”När eleverna tror på sig själva släpper det”

LÄS MER Även matte behöver sociala dimensioner

Inget ämne sorterar elever lika tydligt som matematiken.

Det menar Anette Bagger, som är professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna och som arbetar för att förbättra matematikundervisningen utifrån vilka specifika utmaningar som ligger framför oss i dag.

– Det är inte rättvist att låta ett ämne ha så stor påverkan på en elevs framtid, säger hon. Vi måste hitta sätt att stödja alla elever så att de kan lyckas med lärandet på sina egna villkor.

Med rätt stöd och anpassning kan alla elever lära sig matematik och nå full potential.

Anette Bagger kallar matematiken ”vår tids latin” – det vill säga en nödvändig men exkluderande kunskap – och ifrågasätter utvecklingen mot att matematiken blir en sorteringsmekanism som stänger ute många elever från högre utbildning och framtida möjligheter.

– Problemet är mångfacetterat. Vi ser strukturella hinder inte bara på individnivå utan även på gruppnivå. Likvärdigheten mellan skolor brister. I Sverige presterar flickor bättre än pojkar i matematik medan det i Tyskland och många andra länder är tvärtom. Detta visar att skillnaderna troligen inte beror på flickors och pojkars sätt att fungera utan på hur vi undervisar.

Anette Bagger förklarar hur elevernas identitet påverkas av deras upplevelser i matematik och hur framgång eller misslyckande kan forma deras självbild och möjlighet att lära. Hon betonar att det är avgörande för elevers självkänsla att de får uppleva att de kan övervinna utmaningar och att de utvecklas.

– När man lyckas med något svårt i matematik upplever man att ”jag kan” och ”jag vågar”, vilket är viktigt för både lärande och självförtroende, säger hon och lyfter fram att elever med negativa erfarenheter ofta internaliserar misslyckanden som något som beror på deras egen oförmåga, vilket kan leda till en nedåtgående spiral.

– En elev med utmaningar i matematik kan utveckla en identitet där misslyckandet ligger hos dem själva, och det påverkar synen på hela den egna förmågan.

För Anette Bagger handlar effektiv matematikundervisning om att göra ämnet begripligt, intressant och utmanande.

– De bästa förutsättningarna för att lära sig matematik är när undervisningen är begriplig, intressant och utmanande, när eleverna får uppleva framgång och när undervisningen anpassas för att möta deras individuella behov. Det är där vi måste fokusera: på kognitivt och emotionellt stöd och på skapandet av en trygg och stimulerande lärandemiljö.

Anette Bagger samarbetar ofta med lärare för att bygga upp kunskap och

erfarenheter kring hur man skapar dessa miljöer, både vad gäller undervisning och nationell bedömning:

– Det är direkt avgörande att vara verksamhetsnära som forskare och ständigt hålla en dialog med lärare och elever för att kunna bidra med relevant eller viktig kunskap.

En av dessa matematiklärare är Emma Holmström på Domsjöskolan i Örnsköldsvik, som har ingått i ett internationellt projekt kring hur läromedel och undervisning kan vara inkluderande, och där det nu också pågår en uppföljning. Under lektionen vi besöker använder Emma en vanlig kortlek för att göra uppställningar. Eleverna delas in i små grupper och får dra spelkort för att skapa tal som de sedan räknar på med white­boardpennor och laminerade papper.

– Då kan jag välja vad som ska stå på pappret och de kan sudda, skriva och återanvända. Spelkort är bra eftersom man ser både siffrorna och antalet symboler på korten. Vi utformar många praktiska övningar för att göra matematiken mer konkret och begriplig för eleverna.

Emma betonar vikten av att integrera vardagsmatematik i undervisningen.

– I dagens digitaliserade samhälle upplever barn inte samma behov av praktisk matematik som tidigare generationer gjorde. Vi måste vara tydligare med vardagsmatematiken, och använda begrepp som de inte längre får naturligt. Det kan handla om allt från att mäta tid och avstånd till att hantera pengar och förstå proportioner i recept.

Ella och Alma, två elever i årskurs två, berättar entusiastiskt om hur de använder kortleken, och en snurrskiva för multiplikationsövningar.

– Man drar ett kort … kanske en sexa, och sen en tvåa, då blir det åtta. Och när vi snurrade och landade på fyra och tio blev det fyrtio!

Att eleverna pratar matte med varandra är också en bärande del av undervisningen.

– Vi har särskilda rutiner för hur de kan hjälpa varandra och arbeta tillsammans, vilket stärker både deras matematikförståelse och deras sociala färdigheter – och det sätter också in matten som en del av vardagen, säger Emma Holmström.

Eleverna Alma och Ella bekräftar:

– Om någon annan har kommit på något först kan man fråga: ”Kan du hjälpa mig?” Det gör att vi alla lär oss bättre tillsammans.

Ett av Emmas verktyg för att konkretisera matematiska begrepp är ”Diggalikamed” – en digital balansvåg som lär eleverna likhetstecknets betydelse inom de fyra räknesätten. Emma har själv utvecklat vågen på sin fritid – Anette Bagger uppmuntrade henne att söka medel för det, och via inkubatorn Bizmaker fick Emma ett stort utvecklingspaket beviljat av Rise, Sveriges statliga forskningsinstitut.

– Det bästa med mattevågen är att vi ser direkt om vi har rätt eller fel, säger Ella, och Alma fortsätter:

– När vågen tippar vet vi att vi måste tänka om och göra det rätt, vilket gör att vi lär oss snabbt och det känns inte som ett misslyckande.

Alma, Ella och deras klasskompisar har också varit delaktiga i att testa och utveckla mattevågen så att användargränssnittet förbättrats. Bland annat är det deras feedback som avgjort vilken färg som ska symbolisera positivt besked. Men den största vinsten är elevernas känsla av delaktighet, som får engagemanget att växa.

Vi måste vara tydligare med begreppen och vardagsmatematiken.

Kort sagt, lärarsamarbetena flyter på fint för professor Anette Bagger vid Högskolan Dalarna. Ett intresse just nu är den pågående läromedels­utredningen.

– Ansvaret för läromedel stärks nu för både lärare och rektorer, vilket innebär att kvalitets­kraven höjs och att det blir tydligare vad som räknas som läromedel. Men samtidigt är anpassning av läromedel avgörande för att varje elev ska kunna nå så långt som möjligt. Som lärare måste man kunna plocka ur olika läromedel och anpassa dem för att möta varje elevs behov.

Anette Bagger påpekar också att skolan och undervisningen skapas lokalt, vilket innebär att varje klassrum behöver ha frihet att anpassa undervisningen efter sina unika förutsättningar.

Bedömning och likvärdighet är stora utmaningar inom matematikundervisningen.

– Nationella prov kan skapa stor stress. Det är inte okej om några barn i varje klass, även om de är få, mår dåligt av dem och påverkas negativt i utvecklingen. Bedömningen måste sätta omsorg om lärandet främst och ske på ett sätt som bygger upp och inte skapar onödig oro och stress.

Det som ytterst vägleder Anette Bagger i arbetet är vikten av att se varje elev som unik.

– Ingen vet vad någon annan kan bli, säger hon. Med rätt stöd och anpassning kan alla elever lära sig matematik och nå sin fulla potential.

LÄS ÄVEN

Befria skolan från floskler – det är tillit den behöver

Mattelyft när lärarna flyttade ut teorin till verkstaden

Lärare om lektionsstruktur: ”Avgörande stöd för arbetsminnet”