredrik Gustavsson.

LÄS MER:

Rektorn: ”Som lärare behöver man ha fokus på undervisningen”

Inför avtalet: Skolan som redan har reglerad arbetstid

Svårigheten att lyckas med sitt mentorskap

Maria Wiman: Undervisningstid och mentorskap måste regleras innan vi lärare drunknar