Riskbedömning i coronatider

Stephan Redman, rektor för Kålgårdens förskoleområde i Jönköping, har riskbedömning högt upp på att göra-listan nuförtiden.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Smitta, sjuka barn, hög arbetsbelastning och schemaförändringar. För många rektorer ligger riskbedömning högt upp på att göra-listan just nu. Så även för Stephan Redman, rektor för Kålgårdens förskoleområde i Jönköping.

Med sex förskolor av varierande storlek, 300 barn och 70 medarbetare har Stephan Redman fullt upp även i vanliga fall. Men sedan pandemin har tagit fart ser arbetsdagarna dessutom annorlunda ut.

– Jag är mån om att inte skryta om att ha jobbat många timmar, vi chefer är också medarbetare och arbetsmiljölagen gäller även oss. Men i läget som vi hamnat i gäller att ha fullt fokus, och det är viktigt att vi stöttar, peppar och jobbar tillsammans. Det är vårt uppdrag nu, säger han.

Riskbedömningar har blivit vardag och det viktigaste på rektorernas bord. Risker ska både kartläggas, bedömas och hanteras.

När det gäller Kålgårdens förskolor, och de effekter som pandemin kan ha på verksamheten, har 13 risker lyfts fram. För varje risk har även en bedömning gjorts, exempelvis att det just nu är måttlig risk för smitta, låg till måttlig risk för hög arbetsbelastning och låg risk för ensamarbete. Hittills bedöms ingen av de 13 riskpunkterna på listan vara av allvarlig karaktär.

De har även en framtagen handlingsplan där det framgår vilka åtgärder som krävs, när de ska genomföras och vem som ansvarar för att det görs.

Stephan Redman berättar vidare att de sedan tidigare har ett gott och systematiskt arbetsmiljöarbete i kommunen samt bra och tydliga riskbedömningsmallar. När coronakrisen var ett faktum behövde de alltså inte ”uppfinna hjulet på nytt”.

– Nej, vi har en god mall att jobba med som är både tydlig och konkret. Vår verksamhetschef gjorde dessutom ett utkast till pandemiplan som vi sedan har arbetat vidare med på förskolenivå. Det har varit ett jättebra stöd för mig, förklarar han.

Stephan Redman har även tagit hjälp av sajten Sunt arbetsliv och deras fem tips för arbetsmiljöarbete. Det har lett till att samverkansmöten nu sker oftare, varannan vecka – och varje vecka vid behov.

– Därutöver följer vi upp och håller oss informerade om läget, och kommunicerar snabbt och tydligt, säger Stephan Redman.

De har även goda rutiner när det gäller frånvaro. Med hjälp av rapporter till ”sjuk- och vikarietelefonen” vet Stephan Redman och hans kollega redan på morgonen hur bemanningen ser ut på förskolorna, och om det finns utrymme att hjälpa andra eller om det behövs vikarier.

– Vi har en bra kommunikationsyta för att hantera frånvaro, och det hade vi redan sedan tidigare vilket är ett stort plus nu. Det vi har behövt bygga på med är att det nu är naturligt att gå mellan förskolorna, det är inte ett val. I dessa extraordinära tiderna får man lov att vara flexibel, säger han.

Än så länge har ingen förskola vart tvungen att stänga. Men det finns en turordningsplan hur man ska gå tillväga om problemet uppstår, så även om man tvingas dra ner på bemanningen.

– Vi ska även komplettera med hur vi ska prioritera om det uppstår smitta, säger Stephan Redman.

När riskbedömningar är i fokus måste ibland annat läggas åt sidan. Stephan Redman berättar exempelvis att en planerad verksamhetsuppföljning nyligen fick skjutas upp till hösten.

– Nu är det prio att peppa och jobba kring den här uppkomna situationen. Jag har betonat att vi nu går från undervisning till omsorg. Vi måste helt enkelt dra ner på kraven för att orka, säger han.