Budskapet till barnen: Alla kan göra skillnad

Susanne Andersson, lärare på Lussebäckens förskola i Helsingborg, och hennes kollegor vill förmedla till barnen att de alla är en del av staden, och att alla kan göra skillnad.

Arbetet är processinriktat och utgår från barnens empatiska nyfikenhet och utveckling. De använder staden som lärmiljö och följer barnens intresse, vilket leder till både planerade och oplanerade möten.

– Barn har inga förutfattade meningar om andra människor. De är bara glada och säger hej till alla vi träffar. Och nästan alla svarar lika glatt, berättar hon.

Barnens möte med hemlösa blev starten på en kedja av händelser.

– Det kommer alltid tankar och idéer från barnen. När de ser personer som bor på gatan undrar de varför, och om man kan hjälpa dem.

De besökte Frälsningsarmén och fick en påse med ullstrumpor och vantar att dela ut. Bra, tyckte barnen. Men var kom strumporna ifrån, och kunde de bidra till fler?

– Det var träffpunkt Söder där några tanter satt och stickade vantar och strumpor. Så vi tog kontakt med dem, och träffade dem flera gånger.

För att hjälpa till samlade barnen och deras föräldrar pant, och för förtjänsten köpte barnen garn som överlämnades till föreningen.

– Det är en utmaning att våga prata om de här sakerna. För vi har ju inga svar. Men vi kan prata om hur det skulle kunna bli bättre, och barnen har egna idéer.

Hon hoppas att metoden visar barnen att de kan påverka.

– Vi vet inte hur framtiden ser ut. Men vi behöver barn som tänker fritt, som är kreativa, lösningsfokuserade och som vill hjälpa.

LÄS OCKSÅ:

De lyfter språket med leken som metod

De låter förskolebarnen sätta spår i närmiljön

Larmet: Så torftigt är barnens språk

Förskollärarna som får utflykterna att fungera för alla

Lyssna på Förskolan: