Många barn vill komma tillbaka till Bokträdgården, gärna redan ”i morgon” och då ta med sina familjer. Foto: Maria Stenström
Till startsidan
Utflykter Utanför skånska Torup, omsluten av åkrar och ängar, ligger Bokträdgården. Ett magiskt utflyktsmål i lantlig miljö där stadsbarn får möjlighet att utforska och upptäcka spännande fenomen i naturen.
Humlor och bin surrar, träden böljar i vinden och koltrasten sjunger. Från statarmuseet en bit bort hörs dessutom en galande tupp, och det doftar av jasmin, fläder, vallmo och andra blommor och buskar. Utomhuspedagogen Magdalena Tomczak Stenström har onekligen en avundsvärd arbetsplats. Hon tillbringar sina dagar mitt i naturen, på en lummig plats med prunkande odlingslådor, vildvuxet och välansade rabatter om vartannat.
I en tid av miljöfaror och klimatkris behöver barnen positiva berättelser.
Under flera år fanns här en hälsoträdgård för anställda i Malmö stad som befann sig i riskzonen för att drabbas av stressrelaterad ohälsa. 2015 upphörde dock satsningen och gården stod tom och öde. Några år senare kläcktes en innovativ idé om att återuppliva platsen och erbjuda den till barn och pedagoger på Malmös förskolor som saknar närhet till större grönområden.
Sedan 2017 tar nu Magdalena dagligen emot barnen som bussas från staden och hälsar dem välkomna till den fantasieggande Bokträdgården.
Många barn vill komma tillbaka till Bokträdgården, gärna redan ”i morgon” och då ta med sina familjer. Foto: Maria Stenström
– Den här platsen är helt magisk, en stor trädgård med olika kreativa miljöer som väcker lust att leka, utforska och lära. Varje dag ser jag barnens nyfikenhet, empati och beundran när de upptäcker livets fenomen i naturen: maskar i komposten, bin på blommor, gråsuggor under stockar och vinbergssnäckor i kirskålen, berättar hon med entusiasm i rösten.
I Bokträdgården kan grenar, pinnar och stubbar förvandlas till kojor, och de som önskar kan ta plats vid stafflierna i det öppna växthuset och måla. Det lagas även mat över öppen eld på muurikka eller på stormköket i Templet. I klätterträden och på stora stenar kan barnen utmana sin rörlighet. Här får de unga besökarna se, höra, känna, lukta – och smaka.
– Kirskål är populärt. I våras hade jag en barngrupp som hämtade stora korgar att samla kålen i, de ville ta med hem till sina föräldrar. Men en hel del åt de upp själva också, somliga av dem var alldeles gröna runt munnen, säger Magdalena Tomczak Stenström.
De unga besökarna uppskattar smaken av kirskål, oregano, fänkål, mynta och ängssyra. Foto: Maria Stenström
Hon påpekar att det i dagens samhälle är extra viktigt att ge barnen positiva berättelser om miljön, bygga en framtidstro och väcka en kärlek till naturen.
– Vi lever i en tid där det talas mycket om miljöfaror och det är lätt att fokusera på de negativa berättelserna om plast i haven, klimatkrisen och att planeten är i fara. Men jag tror att det kan skapa oro och skuld hos barnen, och det är inte de som kastar skräp och har lagt plast i våra hav. I stället vill jag visa varför vi behöver naturen och reflektera tillsammans med barnen om vår symbios med universum. En enkel och samtidigt komplex fråga kan väcka många funderingar och tankar hos alla, ”vad får vi från naturen varje dag?” säger Magdalena Tomczak Stenström.
När barnen kommer på morgonen samlar Magdalena dem på gräsmattan. Just i dag har hon en uppstoppad igelkott till sin hjälp, som genast gör barnen nyfikna och fångar deras uppmärksamhet. Hon förklarar bland annat hur igelkottar bor och vad de lever av. De tittar även på levande vinbergssnäckor och Magdalena passar samtidigt på att förklara skillnaden mellan snäckor och sniglar. Därefter följer som vanligt en rundvandring för att barnen ska få se vilka olika platser som erbjuds i trädgården.
Foto: Maria Stenström
Magdalena berättar vad barnen kan göra och vilka regler som gäller, som exempelvis att vissa klätterställningar inte är till för barn utan för växter och djur.
– Jag ser rundvandringen som en inledning till dagens berättelse som vi därefter skapar tillsammans. Den är viktig för att väcka inspiration för de lek-, estetik- och läroprocesser som barnen annars kan missa.
De milda skånevintrarna gör det möjligt att hålla Bokträdgården öppen året om, och var årstid har sin tjusning.
– Det är fantastiskt att komma hit på hösten. Vi har många träd och buskar, och då kan de som kommer bland annat smaka på våra goda äpplen och hallon. Dessutom är trädgården som en stor ateljé i ständig process där årstiderna påverkar hela tiden, säger Magdalena Tomczak Stenström.
