DEBATT: Elever måste få mer undervisning i arbetsmiljö

Nader Ahmadi, generaldirektör vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Varje år drabbas cirka 5 000 unga av arbetsskador. Många unga börjar arbeta redan i tonåren. Men det är bara på yrkesprogrammen i gymnasieskolan som arbetsmiljökunskap har en självklar plats i undervisningen. I grundskolan och i gymnasieskolans högskoleförberedande program har arbetsmiljö litet utrymme. Eleverna måste få mer kunskap om den arbetsmiljö de kommer att möta i arbetslivet. Det menar Nader Ahmadi, generaldirektör vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Unga är särskilt drabbade av arbetsskador. I åldersgruppen 16 till 24 år har under de senaste fem åren 25 000 personer skadat sig på jobbet så allvarligt att de blivit sjukskrivna. Arbetsmiljöverket pekar på att många unga inte är tillräckligt medvetna om risker på arbetsplatser.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap har undersökt utbildning i arbetsmiljökunskap i den svenska grund- och gymnasieskolan. Vår genomgång visar att arbetsmiljö nämns några gånger i grundskolans läroplan. Det handlar om elevernas arbetsmiljö i skolan här och nu. Aspekter av arbetsmiljökunskap finns också i ämnena samhällskunskap, slöjd, idrott och hälsa, samt hem- och konsumentkunskap.

Intervjuer med lärare i grundskolan visar att de anser att kunskaper om arbetsmiljö är viktigt och borde lyftas fram tydligare. Det finns ett behov av en röd tråd genom grundskolan. En tråd som börjar med mycket konkreta frågor om elevernas arbetsmiljö här och nu, till att koppla in aspekter som berör ett framtida arbetsliv.

Nämns två gånger

I läroplanen för gymnasieskolan nämns frågan om arbetsmiljö vid två tillfällen. Frågor om arbetsmiljö finns även i de två gymnasiegemensamma  ämnena samhällskunskap och idrott och hälsa, och  i yrkesprogrammens ämnen och examensmål. Men arbetsmiljö saknas i övrigt i de högskoleförberedande programmen som samlar två tredjedelar av alla som går i gymnasieskolan. En majoritet av gymnasieeleverna får alltså nästan ingen utbildning i arbetsmiljö. Samtidigt arbetar många redan under skoltiden eller går ut i arbetslivet efter gymnasieskolan.

Vilka förutsättningar finns för att förmedla grundläggande kunskaper om arbetsmiljö inom området samhällskunskap? Vår undersökning tyder på att förutsättningarna är små. Så här beskriver en lärare i grundskolan sitt dilemma, som även finns i gymnasieskolan:

Detta [området arbetsmarknaden och arbetslivet, i kursplanen för samhällskunskap] är ett jättestort område med massor av olika delmomentet. Men det är också ett av 25 jättestora områden som jag ska ta upp under högstadiet enligt kursplanen. Och vi har 75 timmar i ämnet på högstadiet. Så det blir alltså tre timmar per område. Med lite tur så kan jag avsätta en kvart till arbetsmiljö.

Med lite tur så kan jag avsätta en kvart till arbetsmiljö.

Regeringen betonar i sin arbetsmiljöstrategi för 2021–2025 vikten av att alla elever får grundläggande kunskaper i arbetsmiljöfrågor. Vår genomgång visar tyvärr att läget i skolorna inte är i linje med vad regeringen önskar sig. Vi förstår att många väsentliga ämnen trängs om utrymmet i skolan. Men vi vill hävda att frågor om arbetsmiljö måste få ett större utrymme i undervisningen och i nästa revidering av skolans styrdokument. Det är en fråga om liv och hälsa.

Nader Ahmadi, Generaldirektör, Myndigheten för arbetsmiljökunskap.