
Många barn vill komma tillbaka till Bokträdgården, gärna redan ”i morgon” och då ta med sina familjer. Foto: Maria Stenström
Utflykter Utanför skånska Torup, omsluten av åkrar och ängar, ligger Bokträdgården. Ett magiskt utflyktsmål i lantlig miljö där stadsbarn får möjlighet att utforska och upptäcka spännande fenomen i naturen.
Humlor och bin surrar, träden böljar i vinden och koltrasten sjunger. Från statarmuseet en bit bort hörs dessutom en galande tupp, och det doftar av jasmin, fläder, vallmo och andra blommor och buskar. Utomhuspedagogen Magdalena Tomczak Stenström har onekligen en avundsvärd arbetsplats. Hon tillbringar sina dagar mitt i naturen, på en lummig plats med prunkande odlingslådor, vildvuxet och välansade rabatter om vartannat.
I en tid av miljöfaror och klimatkris behöver barnen positiva berättelser.
Under flera år fanns här en hälsoträdgård för anställda i Malmö stad som befann sig i riskzonen för att drabbas av stressrelaterad ohälsa. 2015 upphörde dock satsningen och gården stod tom och öde. Några år senare kläcktes en innovativ idé om att återuppliva platsen och erbjuda den till barn och pedagoger på Malmös förskolor som saknar närhet till större grönområden.
Sedan 2017 tar nu Magdalena dagligen emot barnen som bussas från staden och hälsar dem välkomna till den fantasieggande Bokträdgården.
Många barn vill komma tillbaka till Bokträdgården, gärna redan ”i morgon” och då ta med sina familjer. Foto: Maria Stenström
– Den här platsen är helt magisk, en stor trädgård med olika kreativa miljöer som väcker lust att leka, utforska och lära. Varje dag ser jag barnens nyfikenhet, empati och beundran när de upptäcker livets fenomen i naturen: maskar i komposten, bin på blommor, gråsuggor under stockar och vinbergssnäckor i kirskålen, berättar hon med entusiasm i rösten.
I Bokträdgården kan grenar, pinnar och stubbar förvandlas till kojor, och de som önskar kan ta plats vid stafflierna i det öppna växthuset och måla. Det lagas även mat över öppen eld på muurikka eller på stormköket i Templet. I klätterträden och på stora stenar kan barnen utmana sin rörlighet. Här får de unga besökarna se, höra, känna, lukta – och smaka.
– Kirskål är populärt. I våras hade jag en barngrupp som hämtade stora korgar att samla kålen i, de ville ta med hem till sina föräldrar. Men en hel del åt de upp själva också, somliga av dem var alldeles gröna runt munnen, säger Magdalena Tomczak Stenström.
De unga besökarna uppskattar smaken av kirskål, oregano, fänkål, mynta och ängssyra. Foto: Maria Stenström
Hon påpekar att det i dagens samhälle är extra viktigt att ge barnen positiva berättelser om miljön, bygga en framtidstro och väcka en kärlek till naturen.
– Vi lever i en tid där det talas mycket om miljöfaror och det är lätt att fokusera på de negativa berättelserna om plast i haven, klimatkrisen och att planeten är i fara. Men jag tror att det kan skapa oro och skuld hos barnen, och det är inte de som kastar skräp och har lagt plast i våra hav. I stället vill jag visa varför vi behöver naturen och reflektera tillsammans med barnen om vår symbios med universum. En enkel och samtidigt komplex fråga kan väcka många funderingar och tankar hos alla, ”vad får vi från naturen varje dag?” säger Magdalena Tomczak Stenström.
När barnen kommer på morgonen samlar Magdalena dem på gräsmattan. Just i dag har hon en uppstoppad igelkott till sin hjälp, som genast gör barnen nyfikna och fångar deras uppmärksamhet. Hon förklarar bland annat hur igelkottar bor och vad de lever av. De tittar även på levande vinbergssnäckor och Magdalena passar samtidigt på att förklara skillnaden mellan snäckor och sniglar. Därefter följer som vanligt en rundvandring för att barnen ska få se vilka olika platser som erbjuds i trädgården.
Foto: Maria Stenström
Magdalena berättar vad barnen kan göra och vilka regler som gäller, som exempelvis att vissa klätterställningar inte är till för barn utan för växter och djur.
– Jag ser rundvandringen som en inledning till dagens berättelse som vi därefter skapar tillsammans. Den är viktig för att väcka inspiration för de lek-, estetik- och läroprocesser som barnen annars kan missa.
De milda skånevintrarna gör det möjligt att hålla Bokträdgården öppen året om, och var årstid har sin tjusning.