Besöket börjar med en rundvandring i Bokträdgården. ”Ett slags presentation av en utställning i naturens ateljé, där barnens känslor och tolkningar kan vara väldigt olika”, säger Magdalena Tomczak Stenström. Foto: Maria Stenström
Något som förvånade henne i början var att inte alla besökare uppskattar naturen på samma vis som hon själv gör. Och att det finns både barn och vuxna som inte riktigt förstår vad de ska göra där.
– Jag tänkte att alla skulle bli glada av att få komma hit, men det var inte så självklart som jag trodde, säger Magdalena Tomczak Stenström. Här i Sverige har vi ofta en romantisk syn på naturen, men i många andra länder kan naturen betyda något annat, ibland något farligt. Kanske gömde man sig i naturen när det var krig och oroligheter, eller kanske var det bara en plats där man samlade ved för att överleva.
Hon berättar om ett tillfälle när en medföljande pedagog var oerhört rädd för alla flygande insekter i Bokträdgården. Hon skrek högt så snart en fluga eller mygga surrade förbi.
Från januari till juni 2020 fick Bokträdgården besök av 110 barngrupper från Malmö stad. Foto: Maria Stenström
– Vid dagens slut kom hon till mig och sa att hon hoppades att en dag kunna sluta vara rädd. Sedan sa hon: ”Du vet, i mitt hemland är insekter lika med malaria.” Hon fick mig att tänka extra mycket på vikten av att vara ödmjuk och inse att alla har olika erfarenheter varav vissa kan ha satt djupa spår, säger Magdalena Tomczak Stenström.
Hon känner till att det även har funnits föräldrar som inte skickat sina barn till förskolan när det varit dags för utflykt till Bokträdgården. De var helt enkelt rädda för att barnen skulle ut i naturen, men när de senare såg bilder och hörde andra berätta ville de inte längre missa de kommande utflykterna.
– Det gäller att komma ihåg att alla faktiskt inte har samma relation till naturen, men i Bokträdgården kan vi träffas och genom nya erfarenheter skapa positiva berättelser – och en ny relation med naturen, säger Magdalena Tomczak Stenström.
– Att väcka kärleken till naturen är den viktigaste förutsättningen för en hållbar framtid, tillägger hon.
Krönika Är du verkligen exakt samma strukturerade pedagog när du snörvlar 70-talsmögel och har alldeles för många barn i en, visserligen fräsch, men alldeles för liten barack? skriver Erik Stenkula.
Lärarpriser Maria Widestrand, Ninni Schuldt Lindqvist och Lise-Lotte Rådbjer är årets vinnare av Ulla-Britta Bruuns stipendium.
Arbetsmiljö – Låt detta bli en blåslampa för beslutsfattarna, säger Pia Rizell på Sveriges Lärare.
Podcast Måste vi uppmärksamma högtider i förskolan och hur ska vi förhålla oss till vårdandshavares önskemål? I senaste avsnittet av podden pratar vi om högtider och traditioner.
Debatt Att skära ner på digitala läromedel gör att barnen i förskolan går miste om viktiga och spännande utbildningsmöjligheter. Det som den digitala världen kan erbjuda kommer den analoga aldrig att uppnå, skriver läraren i förskolan Nina Juréen.
Reportage Lärarna Åsa Lernberg och Louise Messer har lett ett utvecklingsarbete om leken i förskolan och vad det innebär att vara en lekkompetent lärare. På kuppen har de blivit ”lekens väktare” i verksamheten.
Forskning Forskaren: Därför har det större effekt på flickor än pojkar.
Krönika Är vi uppfinningsrika i saker som val av material, musik och i vår roll som förebilder så kan vi hitta vad som är nyckeln till rörelseglädje för varje barn, skriver Marie Eriksson.
Dilemmat Så svarar facket om att driva frågan om slopat karensavdrag.
Panelen Vi frågar tre lärare hur de förhåller sig till luciafirande, tomtenissar och religion.
Vår metod ”Barn påverkas tidigt av normer som säger att vit hudfärg är mer värd än brun”
Pedagogiska tips Lärarna Agneta Sandh och Carina Löwenberg väver in matematik och teknik in i barnens julpyssel.
Podcast Har fokuset på det digitala blivit för stort, är det verkligen i förskolan som skärmar är ett problem och hur använder vi digitala verktyg på ett kul och kreativt sätt? Det pratar vi om i det senaste avsnittet av Förskolan.
Skolpolitik Mindre barngrupper är inte oviktigt, men andra delar behöver vara på plats, säger forskaren Christian Eidevald som skrivit en rapport om hur kvaliteten i förskolan ska höjas.
Fokus Förskolans stora enkät visar att de flesta lärare i förskolan är positiva till läroplanens nya riktning med färre digitala inslag – men det finns även kritiska röster.
Fokus ”Positivt att jag får använda mig själv mer i undervisningen”
Fokus Skilda tolkningar av de nya skrivelserna hotar likvärdigheten, menar organisationen.
Fokus Då är det motiverat att använda digitala lärverktyg – två rektorer svarar på lärarnas frågor.
Fokus Skärmstopp kan försena barnens lärande, menar Guldäpplet-nominerade läraren.
Fokus Förskolläraren: Värdefullt verktyg för barn med annat modersmål går förlorat.
