Många barn vill komma tillbaka till Bokträdgården, gärna redan ”i morgon” och då ta med sina familjer. Foto: Maria Stenström
Till startsidan
Utflykter Utanför skånska Torup, omsluten av åkrar och ängar, ligger Bokträdgården. Ett magiskt utflyktsmål i lantlig miljö där stadsbarn får möjlighet att utforska och upptäcka spännande fenomen i naturen.
Humlor och bin surrar, träden böljar i vinden och koltrasten sjunger. Från statarmuseet en bit bort hörs dessutom en galande tupp, och det doftar av jasmin, fläder, vallmo och andra blommor och buskar. Utomhuspedagogen Magdalena Tomczak Stenström har onekligen en avundsvärd arbetsplats. Hon tillbringar sina dagar mitt i naturen, på en lummig plats med prunkande odlingslådor, vildvuxet och välansade rabatter om vartannat.
I en tid av miljöfaror och klimatkris behöver barnen positiva berättelser.
Under flera år fanns här en hälsoträdgård för anställda i Malmö stad som befann sig i riskzonen för att drabbas av stressrelaterad ohälsa. 2015 upphörde dock satsningen och gården stod tom och öde. Några år senare kläcktes en innovativ idé om att återuppliva platsen och erbjuda den till barn och pedagoger på Malmös förskolor som saknar närhet till större grönområden.
Sedan 2017 tar nu Magdalena dagligen emot barnen som bussas från staden och hälsar dem välkomna till den fantasieggande Bokträdgården.
Många barn vill komma tillbaka till Bokträdgården, gärna redan ”i morgon” och då ta med sina familjer. Foto: Maria Stenström
– Den här platsen är helt magisk, en stor trädgård med olika kreativa miljöer som väcker lust att leka, utforska och lära. Varje dag ser jag barnens nyfikenhet, empati och beundran när de upptäcker livets fenomen i naturen: maskar i komposten, bin på blommor, gråsuggor under stockar och vinbergssnäckor i kirskålen, berättar hon med entusiasm i rösten.
I Bokträdgården kan grenar, pinnar och stubbar förvandlas till kojor, och de som önskar kan ta plats vid stafflierna i det öppna växthuset och måla. Det lagas även mat över öppen eld på muurikka eller på stormköket i Templet. I klätterträden och på stora stenar kan barnen utmana sin rörlighet. Här får de unga besökarna se, höra, känna, lukta – och smaka.
– Kirskål är populärt. I våras hade jag en barngrupp som hämtade stora korgar att samla kålen i, de ville ta med hem till sina föräldrar. Men en hel del åt de upp själva också, somliga av dem var alldeles gröna runt munnen, säger Magdalena Tomczak Stenström.
De unga besökarna uppskattar smaken av kirskål, oregano, fänkål, mynta och ängssyra. Foto: Maria Stenström
Hon påpekar att det i dagens samhälle är extra viktigt att ge barnen positiva berättelser om miljön, bygga en framtidstro och väcka en kärlek till naturen.
– Vi lever i en tid där det talas mycket om miljöfaror och det är lätt att fokusera på de negativa berättelserna om plast i haven, klimatkrisen och att planeten är i fara. Men jag tror att det kan skapa oro och skuld hos barnen, och det är inte de som kastar skräp och har lagt plast i våra hav. I stället vill jag visa varför vi behöver naturen och reflektera tillsammans med barnen om vår symbios med universum. En enkel och samtidigt komplex fråga kan väcka många funderingar och tankar hos alla, ”vad får vi från naturen varje dag?” säger Magdalena Tomczak Stenström.
När barnen kommer på morgonen samlar Magdalena dem på gräsmattan. Just i dag har hon en uppstoppad igelkott till sin hjälp, som genast gör barnen nyfikna och fångar deras uppmärksamhet. Hon förklarar bland annat hur igelkottar bor och vad de lever av. De tittar även på levande vinbergssnäckor och Magdalena passar samtidigt på att förklara skillnaden mellan snäckor och sniglar. Därefter följer som vanligt en rundvandring för att barnen ska få se vilka olika platser som erbjuds i trädgården.
Foto: Maria Stenström
Magdalena berättar vad barnen kan göra och vilka regler som gäller, som exempelvis att vissa klätterställningar inte är till för barn utan för växter och djur.
– Jag ser rundvandringen som en inledning till dagens berättelse som vi därefter skapar tillsammans. Den är viktig för att väcka inspiration för de lek-, estetik- och läroprocesser som barnen annars kan missa.
De milda skånevintrarna gör det möjligt att hålla Bokträdgården öppen året om, och var årstid har sin tjusning.
