
Nu är det dags! Någon kilometers vandring ut i naturreservatet väntar för Nilofar Hussaini, Laksha Jonnagadla Satish och de andra. Foto: Anna von Brömssen
Reportage
Mobila förskolor tar ordet utflykt till en ny nivå. Om det ens handlar om utflykter?
”Jag skulle snarare säga upplevelsebaserat lek- och läräventyr”, säger förskolläraren Kent Störzel på Göteborgs mobila förskola.
Vind i träd, småfågelsång och måsskrin, sand som tränger in i skorna, tångdoft, ”jättestora” myror. Jag ser och hör en del av det, får föreställa mig resten. I pandemirestriktionstider sitter jag vid mitt skrivbord och är ”med” via en mobilkamera i stället för att följa med på försommarutfärden till Skageracks stränder. Fotograf Anna, som bor i trakten, är däremot på plats.
Vi jobbar upplevelsebaserat med olika teman och utbildar barnen i sådant de inte möter annars.
Genom datorskärmen ser jag en grupp barn i reflexvästar vid en grillplats på en strand på Amundön. Runt omkring dem syns sand, låga vindpinade träd och kala bohuslänska klippor. Och en bit bort: mörkblått vatten och en oändlig horisont.
Bussresan började i Kortedala, tre mil härifrån. Vana steg de ombord, slog sig ner i sina respektive bilbarnstolar och spände fast bältena innan Marielle Karlsson startade motorn och rattade bussen åt sydväst, mot kusten. En dryg halvtimme senare syntes barn och personal packa två metallskrindor med ved, muurikka, mat och köksutrustning, förbandslåda, leksaker och bilderböcker.
Nu är det dags! Någon kilometers vandring ut i naturreservatet väntar för Nilofar Hussaini, Laksha Jonnagadla Satish och de andra. Foto: Anna von Brömssen
– Spadar och spänner behöver vi också, säger Kent Störzel och lägger dessa i vagnen.
Hans göteborgska är inte utraderad trots att han bott i Åre i många år. Där drev han själv en mobil förskola i några år innan den av olika skäl måste läggas ner. Därför blev han glad då hans forna hemstad sökte en förskollärare till sin mobila förskola, och flyttade tillbaka då han fick jobbet.
Göteborgs mobila förskola var mellan 2015 och 2019 stationerad i förorten Bergsjön. En av utgångspunkterna var att många barn i Bergsjön inte fick uppleva andra delar av staden, bland annat på grund av att deras familjer saknade resurser för det, men kanske också kunskap. I våras flyttades verksamheten till Kortedala, som är ett annat av kommunens miljonprogramsområden.
– Hej, vad heter du?
Noah Kasse, nyss fyllda fyra, tittar nyfiket på mig genom mobilkameran. Han drar i de alldeles för stora plasthandskar han har på händerna och berättar att han sett en stor myra innan han kliver i väg.
Är allt med? Jacob Kourieh och Marielle Karlsson kollar sina listor. Foto: Anna von Brömssen
Jag ser honom och de andra barnen platta ut brödkakor i sina röda kåsor, men vad är det de fnittrar så väldigt åt? En bit bakom dem har Kent Störzel fått hjälp av sexåringarna Laksha Jonnagadla Satish och Raed Al Arksousi att lägga vedträn ”som ett hus” och få i gång elden under muurikkan. Efter en stund är det lätt att föreställa sig doften av rök blandad med stekt kycklingkorv och nybakat bröd. Så sätter sig gruppen och äter.
”Avdelningen Bussen” har fyra anställda, varav en chaufför, och plats för 21 barn. Men än så länge är tio av platserna tomma. Kent Störzel tror att det beror på att familjerna själva aktivt måste söka just till den mobila förskolan och tror det hade varit bättre att slussa barn i den vanliga förskolekön till den.
– Men det där är ju en ledningsfråga.
Den här märkliga våren och försommaren har den mobila förskolans resor fått begränsas till ställen där gruppen kunnat hålla sig någotsånär för sig själva. Men grunden är att barnen ska få möta också kultur och samhälle under sina färder.
– Vi hade planerat att gå på museum och besöka arbetsplatser, säger Kent Störzel.
Han anser att mobil förskoleverksamhet ger optimala förutsättningar att arbeta enligt läroplanen.
Foto: Anna von Brömssen
– Mångfalden blir större när man jobbar upplevelsebaserat, säger han.
Chauffören Marielle Karlsson håller med:
– Min tanke är att det inte handlar om utflykter utan att vi jobbar med olika teman och utbildar barnen i sådant de inte möter annars.
Hon är den som har längst erfarenhet av att jobba i bussen, eftersom hon blev anställd redan under tiden i Bergsjön. Som före detta högstadielärare som sadlat om till busschaufför men saknade det där med arbetskamrater i turistbussarna hon körde anser hon sig ”få ut allt” av att arbeta i mobila förskolan.
– Utan att det ens är jobbigt!
I hennes anställningsavtal står inte att hon har pedagogiskt ansvar annat än som rastavlösare.
– Men det är så fantastiskt roligt att vara med barnen, så jag brukar vara med mest hela tiden, utom om bussen måste parkeras på något helt annat ställe.
Snart lunchdags. Både elden till muurikkan och brödbaket är på g. Foto: Anna von Brömssen
Bussen är specialbyggd för ändamålet. Utöver de 24 sätena med bord emellan finns där värmeskåp, kyl, frys och mikro, toalett och skötbord samt skåp och lådor för kläder, leksaker, böcker och pysselgrejor. Tanken är att det ska finnas tillgång till allt som finns i en vanlig förskolelokal och att det ska gå att bedriva verksamhet inne i bussen vid behov. Efter att ha arbetat i bussen i några månader tycker sig Kent Störzel se att barnen i gruppen blivit allt mer frimodiga, nyfikna och reflekterande.
– Och vi i personalgruppen har kommit nära varandra genom att jobba på så litet utrymme. Det gör också att vi måste vara raka mot varandra.
I det begränsade utrymmet och under utfärderna är det förstås svårt att ta rast på klassiskt vis – något personalrum finns ju inte. Men behovet uppstår sällan, konstaterar han och de andra.
– Ibland är det som rast ändå, och om man behöver kan man ju gå i väg eller sätta sig i bussen när alla andra är ute.
Planerar och reflekterar gör de på måndagar, då särskild tid är avsatt för det.
Kent Störzel, förskollärare, och Marielle Karlsson, busschaufför. Foto: Anna von Brömssen
När det gäller dokumentation konstaterar Kent Störzel att han alltid varit angelägen om att barnen ska äga sitt eget dokumenterande, för att få syn på sitt eget lärande. Under våren har avdelningen Bussen jobbat så att pedagogerna tillsammans med ett eller flera barn planerat att utforska något de velat lära sig mer om. Vid utfärderna har barnen haft i uppdrag att dokumentera detta tema på något vis. I nästa steg har pedagogen haft reflekterande samtal med barnen kring upplevelserna och lärandet.
När alla är mätta går barnskötarna Jacob Kourieh och Jadranka Zeko och sätter sig och läser en stund med de yngre barnen, medan sexåringarna leker i sanden. Sedan kommer det:
– Vi vill bada!
Gruppen går ner till stranden, tar av sig om fötterna och vadar ut. Med skräckblandad förtjusning tittar de på alla maneter som simmar i vattnet.
Förra gången de var vid havet hittade de en sjöstjärna, har sexåriga Noomi Wahlqvist berättat för mig lite tidigare.
– Men den var redan död, säger hon allvarligt.
En stund senare är det dags att packa skrindorna igen och traska hela vägen tillbaka till bussen, något som även gruppens yngsta, tvillingarna Noah och Nelson Kasse, gör utan knot, trots att det är en bra bit att gå.
