Förskollärare sågar statistiken över gruppstorlekar

Tidigare i vår kom Skolverkets statistik över barngruppernas storlek – och utifrån den presenterade Sveriges Lärare sin årliga sammanställning av hur det ser ut i varje kommun.  

Efter Förskolans artikel om de värsta – och ”bästa” – kommunerna när det gäller gruppstorlekar har flera förskollärare hört av sig.

I exempelvis Timrå uppfyller samtliga barngrupper Skolverkets rekommendationer.

Men bilden stämmer inte med förskollärarnas beskrivning av läget i förskolan. Det säger Sanna Claesson, förskollärare och representant för Sveriges Lärare i Timrå:

– Statistiken kan vara vilseledande. Det är bara en viss del av dagen som vi lever upp till rekommendationerna på flera av våra förskolor. Visst, det kan vara tre pedagoger på 20 barn i den äldre barngruppen, men under flera timmar på eftermiddagen är det bara två.

”Chockad” över resultatet

Hon hör från flera av sina medlemmar att bemanningen bara är god några få timmar per dag.

– Det leder till mycket ensamarbete.

En annan kommun som kan stoltsera med toppresultat i mätningen är skånska Kävlinge; endast fem kommuner i landet har en mindre andel för stora barngrupper. En förskollärare i kommunen hör av sig till oss, hon vill vara anonym då hon är relativt ny på jobbet:

– Jag blev chockad av att vi hamnar i topp, att vi skulle vara så bra i Kävlinge.

Kommunen når fina resultat i Skolverkets mätning då man gått från tre personal till två personal per grupp – vilket lett till att gruppernas storlek minskat. Det ser bra ut på papperet, men i verkligheten uppstår problem, berättar förskolläraren:

– Vi blir så sårbara när vi bara är två, om en är borta blir jag helt ensam. Om vi alla skulle vara på plats hela tiden så vore det ett utmärkt system, men så ser inte vardagen ut. Detta är en bransch med hög frånvaro, folk blir sjuka, de vabbar, de jobbar deltid.

Måste vänta med att byta blöja

Hennes kollega har varit sjukskriven länge och hon har fått vikarier – men många olika vikarier.

– Mina barn blir oroliga, de klarar inte av att ständigt anknyta till nya vikarier.

Men hon upplever att modellen med att jobba i par även är problematisk då bägge är på plats:

– När en kollega är på rast måste jag vänta med att byta en blöja tills kollegan är tillbaka.

Hon menar att situationen inte är säker idag, ett budskap som framkommit i tidigare studier om förskolepersonalens arbetssituation.

– Jag kan ofta känna att det vi gör idag varken handlar om omsorg eller undervisning. Vi måste bara få det att fungera.

Förskollärare vågar inte kritisera

Förskolläraren får stöd av Stefan Kruse, som själv är lärare i förskola och ordförande i Sveriges Lärare i Kävlinge:

– Vi har fått flera signaler om allvarliga brister av den typen som hon beskriver.

Han berättar att flera av medlemmarna drar sig för att berätta för cheferna om sin situation, vilket gör att sanningen inte alltid kommer fram.

– Och flera har valt att vara anonyma, de vill inte framstå som bråkstakar gentemot chefen.

Han kan se fördelarna med att de nu har färre barn i grupperna, men samtidigt är han orolig för sårbarheten.

– Systemet bygger på att det alltid finns personal på plats, men så har det inte blivit.

Svårt hitta erfarna vikarier

Elin Ahx är biträdande sektorschef på utbildningsförvaltningen:

– Jag är ofta ute på förskolorna och talar med rektorer och personal och får mestadels en positiv bild. Men jag håller med Sveriges Lärare om att sårbarheten kan vara ett problem.

Hur ser du på kritiken att vikarietillsättningen inte fungerar?

– Vi klarar inte hundraprocentig täckning med erfarna vikarier, det gjorde vi inte när vi hade avdelningar med triader heller. Men förskolorna använder många andra sätt för att lösa situationen. Oftast går det.

Hur då?

 – Vissa har högre fast bemanning, så att personal från andra enheter kan hoppa in vid frånvaro. Vi har också förskolor där paren i de olika åldersgrupperna i ett team jobbar nära varandra i sin enhet, så att till exempel en personal från en äldre barngrupp tillfälligt kan arbeta i den yngre barngruppen eller att grupperna kan slås ihop om det även är hög frånvaro bland barnen.

Men om de inte hittar det samarbetet finns en risk, menar hon, att ”varje par blir som en liten isolerad ö”.

Du ser både för- och nackdelar med ert nuvarande arbetssätt?

– Jo, vi har vunnit mycket, vi har fått en lugnare arbetsmiljö, bättre förutsättningar för våra pedagoger. Och mätningar visar på nöjda vårdnadshavare. Men vi ser också att där kan finnas en baksida med arbetssättet. Det arbetar vi med, säger Elin Ahx.

För stora grupper i Umeå

I Umeå är 67 procent av de åldersindelade grupperna större än de får vara, alltså rejält sämre än rikssnittet. Förskolläraren Per Edberg är huvudskyddsombud där:

– Precis som i andra kommuner slår de samman barngrupper här och stänger hela avdelningar, i stället för att minska barngruppernas storlek.

Han betonar att kommunen går med överskott, att det är ”en politisk fråga” att inte satsa mer på förskolan.

– Det har inte blivit sämre hos oss, vi har haft för stora barngrupper länge. Med mindre barnkullar har man nu chansen att förbättra situationen, men man tar den inte.

LÄS OCKSÅ:

Nya siffror på barngrupper: Här är de värsta kommunerna

Förskollärarnas larm: Vi klarar inte tillsynen av barnen

Allvarliga kritiken: Förskolorna lämnas utan tillsyn

Lyssna på Förskolan här: