Foto: Anna von Brömssen
Till startsidan
Reportage
Mobila förskolor tar ordet utflykt till en ny nivå. Om det ens handlar om utflykter?
”Jag skulle snarare säga upplevelsebaserat lek- och läräventyr”, säger förskolläraren Kent Störzel på Göteborgs mobila förskola.
Vind i träd, småfågelsång och måsskrin, sand som tränger in i skorna, tångdoft, ”jättestora” myror. Jag ser och hör en del av det, får föreställa mig resten. I pandemirestriktionstider sitter jag vid mitt skrivbord och är ”med” via en mobilkamera i stället för att följa med på försommarutfärden till Skageracks stränder. Fotograf Anna, som bor i trakten, är däremot på plats.
Vi jobbar upplevelsebaserat med olika teman och utbildar barnen i sådant de inte möter annars.
Genom datorskärmen ser jag en grupp barn i reflexvästar vid en grillplats på en strand på Amundön. Runt omkring dem syns sand, låga vindpinade träd och kala bohuslänska klippor. Och en bit bort: mörkblått vatten och en oändlig horisont.
Bussresan började i Kortedala, tre mil härifrån. Vana steg de ombord, slog sig ner i sina respektive bilbarnstolar och spände fast bältena innan Marielle Karlsson startade motorn och rattade bussen åt sydväst, mot kusten. En dryg halvtimme senare syntes barn och personal packa två metallskrindor med ved, muurikka, mat och köksutrustning, förbandslåda, leksaker och bilderböcker.
– Spadar och spänner behöver vi också, säger Kent Störzel och lägger dessa i vagnen.
Hans göteborgska är inte utraderad trots att han bott i Åre i många år. Där drev han själv en mobil förskola i några år innan den av olika skäl måste läggas ner. Därför blev han glad då hans forna hemstad sökte en förskollärare till sin mobila förskola, och flyttade tillbaka då han fick jobbet.
Göteborgs mobila förskola var mellan 2015 och 2019 stationerad i förorten Bergsjön. En av utgångspunkterna var att många barn i Bergsjön inte fick uppleva andra delar av staden, bland annat på grund av att deras familjer saknade resurser för det, men kanske också kunskap. I våras flyttades verksamheten till Kortedala, som är ett annat av kommunens miljonprogramsområden.
– Hej, vad heter du?
Noah Kasse, nyss fyllda fyra, tittar nyfiket på mig genom mobilkameran. Han drar i de alldeles för stora plasthandskar han har på händerna och berättar att han sett en stor myra innan han kliver i väg.
Är allt med? Jacob Kourieh och Marielle Karlsson kollar sina listor. Foto: Anna von Brömssen
Jag ser honom och de andra barnen platta ut brödkakor i sina röda kåsor, men vad är det de fnittrar så väldigt åt? En bit bakom dem har Kent Störzel fått hjälp av sexåringarna Laksha Jonnagadla Satish och Raed Al Arksousi att lägga vedträn ”som ett hus” och få i gång elden under muurikkan. Efter en stund är det lätt att föreställa sig doften av rök blandad med stekt kycklingkorv och nybakat bröd. Så sätter sig gruppen och äter.
”Avdelningen Bussen” har fyra anställda, varav en chaufför, och plats för 21 barn. Men än så länge är tio av platserna tomma. Kent Störzel tror att det beror på att familjerna själva aktivt måste söka just till den mobila förskolan och tror det hade varit bättre att slussa barn i den vanliga förskolekön till den.
– Men det där är ju en ledningsfråga.
Den här märkliga våren och försommaren har den mobila förskolans resor fått begränsas till ställen där gruppen kunnat hålla sig någotsånär för sig själva. Men grunden är att barnen ska få möta också kultur och samhälle under sina färder.
– Vi hade planerat att gå på museum och besöka arbetsplatser, säger Kent Störzel.
Han anser att mobil förskoleverksamhet ger optimala förutsättningar att arbeta enligt läroplanen.
Foto: Anna von Brömssen
– Mångfalden blir större när man jobbar upplevelsebaserat, säger han.
Chauffören Marielle Karlsson håller med:
– Min tanke är att det inte handlar om utflykter utan att vi jobbar med olika teman och utbildar barnen i sådant de inte möter annars.