Och så styr Marielle Karlsson den gröna bussen mot Kortedala igen. I morgon hägrar ett nytt mål. Och nästa dag, och nästa, och nästa …
Avdelningen Bussen är kopplad till förskolan Annandagsvägen så till vida att det är där barnen lämnas och hämtas och därifrån maten tas med. Före avfärd klockan 9 och efter hemkomst klockan 15 vistas barn och personal i förskolans lokaler medan Marielle Karlsson sköter bussen.
Pedagogiska tips I Borgholm möttes förskolebarn och högstadieelever i ett roligt samarbete kring textilslöjd och matematik.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om barnens vistelsetider.
Förskola Vill införa förskoleplikt: ”Vi har kommit till vägs ände med frivilligheten”
Krönika Så här i utvecklingssamtalstider skriver vi ibland i våra dokument att han eller hon är ”bra på att ta instruktioner”, skriver Erik Stenkula.
Undervisning Vad är roligast att undervisa om i förskolan – och svårast? Vi bad tre förskollärare svara.
Krönika Det är så otroligt bakvänt att föräldrar ska bedöma hur ”bra” en förskola är. Varför ska de göra det? undrar Eva Lindström efter att ha läst ännu en artikel om ”förskolorna med bäst betyg”.
Podcast Vad har vi för rättigheter när personal måste sägas upp, sitter man säkert om man jobbat länge, vad gäller vid omplacering och hur ser framtidsutsikterna ut?
Krönika Hur kommer det sig att det fortfarande är så att vuxna som arbetar med att utbilda barn inte har förmågan att förstå att framgångsrikt ledarskap inte handlar om makt, utan om ömsesidig respekt? frågar sig Eva Lindström.
Arbetsmiljö Den destruktiva arbetsmiljön i förskolan ledde till att Elin Olausson sa upp sig. Nu vill hon bryta tystnadkulturen.
Pedagogiska tips Med förskollärarnas metod blir abstrakta begrepp begripliga för barnen.
Reportage Förskollärarnas planerade undervisning i matematik är för barnen en skojig lek.
Krönika Om man inte förstår vikten av att lärare behöver planera sin undervisning är man dåligt insatt i förskolans uppdrag, skriver Eva Lindström.
Podcast Hur lägger vi upp våra nyhetsbrev, vad är en bra längd för att så många som möjligt ska läsa och inte minst – vad ska vi skriva?
Forskning Barbro Westlund ser flera skäl att ge genren större utrymme vid högläsningen.
Krönika Ta leken på allvar, och vårda den, skriver Marie Eriksson.
Fokus Det här blir effekten av en budget baserad på skolpeng, alltså ett belopp per barn, säger LO-utredaren Johan Enfeldt.
Fokus Ingen förskola i Stockholm följer riktlinjerna för gruppstorlekar, menar förskolläraren.
Ledare Barnens reflexvästar hamnade i fokus efter den tragiska dödsolyckan i Umeå. Men problemen med säkerhet i förskolan är betydligt större än så visar vår granskning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Sju av tio förskollärare uppger att de har svårt att klara tillsynen av barnen.
Fokus Här är fem sätt att påtala säkerhetsbrister på förskolan med stöd i lagar och förordningar.
Fokus Politikerna i Stockholm ska ta fram ett styrdokument för hur stora nya förskolor ska få vara och hur de ska utformas
Fokus Förskollärarna i forskaren Linda Pallas studie menar att resursbristen till och med skapar barn i behov av särskilt stöd.
Fokus Den norska förskolan ses av många som en förebild. Där finns normer om både förskollärartäthet och om hur många barn per anställd det ska vara.
Gästkrönika Mitt till synes enkla förslag för att råda bot på ensamheten och utanförskapet: Mer krut på det relationsskapande arbetet och därefter lite till! skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist i en gästkrönika.
Podcast Hur prioriterar vi när arbetsbelastningen är hög, när tar vi hjälp och hur gör vi för att inte bränna ut oss? Det pratar vi om senaste avsnittet av podden Förskolan.
