Ny rapport: Så värvas skolbarn till kriminella gäng

Brottsförebyggande Rådet har precis lämnat över en rapport till regeringen som ger en inblick i hur kriminella gäng rekryterar unga till sina nätverk. Foto: TT och Andreas Hillergren

Brås nya rapport visar att tonåringar värvar barn till kriminella nätverk.
Hälften av de intervjuade i Brås studie uppger att de haft problem att ta sig igenom grundskolan. De berättar också att skolbarn ”som har adhd” kan vara lättare att värva.

Brottsförebyggande Rådet är precis klar med rapporten ”Barn och unga i kriminella nätverk” och har lämnat över resultaten till regeringen.

Tillvägagångssättet för att få in informationen sticker ut.

Brå har inte bara analyserat underrättelsedata, bearbetat statistik och information från förundersökningar och så kallade LUL-utredningar (om unga lagöverträdare under 15 år) – man har också fått hjälp av Kriminalvården, avhopparverksamheter, SiS, kvinnojourer ch socialtjänster för att komma i kontakt med personer med erfarenheter från kriminella nätverk. 

– Vi har intervjuat 28 personer som varit eller är delaktiga i nätverk. Det har gett oss en inblick i de kriminella nätverkens hierarkier och strukturer som vi inte haft tillräcklig insyn i. Barnens usatthet är omfattande, säger Katharina Tollin.

Barnen är lätta att värva

Skolan nämns i intervjuerna, där det framgår att hälften av de intervjuade själva hade problem att fullfölja grundskolan på grund av koncentrationssvårigheter, utanförskap, mobbning, bråk och skolk – även om de själva inte ser det som en huvudorsak till att de involverats i kriminella nätverk.

Men de intervjuade berättar att det är ungdomar med dessa problem de själva håller utkik efter och de poängterar att de barnen är lätta att värva. 

– Det är påfallande ofta tonåringar som värvar yngre barn till de kriminella gängen. Typiskt sett är det en 16-åring som värvar en 12-åring och därefter styr över barnet, säger Katharina Tollin.

Så tvingas de in i nätverken

Brå slår fast att det finns ett tidsfönster för de unga att hoppa av nätverken när deras "äldre" försvinner eller döms till långa fängelsestraff.

Skulder – såväl påhittade som verkliga – kan vara ett skäl till att barn och unga hamnar i nätverkens grepp och inte kan ta sig ur det.

– Ett sätt att tvinga in ett barn i nätverk är att lura barn att de misslyckats med ett ärende, till exempel att lägga knark på en plats. Sedan hämtar den äldre upp det, men säger att barnet slarvat bort narkotikan och har en skuld som måste jobbas av, säger Katharina Tollin. 

Det ska man ha uppsikt på

Nätverken håller koll på hur de unga agerat i möten med myndigheter. 

– Det är inte ovanligt att de äldre begär ut förundersökningar för att kontrollera att de unga sköter sig och inte lämnar information till polisen, säger Katharina Tollin.

Vad kan man då hålla ögonen på för att identifiera barn som är i riskzonen för att fångas upp av de kriminella nätverken?

– Det är viktigt att myndigheterna ligger steget före och förebygger äldres grooming genom att kartlägga var och när det finns risker att äldre nätverkskriminella tar kontakt med barn, säger Katharina Tollin.

Fotonot: Texten är korrigerad