Hon är den som har längst erfarenhet av att jobba i bussen, eftersom hon blev anställd redan under tiden i Bergsjön. Som före detta högstadielärare som sadlat om till busschaufför men saknade det där med arbetskamrater i turistbussarna hon körde anser hon sig ”få ut allt” av att arbeta i mobila förskolan.
– Utan att det ens är jobbigt!
I hennes anställningsavtal står inte att hon har pedagogiskt ansvar annat än som rastavlösare.
– Men det är så fantastiskt roligt att vara med barnen, så jag brukar vara med mest hela tiden, utom om bussen måste parkeras på något helt annat ställe.
Snart lunchdags. Både elden till muurikkan och brödbaket är på g. Foto: Anna von Brömssen
Bussen är specialbyggd för ändamålet. Utöver de 24 sätena med bord emellan finns där värmeskåp, kyl, frys och mikro, toalett och skötbord samt skåp och lådor för kläder, leksaker, böcker och pysselgrejor. Tanken är att det ska finnas tillgång till allt som finns i en vanlig förskolelokal och att det ska gå att bedriva verksamhet inne i bussen vid behov. Efter att ha arbetat i bussen i några månader tycker sig Kent Störzel se att barnen i gruppen blivit allt mer frimodiga, nyfikna och reflekterande.
– Och vi i personalgruppen har kommit nära varandra genom att jobba på så litet utrymme. Det gör också att vi måste vara raka mot varandra.
I det begränsade utrymmet och under utfärderna är det förstås svårt att ta rast på klassiskt vis – något personalrum finns ju inte. Men behovet uppstår sällan, konstaterar han och de andra.
– Ibland är det som rast ändå, och om man behöver kan man ju gå i väg eller sätta sig i bussen när alla andra är ute.
Planerar och reflekterar gör de på måndagar, då särskild tid är avsatt för det.
Kent Störzel, förskollärare, och Marielle Karlsson, busschaufför. Foto: Anna von Brömssen
När det gäller dokumentation konstaterar Kent Störzel att han alltid varit angelägen om att barnen ska äga sitt eget dokumenterande, för att få syn på sitt eget lärande. Under våren har avdelningen Bussen jobbat så att pedagogerna tillsammans med ett eller flera barn planerat att utforska något de velat lära sig mer om. Vid utfärderna har barnen haft i uppdrag att dokumentera detta tema på något vis. I nästa steg har pedagogen haft reflekterande samtal med barnen kring upplevelserna och lärandet.
När alla är mätta går barnskötarna Jacob Kourieh och Jadranka Zeko och sätter sig och läser en stund med de yngre barnen, medan sexåringarna leker i sanden. Sedan kommer det:
– Vi vill bada!
Gruppen går ner till stranden, tar av sig om fötterna och vadar ut. Med skräckblandad förtjusning tittar de på alla maneter som simmar i vattnet.
Förra gången de var vid havet hittade de en sjöstjärna, har sexåriga Noomi Wahlqvist berättat för mig lite tidigare.
– Men den var redan död, säger hon allvarligt.
En stund senare är det dags att packa skrindorna igen och traska hela vägen tillbaka till bussen, något som även gruppens yngsta, tvillingarna Noah och Nelson Kasse, gör utan knot, trots att det är en bra bit att gå.
Och så styr Marielle Karlsson den gröna bussen mot Kortedala igen. I morgon hägrar ett nytt mål. Och nästa dag, och nästa, och nästa …
Fokus ”Självklart ska vi ha kvar det lekfulla”
Dilemmat Studenten: ”Hur ska jag förhålla mig till allt otäckt som kan hända?”
Krönika Ska vi kunna ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva, i linje med läroplanen, så måste vi ibland fånga stunden när den kommer och våga vika av från det planerade spåret, skriver förskolläraren Marie Eriksson.
Podcast Hur skapar vi hopp i en samtid präglad av klimatkris, krig och orättvisor? Det pratar lärarna i förskolan Sandra Hollstedt och Eva Lindström om i senaste avsnittet av podden.
Fokus Kvinnan bakom Förskoleupproret: ”Jag känner mig mer hoppfull när jag gör något”
Fokus ”Det är viktigt att synliggöra hela cykeln”
Debatt En trygg profession i förskolan kan lyssna på kritik, värdera den och sedan välja att antingen ändra något eller stå fast vid sitt beslut med sakliga argument, skriver Linda Wångdahl, bebyggelseantikvarie och förälder.
Vår metod Mätningarna har lett till konkreta förbättringar av arbetsmiljön.
