Ny utredning ska minska lärarnas dokumentationsbörda

”Förenkla för huvudmän rektorer och lärare när det gäller hanteringen och administrationen kring klagomålshanteringen”, är anledningen bakom utredningen enligt Anna Ekström.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Lärares och rektorers dokumentationsbörda ska minska och elever ska få snabbare hjälp.
Det är målet när regeringen ger Statskontoret uppdrag att utreda hur klagomål hanteras inom skolväsendet. 

Anmälningar till Skolinspektionen ökar och med de ökar administrationen för lärare och rektorer. Det är i första hand skolhuvudmannen som, enligt skollagen, har ansvaret att ta emot och utreda klagomål mot skolverksamheter. Trots det så vänder sig många vårdnadshavare direkt till Skolinspektionen med sina klagomål.

– Det här syftar till att förenkla för huvudmän rektorer och lärare när det gäller hanteringen och administrationen kring klagomålshanteringen. Vi vill att man på skolorna ska lägga tid och kraft på att arbeta med eleverna och undervisning och arbeta förebyggande och inte ägna allt för mycket tid till dokumentation för att hålla ryggen fri, säger Anna Ekström (S), utbildningsminister.

Hon säger att uppdraget till Statskontoret är inspirerat av det arbete som Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och SKR har gjort där man har gått igenom klagomålshanteringen och sett att den behöver förenklas, förbättras och skötas på ett sätt som minskar den administrativa bördan.

– En överdokumentation som syftar till att hålla ryggen fri det är ett mycket stort problem i skolans värld och någonting som lärarfacken har uppmärksammat och larmat om. Så detta är svar på den kritik och det arbete som de gjort för att få en bättre ordning i skolan.

Uppdraget till Statskontoret innebär att undersöka:

  • hur klagomål respektive anmälningar hanteras hos olika huvudmän samt hos Skolinspektionen,
  • vilka konsekvenser hanteringen får för elever och vårdnadshavare, och för den mängd dokumentation som lärare, rektorer och huvudmän utför,
  • vad av denna dokumentation som är relevant och bidrar till att stärka kvaliteten i verksamheten,
  • orsakerna till att många klagande vänder sig till Skolinspektionen i stället för till huvudmannen, och hur detta har förändrats över tid,
  • om ansvarsfördelningen mellan huvudmannen och Skolinspektionen är tillräckligt tydligt reglerad eller om den behöver ändras.

Statskontoret ska även lämna rekommendationer för hur fler klagomål kan lämnas till, och hanteras hos, huvudmannen, och hur lärares och rektorers dokumentation i samband med klagomål och anmälningar kan minska.

Du lyfter att lärare och också rektorer vill hålla ryggen fri och att man därför gör mer dokumentation än nödvändigt på grund av det. Det har varit mycket diskussioner om föräldrars anmälningar till bland annat Barn- och elevombudet. Har det här uppdraget med den kritiken att göra?

– Oavsett om anmälningarna sker till Skolinspektionen, Barn-och elevombudet eller till Justitieombudsmannen eller någon annan myndighet så är det viktigt att skolans klagomålshantering kan göras på ett sätt så man minimerar pappersarbetet och dokumentationen. På skolans område är det framförallt i förhållande till Skolinspektionen och sedan om de har ett Barn- och elevombud, ett fristående Barn- och elevombud eller inget Barn- och elevombud det är en annan fråga. Det detta handlar om är att utreda klagomålshanteringen inom skolväsendet, säger hon.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2020.