Krönika Plötsligt finns det, som Skolverket uttrycker det, inte längre ”några krav på att använda digitala lärverktyg” i förskolan. Och debatten som följer på detta blir som vanligt ganska enahanda, skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Friskolor Vi saknar insyn i om där finns utländska ägare som inte delar våra demokratiska värderingar, säger Lars Thornberg, Skolverket.
Forskning När förskollärare ska berätta om verksamheten för ledningen känner de sig osäkra och vågar inte ta upp problem, visar en ny studie.
Pedagogiska tips Det är jätteviktigt att barnen lär sig att tolka inte bara text utan också bilder och filmer från början, säger förskolläraren Kerstin Nordenstam.
Fackböcker Blygsel är inte problematiskt i sig självt, säger Jenny Jakobsson Lundin.
Dilemmat Jag upplever att många ammande mammor är oroliga för hur inskolningen ska gå. Kan barnet somna och tröstas utan amning? Hur pratar vi om amning i förskolan? skriver förskolläraren.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan breddar vi diskussionen om hållbar utveckling. Hur blir förskolan mer hållbar, vad är ett hållbart sätt att förhålla sig till arbetet – och hur lär och pratar vi med barnen om hållbar utveckling?
Fråga facket Kallt på förskolan – vår fackliga expert reder ut vad som gäller.
Pedagogiska tips Hela barngruppen målar en enorm tygmålning.
Reportage Förskollärarna på Morkullans förskola i Hjärnarp fick chansen att utveckla sin dansundervisning genom ett samarbete med forskare.
Yrkesroll Tre förskollärare om att jobba på sin fritid.
Planeringstid Regeringens utredare Bo Jansson vill att staten reglerar förskollärares och lärare i fritidshems planeringstid.
Arbetsmiljö – En megaförskola kan liknas vid en hönsgård och inte med en skolform, säger Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm.
Digitalisering ”Digitala lärverktyg ska användas med stor restriktivitet”, säger skolministern.
Krönika I ett så människointensivt arbete som vårt finns det dagar då man inte vill prata med en käft när man kommer hem. Då kommer sportlovet som en välsignelse, skriver Erik Stenkula.
Podcast Utbildar vi barn eller avlastar vi föräldrar, behöver vår status höjas och hur påverkar samhällets syn på förskolan vår relation till barn och vårdnadshavare?
Krönika Säg att jag haft ett år med en rörig barngrupp och inga vikarier, och att jag som ett svar på detta precis får nytt lönebesked: ”Du får ovanligt pyttigt påökt”, skriver Erik Stenkula.
Krönika De flesta förskollärare har långt mindre planeringstid än vad som är rimligt för att kunna skapa kvalitet i undervisningen.
Skolpolitik Skolverket: ”Huvudmännen behöver ta ett större ansvar för likvärdigheten.”
Pedagogiska tips Förskolläraren Kelly Mills Kallin lockar till lärande genom ”pedagogisk iscensättning”, ett begrepp som hon själv myntat.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om läroplanen och hur vi undervisar utifrån den.
Planeringstid De får varken tid eller mandat från rektor att ta sitt ansvar, säger Petra Hultqvist, ordförande i Skolformsföreningen förskolan, Sveriges Lärare.
Planeringstid Sveriges Lärare kräver en reglering av planeringstiden för förskollärarna i den pågående avtalsrörelsen. Hur mycket har inte preciserats, men 8–10 timmar per vecka har nämnts i diskussionerna.
Planeringstid När din planeringstid ryker är det viktigt att du frågar rektorn hur den ska tas igen, poängterar Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert och tillförordnad förhandlingschef på Sveriges Lärare. Här är delar i avtal och styrdokument som du kan använda för att få den planeringstid som du har rätt till.
Planeringstid Nu har vi ett avtal och det ska följas, det är ingenting som går att välja bort, säger Johan Eckman, förskollärare och lokalt ombud i Sveriges Lärare.