En del i pedagogiken kring hudton är att höja statusen för färgen brunt, exempelvis genom att använda många olika nyanser på kritor och papper.
Maria bryter tystnaden om hudfärg i förskolan
Vi behöver aktivt motverka normer kring hudfärg, säger Maria Fabien.
Vår metod En Stockholmsförskola har radikalt förändrat hur de arbetar tillsammans med barnen mot rasism. En del av arbetet går ut på att aktivt prata om olika hudfärger.
Forskningen kring antirasism har börjat ifrågasätta ”färgblindhet” som ideal – att ignorera hudfärg och etnicitet – och förespråkar i stället att medvetet och konkret prata om det faktum att människor har olika hudfärg.
– Färgblindhet var en antirasistisk idé, men så här i efterhand ser vi att det inte har fungerat, säger läraren i förskolan och doktoranden Lovisa Gustafsson.
”Jag har känt mig handfallen”
Hon och ateljeristan Maria Fabien inledde ett fördjupningsarbete på förskolan för att utveckla en färgmedveten pedagogik kring hudton, identitet och antirasism.
– Vi fick börja med att uppdatera vårt språk, vilka ord vi använder för olika hudfärger, säger Maria Fabien.
Maria Fabien
Ålder: 57 år. Gör: Utbildad sångpedagog, dansare, ateljerista och journalist. Bor: I Stockholm. Aktuell: Har tillsammans med förskolläraren Lovisa Gustafsson skrivit boken ”Färgmedveten pedagogik – om hudton, identitiet och antirasistiskt arbete i förskolan”.
Lovisa Gustafsson medger att det till en början känns svårt att prata om hudfärg. Vi har alla lärt oss att det är fel att uppmärksamma hudton och det är ont om konkreta exempel för förskolan som visar hur vi kan göra det på ett bra sätt.
– När det gäller könsrollsnormer känner jag mig bättre rustad att forma undervisningen och möta föräldrars frågor. Men på det här området har jag känt mig handfallen, säger hon.
Barn påverkas tidigt av vithetsnormen
På Lovisa Gustafssons och Maria Fabiens förskola tillhör en majoritet av barnen vit medelklass. Men principerna i deras arbete är applicerbara på förskolor med andra gruppsammansättningar och i skilda socioekonomiska kontexter.
– Eftersom barn tidigt ser hudfärg och påverkas av de normer som säger att vit hudfärg är mer värd än brun, behöver alla barn kunskap och medvetenhet för att kunna agera antirasistiskt, säger Maria Fabien.
Marias och Lovisas tips för att jobba antirasistiskt i förskolan
-
Upptäck den bruna färgen
Bruna nyanser har ofta låg status och ses som tråkiga eller smutsiga. Låt barnen möta många toner av brunt i förskolans miljö och material. Byt till bruna kuddar i myshörnan, bruna kläder i utklädningsvrån och erbjud en stor variation av bruna kritor, pennor och ritpapper. Lyft färgen med vackra beskrivningar som nötbrun, gyllenbrun, djup rödbrun etc.
-
Prata om hudtoner
Sätt ord på hudton på samma sätt som när ni pratar om hårfärg och ögonfärg. Böcker, filmer och annat pedagogiskt material som visar en bred variation av olika hudtoner och utseenden, är bra samtalsunderlag. Uppmärksamma vit hud lika ofta som brun hud.
-
Samarbeta med vårdnadshavare
Bjud in föräldrarna till arbetet, ta del av deras idéer, tankar och erfarenheter. Berätta om er antirasistiska undervisning: Vad ni gör med barnen, vilka ord och uttryck ni använder och varför.
-
Ta stöd i styrdokument och fortbildning
Lär dig mer och uppdatera ditt antirasistiska ordförråd med litteratur, fortbildning, hemsidor och poddar. Arbetet för mänskliga rättigheter och mot etnisk diskriminering är tydligt formulerat i förskolans styrdokument, här hämtar ni stöd för ert fortsatta arbete.
LÄS OCKSÅ:
Arbetslagets metod: lappar till föräldrarna från ledsna barn
Barn med annat modersmål hamnar utanför leken
Forskaren: Därför ska du högläsa faktaböcker
Deras uppdragsbrev gör svåra ämnen konkreta
