Glädjebetyg på Lundsberg – ”Prata om lärares moral”

LÄS ÄVEN: Skolministern: "Tar aldrig bort F”

I engelska 6 hade en tredjedel av eleverna på Lundsberg högre kursbetyg än på nationella provbetyg. I matte 2B och 2 C och 3 B och 3C varierade skillnaden mellan 30 och 60 procent sett över ett antal år.

– Vi måste diskutera lärares moral när de sätter betyg. Det finns skolor där eleverna får A i alla ämnen. Menar lärarna att varje elev har nått varje nivå i varje ämne? Vi talar väldigt lite om lärares personliga ansvar, säger betygsutredaren Jörgen Tholin.

”Skolan är en produkt”

Till Skolinspektionen säger Lundsbergs rektor att vissa lärare alltid sätter höga betyg, flickor får högre betyg och det saknas ”mellanbetyg” på skolan, men kan inte förklara de stora skillnaderna och har inte infört något systematiskt kvalitetsarbete.

Lundsberg är en av totalt 30 skolor som Skolinspektionen granskar. Gemensamt är att de satt för höga betyg på eleverna jämfört med de nationella proven.

– Problemet är att hela skolan är marknadiserad, inte bara i den bemärkelsen att det finns friskolor, utan att skolan blivit en produkt och betygen är en produkt och man konsumerar en vara i stället för att gå i skolan, säger Mikael Bruér, skolforskare vid Malmö universitet.

– Det intressanta är inte vad varan innehåller utan det bruksvärde den genererar, höga betyg öppnar dörrar.

”Ska stötta rektor”

Nu får huvudmannen, Stiftelsen Lundsberg, skarp kritik från Skolinspektionen.

Tillförordnade verksamhetschefen Peter Morfeldt kommenterar i rektorns ställe i P4 Värmland:

– Vi ser jätteallvarligt på det här, det ska inte finnas avvikelser utan vi ska följa betyg och bedömning på ett korrekt sett. Så vi måste ta itu med det här och stötta rektor som är alldeles ny på skolan att bättre följa upp och analysera betygssättningen, säger han.

Både utredaren Jörgen Tholin och forskaren Mikael Bruér menar att det krävs omtag.

Reformera betygssystemet

Ett förslag är att låta nationella provet ligga till grund för en betygspott för varje skola.

– Väldigt enkelt förklarat att en skola får en pott, högsta och lägsta betyg de får sätta, utifrån hela skolans resultat på nationella provet. Även i ämnen där man inte har nationella prov. En elev kan ha en dålig dag men inte en hel skola samtidigt, säger Jörgen Tholin.

Mikael Bruér ser ytterligare två vägar.

– Den ena är att reformera hela systemet, men jag tror inte att det går utan att ta bort valfriheten helt och hållet. Och det finns det inget politiskt stöd för, säger Mikael Bruér.

– Det andra är att dela ut en betygspott och det tredje att ta in extern validering.

Lundsberg och de andra skolorna där Skolinspektionen funnit brister får till september 2023 på sig att komma i gång med eller utveckla arbetet med likvärdiga betyg.

LÄS ÄVEN:

Betygsutredaren: ”Vi ser inflation i flera ämnen”

Så många skolor inför betyg i fyran