Fokus Lärarnas egna röster om den uppdaterade läroplanen för förskolan.
Fokus Danscertifierade förskolor rimmar väl med nyheterna i läroplanen.
Krönika Varför verkar det helt omöjligt att förmedla vad arbetet på förskolan innebär för utomstående? Hur extremt intensivt och krävande det är att vara ständigt påkopplad och ha hundra olika slags mänskliga processer i gång samtidigt, skriver läraren i förskolan Sara Agné.
Kultur Pyssel är något som ofta ses som lite oseriöst, på ett nedvärderande sätt. Men för mig är pyssel som en hel filosofi, säger dramatikern Anna Nygren, som skriver en pjäs om fenomenet.
Podcast Hur kan barnen vara med och forma sin vardag på förskolan, vad är ens möjligt utifrån rådande förutsättningar och vad säger barnen själva? Det pratar vi om i senaste avsnittet.
Arbetsmiljö Lärarna på förskolorna i Luleå larmar om att allt fler arbetsuppgifter läggs på dem.– Det här ingår inte i vår läroplan och vi skulle behöva en tydlig arbetsbeskrivning, säger Anneli Lifbom, lärare i förskolan och huvudskyddsombud Sveriges Lärare.
Krönika Christian Eidevald har sagt att det är större skillnad mellan en ettåring och en femåring i utveckling, än det är mellan en sexåring och en som går i trean på gymnasiet. Varför har inte det budskapet fått större genomslag? undrar läraren i förskolan Erik Stenkula.
Debatt Hela tiden hörs denna uppmaning till barnen i förskolan. Som positiv feedback, något som visar tilltro till barnets förmåga, är det självklart en föredömlig sak att säga, skriver Nina Linnaeus, lärare i förskolan.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med författaren Elin Larsson om barnens konflikter.
Fackböcker Väl hanterade kan barnens konflikter faktiskt bidra till både lärande och bättre relationer, menar Elin Larsson, lärare i förskolan, aktuell med en ny bok.
Krönika Barnskötare är viktiga i förskolan, inte för att ni gör samma jobb som förskollärare, utan för att ni gör ett annat. Att hävda att barnskötare behövs för att de gör samma jobb som lärare är bara dumt, skriver Eva Lindström.
Arbetsmiljö Arbetsmiljön i förskolan är dålig. Det problemet måste man lösa innan man går vidare med att låta barn få stanna längre, säger Andrea Meiling, ordförande för Sveriges Lärare i Göteborg.
Pedagogiska tips Lärarna i förskolan berättar om sina knep för att skapa en trygg barngrupp.
Arbetsmiljö ”Det är en arbetsmiljöfråga. Ett par bra skor kan kosta upp till 2 000 kronor”
Podcast Hur anpassar vi vilan efter ålder, hur möter vi föräldrars önskemål och krav och måste vi göra som vi alltid har gjort?
Debatt Konflikten mellan hemmet och förskolan kring arbetsscheman har växt till orimliga proportioner, skriver Tindra Skarin, lärare i förskolan.
Krönika Nu när det är fastslaget att även förskollärare är lärare är det dags att vi också får förutsättningar att utföra vårt undervisningsuppdrag, skriver Eva Lindström.
Vi lärare Nu ändrar vi titeln – i tidningar och digitala kanaler.
Fackligt En ny titel kan bidra till ökad status, säger förbundsordförande Anna Olskog.
Förskolefabriken Förskolans granskning visar att andelen storförskolor ökar, inte minst i storstadsområdena. Nu vill styret i Stockholms stad införa riktmärken.
Podcast I senaste avsnittet pratar förskollärarna Eva Lindström, Sandra Hollstedt och Johan Bispo om de estetiska ämnena.
Reportage Enbart språkundervisning räcker inte för att få en bra grund i förskolan, den behöver också kombineras med kulturförståelse, menar forskaren och förskolläraren Mirella Forsberg Ahlcrona.
Fackligt Vi har alltid drivit att yrkesgrupperna ska ha den utrustning som yrket kräver, säger Johanna Österljung, ordförande i Sveriges Lärare Sundbyberg.
Debatt Jag ser ofta små förskolor med dåligt placerade entréer, ologiska flöden och utemiljöer som varken stödjer barns behov eller pedagogiken, skriver Emma Crawley, miljöpsykolog och utvecklare av barns utemiljöer.
Forskning Forskaren och förskolläraren Magdalena Hulth vill få i gång en diskussion om hur de små barnens sexualitet ska bemötas i förskolan.
Pedagogiska tips Ett lugnare tempo utan stress står på mångas önskelista. Men för förskollärarna Åsa Ahlqvist Johansson och Anna Viberg i Stallarholmen är det redan en verklighet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi storförskolor. För vems skull byggs de stora förskolorna, är kritiken rättvis och hur är det att jobba i stora förskolor?
Förskolefabriken ”Man har helt tappat fokus på barnen” berättar förskollärare.
Förskolefabriken ”Viktigt att barnen har egna pedagoger.”
Förskolefabriken Det saknas forskning om vad storförskolorna innebär för barnen, berättar Maria Teder, arkitekt på Boverket.