– Det är fantastiskt att komma hit på hösten. Vi har många träd och buskar, och då kan de som kommer bland annat smaka på våra goda äpplen och hallon. Dessutom är trädgården som en stor ateljé i ständig process där årstiderna påverkar hela tiden, säger Magdalena Tomczak Stenström.
Besöket börjar med en rundvandring i Bokträdgården. ”Ett slags presentation av en utställning i naturens ateljé, där barnens känslor och tolkningar kan vara väldigt olika”, säger Magdalena Tomczak Stenström. Foto: Maria Stenström
Något som förvånade henne i början var att inte alla besökare uppskattar naturen på samma vis som hon själv gör. Och att det finns både barn och vuxna som inte riktigt förstår vad de ska göra där.
– Jag tänkte att alla skulle bli glada av att få komma hit, men det var inte så självklart som jag trodde, säger Magdalena Tomczak Stenström. Här i Sverige har vi ofta en romantisk syn på naturen, men i många andra länder kan naturen betyda något annat, ibland något farligt. Kanske gömde man sig i naturen när det var krig och oroligheter, eller kanske var det bara en plats där man samlade ved för att överleva.
Hon berättar om ett tillfälle när en medföljande pedagog var oerhört rädd för alla flygande insekter i Bokträdgården. Hon skrek högt så snart en fluga eller mygga surrade förbi.
Från januari till juni 2020 fick Bokträdgården besök av 110 barngrupper från Malmö stad. Foto: Maria Stenström
– Vid dagens slut kom hon till mig och sa att hon hoppades att en dag kunna sluta vara rädd. Sedan sa hon: ”Du vet, i mitt hemland är insekter lika med malaria.” Hon fick mig att tänka extra mycket på vikten av att vara ödmjuk och inse att alla har olika erfarenheter varav vissa kan ha satt djupa spår, säger Magdalena Tomczak Stenström.
Hon känner till att det även har funnits föräldrar som inte skickat sina barn till förskolan när det varit dags för utflykt till Bokträdgården. De var helt enkelt rädda för att barnen skulle ut i naturen, men när de senare såg bilder och hörde andra berätta ville de inte längre missa de kommande utflykterna.
– Det gäller att komma ihåg att alla faktiskt inte har samma relation till naturen, men i Bokträdgården kan vi träffas och genom nya erfarenheter skapa positiva berättelser – och en ny relation med naturen, säger Magdalena Tomczak Stenström.
– Att väcka kärleken till naturen är den viktigaste förutsättningen för en hållbar framtid, tillägger hon.
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om förskolans kompensatoriska uppdrag. Var går gränserna för vad förskolan bör och kan ta ansvar för? Och när är hemmiljön så pass utmanande att vi måste orosanmäla?
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”
Svenska som andraspråk Genom att koppla hemmet och barnets egna erfarenheter till aktiviteter på förskolan stimulerar lärarna på förskolan Rubinen i Södertälje språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.
Vår metod Vi ser att barnen blir glada och pigga, säger Sanna Petersson, lärare på Alsterbo förskola i Nybro.
Särskilt stöd Det är uppenbart att det gått ut över barn som inte fått det stöd de haft rätt till, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L).
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med specialpedagogen Tomas Henriksson om barnen som behöver extra stöd. När är det dags att ta hjälp av en specialpedagog och hur får vi samarbetet att fungera?
Debatt Trots politiska löften om ”barnens bästa” och ”livslångt lärande” fortsätter förskolan att pressas till bristningsgränsen, skriver läraren i förskolan Anna Kovtun.
Fokus Lärarna vittnar om barn som lämnas utan stöd: ”Känner sådan vanmakt.”
Fokus Ökad kunskap och högre krav är några av orsakerna, enligt forskaren Sven Bölte.
Fokus Lärare lämnas ensamma med stora barngrupper och många olika svårigheter – skapar etisk stress.
Fokus Barn som rivs, bits, kastar saker och ger sig på inredningen. Många vittnar om ökat våld i förskolan.
Fokus Anna Olskog: ”Nio av tio lärare lyfter fram reglerade gruppstorlekar som det viktigaste för att barnens behov ska kunna tillgodoses.”
Fokus ”Förskoleåldern är ett gyllene tillfälle” säger Petra Linnsand, psykolog och tidigare lärare i förskola.
Fokus På Grillby förskola i Enköping ses en ökning av antalet barn i behov av särskilt stöd, och att få extra resurser är en utmaning. Men till skillnad från hos många andra fungerar vardagen bra, och barn i behov av stöd får just det.
