Ska inte slöjdlärare ha ämneskunskaper längre?
Debatt Räcker det verkligen att sy ett gosedjur och en necessär för att bli legitimerad i textilslöjd? Det är ett hån både mot lärarlyftsstudenterna och de elever de ska undervisa, skriver textilläraren Karin Eriksson.
Det enda en lärare som går lärarlyftet i slöjd, textil inriktning, i Göteborg ska göra inom sömnadsområdet är lite sömnadsdetaljer samt en necessär, ett gosedjur och ett trikåplagg. Ger det verkligen tillräckligt för att klara av att undervisa slöjd i årskurs 9?
Jag har läst kursplanen och skrivit till kursansvarig vid Högskolan för design och konsthantverk, HDK, vid Göteborgs universitet. Enligt svaret ägnas bara en av cirka 10 workshops åt sömnad för dem som valt textil inriktning. Själv slöjdlärare häpnar jag över den låga nivån.
Bild: Colourbox
Jag gick textillärarprogrammet i Umeå 1999–2002. I den första sömnadskursen fick vi välja ett skolmönster och sydde upp det för att se om det var lämpligt för barn med de instruktioner som följde med.
Sedan skulle vi sy en överdel. Jag gjorde en skjorta i linnetyg. Därefter ett par byxor med fickor fram och bak samt blixtlås och gylf. Allt i kläde och självklart fodrade.
Sedan sydde vi ytterplagg. Jag sydde i sidendupion. Dubblerat med organza och fodrat förstås. Handgjorda knapphål i silke.
Därefter hade vi även en kurs i återvinning då jag sprättade sönder ett plagg och broderade på det, färgade det innan, samt sydde ihop till byxor.
Förutom det hade vi naturligtvis kurser i vävning, tovning, tygtryck, formgivning, syrafärgning och växtfärgning och en hel del annat som jag glömt.
Borde det inte vara högre nivå på just lärarlyftet eftersom lärarna redan har undervisat och lärt sig den hårda vägen vad man måste kunna?
Trots allt detta höll jag på hoppa av ett flertal gånger. Det berodde på att vi ofta blev lämnade ensamma med det praktiska arbetet eftersom lärarna kom och gick. Hade jag börjat i Göteborg i stället för i Umeå hade jag hoppat av efter första veckan.
Som jag har förstått det så gör man i Göteborg bara ”demo-ex”, alltså demonstrationsexemplar som man kan visa eleverna för att de ska få inspiration. Men demo-ex, som gosedjur, behöver man inte gå någon utbildning för att göra. Det kan man redan om man är verksam lärare. Och jag antar dessa studenter jobbar som lärare i slöjd eftersom de går lärarlyftet.
Borde det inte vara högre nivå på just lärarlyftet eftersom lärarna redan har undervisat och lärt sig den hårda vägen vad man måste kunna? Hur kan man då ha en uppgift att sy ”gosedjur”. Är inte det ett hån?
Det säger sig självt att ämneskunskaperna blir lidande om man ska ägna hälften av tiden åt att svarva istället för att sy och brodera.
Det finns också en vanlig heltidsutbildning i Göteborg som har varit känd för att vara halvdålig sedan åtminstone 2001. Då slog man ihop textilslöjd med träslöjd så att alla studenter skulle ägna lika mycket tid åt varje, medan man i Linköping och Umeå behöll uppdelningen. Det säger sig självt att ämneskunskaperna blir lidande om man ska ägna hälften av ämnestiden åt att svarva istället för att sy och brodera.
Jag och mina 25 kurskamrater i Umeå var tvungna att ha förkunskaper i hantverket för att vara behöriga till utbildningen. Idag anses förkunskaper vara en anledning att inte behöva utföra några arbeten alls. I svaret jag fick från HDK står det nämligen att de studerande kan validera befintliga kunskaper, och att många utnyttjar möjligheten på hantverksområdet.
Kanske vill de i Göteborg snabbt och smidigt släppa igenom alla som söker och ge dem legitimation så fort som möjligt? Det står på hemsidan att utsikterna för slöjdlärare är goda eftersom en tredjedel är obehöriga.
Men ska inte slöjdlärare idag ha ämneskunskaper? Varför inte i så fall?