Förskola Föräldrar får dokumentation som de inte läser – medan rektorer inte får den dokumentation som de efterfrågar. Det visar en ny rapport av forskaren Christian Eidevald.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om relationen till barnens vårdnadshavare. Hur påverkar förhållandet till föräldrar vårt arbete med barnen, kan vi ha en privat relation med föräldrarna och samtidigt vara professionella – och hur personliga får vi vara?
Lärarutbildning Pedagogikforskarna Åsa Sahlée och Ylva Holmberg befarar att musiken i förskolan utarmas då ämnet krympt i lärarutbildningen.
Krönika Har du hört talas om barnpengen? Med den krossar man effektivt varje förskollärares dröm om barngrupper med färre antal barn, även när barnkullarna minskar, skriver Erik Stenkula.
Skolpolitik Vi är i stort sett nöjda med övergångsreglerna, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Krönika Varje vår är det samma sak. Förskolebarnen ger sig ut och plockar skräp. Vet ni, det är bland det värsta jag vet, skriver Eva Lindström.
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Forskning ”Ökar förutsättningarna för att de engagerar sig i verksamheten”
Podcast Det finns så många aspekter av förskolan som engagerar. Det är podden ett bevis på, säger producenten Elias Krantz.
Lärarutbildning Närapå halvering av antalet studenter: ”Mycket oroväckande”, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Fråga facket Kan man få löneavdrag för missat jobb på grund av väderkaos? Vår fackliga expert svarar.
Dilemmat Läraren: Vad gör vi när barnen inte får med sig ordentliga kläder?
Debatt Att anställa fler pedagoger löser inte problemen med 30 timmar förskola, skriver Jennie Wiberg Prckova, lärare i förskolan.
Krönika När vi berättar att vi inte hinner med vårt uppdrag, då finns de där, de som direkt bara måste berätta att de minsann hinner med alla barn, att de minsann kan prata med alla barn varje dag, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Reportage Läraren: ”Barnen ska känna att förskolan är deras”.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om barnens förändrade och i många fall försämrade språk.
Panelen ”Därför är det viktigt att bygga goda relationer med vårdnadshavarna.”
Debatt Det är orättvist och missriktat att skylla på lärarna när förskolans undervisning inte håller måttet – de verkliga orsakerna försvinner ur sikte, skriver läraren i förskolan Annamaria Lindau.
Krönika Det har varit ett par dagar nu då alla fyra pedagoger i arbetslaget fått vara kvar på avdelningen, trots det låga barnantalet. En helt surrealistisk situation för oss, skriver Sara Agné.
Min metod Susanne Andersson vill förmedla att alla kan påverka – i stort och smått. Till exempel genom att fixa vantar till hemlösa.
Krönika När satt du senast med ett barn i lugn och ro och pratade, bara ni två? Ändå vet vi att barns språk utvecklas bäst när man pratar med varandra, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Fokus Två av tre lärare uppger att barnens språk har blivit sämre.
Fokus Stora barngrupper bidrar till språkraset, menar professor Linda Fälth.
Fokus Forskaren: ”Påverkar resultatmässigt, emotionellt, socialt och demokratiskt.”
Fokus ”Vissa barn kan bara säga kniv och gaffel på engelska”
Fokus Med leken i fokus har barnen på Ljunggårdens förskola i Kävlinge förbättrat sitt språk samtidigt som pedagogerna fått både mer arbetsglädje och vi-känsla.
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Forskning Det fanns en otrolig tillit till barnens förmåga som vi kanske har tappat bort i dag, säger forskaren Linnéa Waldekranz som jämfört dagens förskola med barnträdgårdarna i mitten av 1900-talet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Debatt Barn och ungdomar i skolan från förskoleklass till gymnasiet omfattas av arbetsmiljölagen. Barnen i förskolan saknar detta lagstöd, skriver barn- och ungdomsläkaren Nils Lundin, som vill se ett bättre skydd förskolebarnens hälsa.
Krönika Hur tillåtande är dessa fina iordningställda miljöer i förskolan? Ni har alla sett dem, det finns massor av konton på sociala medier, det ena mer inspirerande än det andra, skriver Eva Lindström.
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket ”Vad är egentligen tillåtet att göra på arbetstid?”
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om förskolans kompensatoriska uppdrag. Var går gränserna för vad förskolan bör och kan ta ansvar för? Och när är hemmiljön så pass utmanande att vi måste orosanmäla?
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”