Krönika Redaktören: ”De flesta pekar på strukturella orsaker.”
Skolpolitik – Det här är den bästa nyheten på länge och gör det mer hållbart att arbeta som lärare, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Krönika Förskolan behöver inte lösryckta satsningar inom det område som är i ropet för tillfället, skriver läraren i förskolan Sara Agné, som ser kopplingar mellan vår syn på skogen och förskolan.
Podcast Varför är personalkonflikter så vanliga i förskolan, hur kan vi förhindra att osämja uppstår och vad gör vi när konflikten väl blossat upp? Det pratar Förskolan om i senaste avsnittet.
Krönika Personligen tycker jag att det hela är ganska dumt. Varför ska ett friskt barn vara hemma från förskolan? skriver Eva Lindström.
Krönika I ett riktigt framgångsrikt arbetslag vågar alla medlemmar ta risker. Det är alltså inte genom att alltid klappa varandra medhårs ni svetsas samman, skriver Erik Stenkula.
Lärarpriser Fyra blivande lärare i förskolan tog på tisdagen emot stipendium på totalt 50 000 kronor av Stockholms stad.
Boktips Mie Josefson om sin nya bok.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om NPF-diagnoser. Varför blir diagnoserna fler, hur identifierar vi dem och hur kommunicerar vi med vårdnadshavare till barn som utmanar?
Krönika Det var i pulkabacken det slog mig, hur fort vi glömmer sådant som hänt förr om åren. Många verkar till exempel ha glömt hjälmolyckan på en förskola för några år sedan, skriver Eva Lindström.
Fråga facket Är det ok att skippa rasten och i gengäld gå hem tidigare? Vår fackliga expert svarar.
Pedagogiska tips Michaela Åman Svensson och hennes kollegor i förskolan har fått utbildning i en dansmetod som tränar barnen i att lyssna på kroppens signaler och att sätta ord på känslor.
Podcast Podden Förskolan skickar en inbjudan till utbildningsministern Simona Mohamsson.
Debatt Jag ber er med makt att tänka en gång till, hjälp oss pedagoger att få bättre förutsättningar – det är allt jag vill, skriver läraren Linnéa Carlström.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att komma ut i arbetslivet som nyexaminerad lärare i förskolan. Vad är viktigt att fokusera på när man är ny på jobbet, hur skiljer sig arbetet på förskolan mot utbildningen och hur handskas man med sin osäkerhet i mötet med nya kollegor, barn och vårdnadshavare?
Krönika Förväntningarna på oss i förskolan är så låga att kommunpolitiker kan gå ut och säga vad vi borde göra. För de vet minsann, för ”när jag var liten då var det sååååååå mysigt med luciatåg”, skriver Eva Lindström.
Krönika Jag hoppas innerligt att det är det vi, både pedagoger och föräldrar, fokuserar på framöver när vi uppmärksammar traditionen, oavsett hur vi väljer att organisera den, skriver läraren i förskolan Sara Agné.
Förskola ”Fantastiskt om föräldrar engagerade sig på samma sätt kring barngrupperna som de gör för lucia.”
Forskning En ny studie pekar på att vårdnadshavarna är nöjda med förskolan – men de vill få mer tid att prata med personalen vid lämning och hämtning.
Krönika Är du verkligen exakt samma strukturerade pedagog när du snörvlar 70-talsmögel och har alldeles för många barn i en, visserligen fräsch, men alldeles för liten barack? skriver Erik Stenkula.
Lön Lönen för förskollärare beror, åtminstone delvis, på var i landet du arbetar.
Lärarpriser Maria Widestrand, Ninni Schuldt Lindqvist och Lise-Lotte Rådbjer är årets vinnare av Ulla-Britta Bruuns stipendium.
Arbetsmiljö – Låt detta bli en blåslampa för beslutsfattarna, säger Pia Rizell på Sveriges Lärare.
Podcast Måste vi uppmärksamma högtider i förskolan och hur ska vi förhålla oss till vårdandshavares önskemål? I senaste avsnittet av podden pratar vi om högtider och traditioner.
Krönika Lika säkert som att det blir kaos i trafiken när den första snön faller, lika säkert behöver vi varje år läsa om dessa stackars föräldrar som inte får se sina barn leka luciatåg på förskolorna, skriver Eva Lindström.
Debatt Att skära ner på digitala läromedel gör att barnen i förskolan går miste om viktiga och spännande utbildningsmöjligheter. Det som den digitala världen kan erbjuda kommer den analoga aldrig att uppnå, skriver läraren i förskolan Nina Juréen.