Hållbart för barn? Läs läroplanen noga!
Hållbarhet Undervisning i förskolan om hållbarhet måste tas på mer allvar, menar Eva Ärlemalm-Hagsér.
Den nya läroplanen från 2018 poängterar hållbar utveckling, men hur man tolkar detta är inte alls självklart. Enligt forskaren Eva Ärlemalm-Hagsér är kunskapen om hållbarhet inte heller särskilt utvecklad. Hon har granskat förskolors ansökningar hos Skolverket om certifiering för hållbar utveckling (begränsat till 2012).
– Det gav en tydlig bild och visade en stark retorik, att man tänkte ”miljö fast lite mer” – samma sak som man gjort tidigare. Barnen var sällan delaktiga, säger Eva Ärlemalm-Hagsér, som är förskollärare och professor i pedagogik vid Mälardalens Högskola och har tagit fram pedagogiska texter om hur man kan jobba praktiskt med hållbarhet i förskolan.
I dag beskriver man hållbar utveckling utifrån tre delar: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Den ekonomiska hållbarheten innefattar återvinning, återanvändning och resurssparande. Den ekologiska handlar bland annat om att man tänker på material som är giftfritt och varierat för alla barn, och den mat som förskolan erbjuder. Den sociala hållbarheten handlar om inkludering och om att arbeta för att alla barn ska vara delaktiga – ett slags demokratifokus.
– Hittills inom forskningen har vi sett att det är en mindre del som handlar om sociala frågor. Det var få av de förskolor som vi studerat som arbetade med de här frågorna. Vår studie omfattade 187 enkäter och 96 svarade, så svarsfrekvensen var 51 procent.
Hur tar man då begreppet vidare och utökar hållbarhetsarbetet inom förskolan? Eva Ärlemalm-Hagsér menar att man måste börja fundera över förskolan som helhet. Hur är den byggda miljön och använder vi hållbara material och hur sparar vi material? Vilket innehåll arbetar vi med?
Läroplanen säger att barn ska vara delaktiga och påverka själva genom olika handlingar. Förutsättningar ska ges för ett växande ansvar. Frågan är vad det innebär.
– Jag anser att man måste läsa läroplanen väldigt noga, säger Eva Ärlemalm-Hagsér. Det är viktigt
att ta upp läroplanen och diskutera de målsättningar som finns, och ställa sig frågan: Kan vi göra detta i praktiken?
Hennes uppfattning är att barn är väldigt bra på att hitta nya sätt att göra saker och att det är väldigt viktigt att barn är aktiva. Barn ser orättvisor och olikheter. Eva Ärlemalm-Hagsér ser dem som betydelsefulla aktörer i det här arbetet, och säger också att hållbarhet innebär väldigt komplexa frågor att brottas med. Hon efterlyser en annan helhetssyn på det vi förmedlar till barnen – hur ser vi på naturen och hur framställs djur och natur, och vilka är vi i relation till naturen?
– Barn har många frågor kopplade till hållbarhet och vilka som ska vara med. De är väldigt observanta, vill ta ansvar och engagera sig. De vill veta vad saker är gjorda av. Det är vuxnas ansvar att svara på deras frågor, och att ställa frågor som gör att barnen utvecklas och får fördjupad kunskap, avslutar Eva Ärlemalm- Hagsér.
