Betygsutredningen ska presenteras i februari 2025.
Skolprofilerna: Slopat F ger mer tid till undervisning
Per Kornhall, Hanna Garberg och HP Tran ser betygsutredaren Magnus Henreksons förslag om slopat F-betyg som positivt.
Betyg
Ett slopat F-betyget är bra för både lärare och elever.
Det menar flera skoldebattörer som Vi Lärare har talat med.
– Då kan vi fokusera på att alla elever ska nå så långt som möjligt, säger HP Tran som är mellanstadielärare på Tångenskolan i Göteborg.
I början på nästa år väntas regeringens utredning om hur betygsinflation och bristande likvärdighet i betygssättning kan motverkas presenteras.
Enligt utredaren Magnus Henrekson räknar han bland annat med att föreslå:
Magnus Henrekson.
- Att det införs en tio-gradig betygsskala.
- Att elevernas genomsnittsbetyg kalibreras mot respektive skolas genomsnittsresultat på de nationella proven.
- Att samtliga nationella prov i årskurs 9 och i gymnasieskolan ska vara digitala och rättas centralt.
- Att betyget F, alltså betyget underkänt, slopas. Antagning och urval till gymnasieskolan ska bygga på ett sammanlagt meritvärde och inte hindras av en skarp F-gräns i vissa ämnen.
– Jag tycker att det är mycket bra att han vill slopa F-betyget. Det skulle påverka lärarnas arbetsbelastning positivt och inte minst minska antalet möten. Idag är det en press på att godkänna alla elever. Det är bättre att fokusera på att alla elever ska nå så långt som möjligt, säger HP Tran, lärare på Tångenskolan nordväst om Göteborgs innerstad..
”Systemet är helt orimligt”
Även Hanna Garberg, högstadielärare i svenska på Gubbängsskolan i Stockholm, är positiv till att Magnus Henrekson vill skrota dagens skarpa F-gräns vid intagning till gymnasiet.
– Systemet är helt orimligt. De som tror att man genom att ta bort F-gränsen sänker kraven och släpper igenom elever som inte kan något förstår inte dagens skola.
– F-gränsen är väldigt negativ för både elever och lärare. Den bidrar också till betygsinflationen. Många lärare pressas att sätta ”snäll-E”.
Skulle ett slopande av F-gränsen göra att lärare får mer tid över till undervisning?
– Elever som till exempel har svårt att läsa och skriva kommer att ha det även om det inte finns en skarp F-gräns. Men jag hoppas att ett skrotande av F-gränsen gör att det blir större fokus på kunskap och mindre på betyg, säger Hanna Garberg.
Fokuserar inte på kunskaper
Vad tycker du om förslaget att de nationella proven ska rättas centralt?
– Det är mycket bra. Dagens betygssystem är otroligt godtyckligt.
I Magnus Henreksons förslag utgör resultaten på de nationella proven 30 procent av elevernas meritvärde.
– Jag tror att det i ett sådant system är risk för att det blir mycket ”Teach for the test”, att mycket av undervisningen går ut på att eleverna ska klara proven istället för att fokusera på kunskaper, säger Hanna Garberg.
Filippa Mannerheim, gymnasielärare i svenska och historia, skrev på X efter att Vi Lärares intervju med Magnus Henrekson publicerats:
”F-betyget skrotas!!! Detta kommer att lösgöra MÄNGDER av tid som jag hoppas att lärare får lägga på god undervisning i stället.”
”Onödig form av betyg”
Skoldebattören Per Kornhall, med lång erfarenhet från skolan som gymnasielektor i biologi och kemi, undervisningsråd vid Skolverket, kommunal skolstrateg och medlem av EU-kommissionens nätverk av oberoende skolexperter, säger ”äntligen” när han för Vi Lärare ska beskriva sin reaktion på förslaget att skrota F-betyget.
– I en obligatorisk grundskola är det fullständigt onödig form av betyg.
Vad tycker du om förslaget att kalibrera meritvärdena mot resultaten på de nationella proven?
– Det blir en form av relativ betygssättning vilket vi hade en gång i tiden och som fungerade bättre än dagens system. Magnus Henrekson försöker skapa en balanserad modell som det är värt att prova.
– Motivet till att ha nationella prov, och att kvalitetssäkra betygen, är marknadsskolan. Jag kan dock fråga varför vi ska sätta till ett system som ska korrigera ett problem istället för att åtgärda problem, det vill säga hur systemet med skolpeng fungerar. Vi försöker korrigera symtomen genom att hårdare reglera betygssättningen när vi borde göra något åt själva orsaken till betygsinflationen.
Omvärderar L synen på F?
Skolminister Lotta Edholm (L).
Skolminister Lotta Edholm (L), som i fjol tillsatte Magnus Henrekson som utredare, har i tidigare intervjuer med emfas slagit fast att hon aldrig ”kommer att medverka till att F-betyget tas bort”.
När hennes chef, utbildningsminister Johan Pehrson (L), häromdagen på en presskonferens fick en fråga om vad han tycker om förslaget att skrota F-betyget svarade han:
– Hur vi utformar betygssystemet, hur vi tar fler in i en gymnasieskola, det är jag beredd att vara mycket öppen med och diskutera.
Några timmar senare kommenterade Lotta Edholm i ett skriftligt svar till Vi Lärare Magnus Henreksons förslag så här:
– Jag tycker att de förslag, och avvägningar, som utredaren själv har redogjort för låter kloka. Vi måste dock givetvis invänta utredningen i sin helhet och analysera förslagen mer noggrant. Det råder inget tvivel om att dagens betygssystem har stora brister och att många elever aldrig får en ärlig chans att lyckas i skolan. Därför behöver vi reformera betygssystemet i grunden.
Det är svar som kan tolkas som att åtminstone Liberalerna är på väg att omvärdera synen på F-betyget.
Inget parti vill kommentera
Hur de övriga Tidöpartierna ställer sig till Magnus Henreksons tankar är oklart. Ingen av de utbildningspolitiskt ansvariga vill ställa upp på en intervju med Vi Lärare.
– Av princip vare sig diskuterar eller uttalar jag mig om en pågående utredning och dess eventuella förslag. Betygsutredningen presenterar sina förslag först efter nyår, varpå en behandling inom Tidöpartierna påbörjas, skriver SD:s Patrick Reslow i ett mejl.
