Kreativitet nyckeln till hållbarhet

Marie Eriksson är förskollärare och arbetar som verksamhetsutvecklare i Mölndal.

Som barn älskade jag att krypa in under en stor gran vid mormors och morfars stuga. Det var som ett helt rum under grenarna, mitt alldeles egna rum. När jag frågat vänner och kollegor om ställen de minns från barndomen så blir svaret ofta just en naturplats. Min erfarenhet är att barn många gånger har lätt för att komma i relation med naturen och därmed också känna empati för den. Jag tänker att det är ett fint utgångsläge för förskolans arbete med hållbarhetsfrågor.

Begreppet hållbar utveckling fick spridning i samband med FN-rapporten Vår gemensamma framtid (1987.) Där uttrycktes det så här: ”Hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.”

Hållbarhetsperspektivet finns med i förskolans reviderade läroplan där det framgår att utbildningen ska lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Det står också att barn har rätt till delaktighet och inflytande i hållbarhetsfrågor.

För mig som verksamhetsutvecklare har det varit en resa att tillsammans med kollegor försöka sätta mig in i vad hållbarhetsfrågor kan innebära för förskolans praktik. Vi har arbetat en hel del med social hållbarhet som vi ser som tätt sammankopplad med demokratiuppdraget och arbetet med barnkonventionen som nu blivit lag.

Det jag tycker känns mest utmanade är den miljömässiga hållbarheten. Förvisso finns natur- och miljöarbete ofta med som en naturlig del i förskolans utbildning. Men hur gör vi barnen delaktiga på riktigt utan att de blir tyngda av skuld och oro för framtiden?

I boken Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund (2019) lyfts hållbarhetsfrågor. Susanne Kjällander med flera forskare menar att kreativitet kan ses som en nyckelfaktor i arbetet för en mer hållbar och rättvis värld och att barns nyskapande uttryck behöver värderas högt. De påtalar att barn och unga behöver få genomleva kreativa processer i syfte att hitta nya innovativa lösningar på de komplexa hållbarhetsproblemen.

Vi som arbetar i och runt förskolan behöver också stor kreativitet i vår strävan att låta barnen möta naturen på olika sätt. För att barn ska kunna inse naturens värde behöver de få möjlighet att lära känna den. Samtidigt har vi städer som växer sig allt större och tätare utan att grönytor prioriteras. I det här arbetet behövs gränsöverskridande idéer.

Det kan handla om att ta naturen till barnen så att de får utforska den exempelvis i en ateljé eller att med teknikens hjälp göra digitala resor till olika platser. Men likväl att låta fakta och fantasi mötas i barnens lekar och tankar om problemlösning. Om vi med olika verktyg kan skapa, glädje, engagemang och empati för naturen så tänker jag att vi är en bra bit på väg. Ett av våra allra viktigaste uppdrag i förskolan måste vara att ge barnen framtidstro och hopp med tillit till sina egna idéer och sin kreativitet.