Fälldes för ”tag i armen” – frikänns av hovrätten
Skolassistenten fälldes av tingsrätten för att ta tagit tag i armen på en elev. Nu frias hon av hovrätten. Skolan på bilden har inget samband med artikeln.
Arbetsmiljö
En skolassistent ingrep i ett tumult och ledde en upprörd elvaåring till rektorn.
Hon åtalades för misshandel och fälldes av tingsrätten.
Nu frikänns hon av hovrätten.
Ett bråk under ett schackspel mellan två mellanstadieelever har avgjorts av hovrätten för övre Norrland.
Tumultet, där den ena schackspelaren, en elvaåring, knuffade sin motspelare över en soffa och in i ett element har även satt frågan om hur lärare och andra skolanställda får ingripa.
Skollagen ger sedan 2022 personalen rätt att ingripa fysiskt för att avvärja våld och kränkningar – förutsatt att ingripandet står i rimlig proportion.
”Oproportionerligt mycket våld”
Skolassistenten tog ett stadigt tag runt elvaåringens arm och förde honom genom en korridor och uppför en trappa mot rektorns kontor. En sträcka på 40 meter. Eleven var arg, ”…i princip i affekt” och försökte komma loss från greppet. Smärta och rodnad uppstod.
Oproportionerligt mycket våld, ansåg tingsrätten. Eftersom eleven efter knuffen inte hade för avsikt att fortsätta slåss borde skolassistenten i stället ha försökt prata med eleven och fällde därför skolassistenten för ringa misshandel till 60 dagsböter.
Överklagades till hovrätten
Domen överklagades till hovrätten som efter att ha läst handlingarna från tingsrätten kom fram till att skolassistenten förvisso borde ha provat alternativ till våld, men ändå agerat inom skollagens råmärken, och friade den åtalade.
Mikael Kindbom.
Domen har analyserats av Mikael Kindbom, jurist och chefredaktör på juridiska nyhetsbyrån Lexnova, och han anser att hovrättsdomen borde överklagas till Högsta domstolen eftersom den inte är tillräckligt klargörande för vad som gäller.
– Det är ett problem att hovrätten väljer att fria genom att hävda att händelsen skett hastigt, bara orsakat lite skada och smärta men samtidigt hävda att den åtalade borde ha använt alternativa metoder.
Tydligare lag för att ingripa
2022 ändrades skollagen för att tydligare beskriva hur skolpersonal får ingripa. Fram till ändringen gällde i huvudsak samma regler som för vem som helst i enlighet med Brottsbalkens skrivningar om nödvärn och envarsgripande.
Efter ändringen har skolpersonal större rätt att ingripa fysiskt för att avvärja fara, slagsmål, vandalisering eller att eleven skadar sig själv eller andra.
– Sättet som domen är formulerad på och eftersom det är så ovanligt att hovrätterna ändrar sådana här fall där skollagen ställs mot vanliga straffrättsliga lagar borde det finnas ett intresse för riksåklagaren att låta Högsta domstolen titta på det, säger Mikael Kindbom.
Osäkert med brist på domar
Bristen på domar gör vardagen osäker för skolpersonal, menar Mikael Kindbom.
– Efter att skollagen skrevs om 2022 saknas praxis i egentlig mening och även det är en anledning till att Högsta domstolen borde vara intresserade. Även om hovrätternas domar används som riktlinje för tingsrätterna så är deras domar mer rådgivande än prejudicerande.
Vi Lärare har kontaktat Åsa Jonsson, chefsåklagare i Umeå, men hon har inte för avsikt att överklaga domen. En fråga om överprövning ligger därför helt i händerna på riksåklagaren.
LÄS MER:
Juristen: Då får lärare ingripa – enligt skollagen