– Det är fantastiskt att komma hit på hösten. Vi har många träd och buskar, och då kan de som kommer bland annat smaka på våra goda äpplen och hallon. Dessutom är trädgården som en stor ateljé i ständig process där årstiderna påverkar hela tiden, säger Magdalena Tomczak Stenström.
Besöket börjar med en rundvandring i Bokträdgården. ”Ett slags presentation av en utställning i naturens ateljé, där barnens känslor och tolkningar kan vara väldigt olika”, säger Magdalena Tomczak Stenström. Foto: Maria Stenström
Något som förvånade henne i början var att inte alla besökare uppskattar naturen på samma vis som hon själv gör. Och att det finns både barn och vuxna som inte riktigt förstår vad de ska göra där.
– Jag tänkte att alla skulle bli glada av att få komma hit, men det var inte så självklart som jag trodde, säger Magdalena Tomczak Stenström. Här i Sverige har vi ofta en romantisk syn på naturen, men i många andra länder kan naturen betyda något annat, ibland något farligt. Kanske gömde man sig i naturen när det var krig och oroligheter, eller kanske var det bara en plats där man samlade ved för att överleva.
Hon berättar om ett tillfälle när en medföljande pedagog var oerhört rädd för alla flygande insekter i Bokträdgården. Hon skrek högt så snart en fluga eller mygga surrade förbi.
Från januari till juni 2020 fick Bokträdgården besök av 110 barngrupper från Malmö stad. Foto: Maria Stenström
– Vid dagens slut kom hon till mig och sa att hon hoppades att en dag kunna sluta vara rädd. Sedan sa hon: ”Du vet, i mitt hemland är insekter lika med malaria.” Hon fick mig att tänka extra mycket på vikten av att vara ödmjuk och inse att alla har olika erfarenheter varav vissa kan ha satt djupa spår, säger Magdalena Tomczak Stenström.
Hon känner till att det även har funnits föräldrar som inte skickat sina barn till förskolan när det varit dags för utflykt till Bokträdgården. De var helt enkelt rädda för att barnen skulle ut i naturen, men när de senare såg bilder och hörde andra berätta ville de inte längre missa de kommande utflykterna.
– Det gäller att komma ihåg att alla faktiskt inte har samma relation till naturen, men i Bokträdgården kan vi träffas och genom nya erfarenheter skapa positiva berättelser – och en ny relation med naturen, säger Magdalena Tomczak Stenström.
– Att väcka kärleken till naturen är den viktigaste förutsättningen för en hållbar framtid, tillägger hon.
Krönika Det är så otroligt bakvänt att föräldrar ska bedöma hur ”bra” en förskola är. Varför ska de göra det? undrar Eva Lindström efter att ha läst ännu en artikel om ”förskolorna med bäst betyg”.
Podcast Vad har vi för rättigheter när personal måste sägas upp, sitter man säkert om man jobbat länge, vad gäller vid omplacering och hur ser framtidsutsikterna ut?
Krönika Hur kommer det sig att det fortfarande är så att vuxna som arbetar med att utbilda barn inte har förmågan att förstå att framgångsrikt ledarskap inte handlar om makt, utan om ömsesidig respekt? frågar sig Eva Lindström.
Pedagogiska tips Med förskollärarnas metod blir abstrakta begrepp begripliga för barnen.
Reportage Förskollärarnas planerade undervisning i matematik är för barnen en skojig lek.
Krönika Om man inte förstår vikten av att lärare behöver planera sin undervisning är man dåligt insatt i förskolans uppdrag, skriver Eva Lindström.
Podcast Hur lägger vi upp våra nyhetsbrev, vad är en bra längd för att så många som möjligt ska läsa och inte minst – vad ska vi skriva?
Forskning Barbro Westlund ser flera skäl att ge genren större utrymme vid högläsningen.
Krönika Ta leken på allvar, och vårda den, skriver Marie Eriksson.
Fokus Det här blir effekten av en budget baserad på skolpeng, alltså ett belopp per barn, säger LO-utredaren Johan Enfeldt.
Fokus Ingen förskola i Stockholm följer riktlinjerna för gruppstorlekar, menar förskolläraren.
Ledare Barnens reflexvästar hamnade i fokus efter den tragiska dödsolyckan i Umeå. Men problemen med säkerhet i förskolan är betydligt större än så visar vår granskning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Sju av tio förskollärare uppger att de har svårt att klara tillsynen av barnen.
Fokus Här är fem sätt att påtala säkerhetsbrister på förskolan med stöd i lagar och förordningar.
Fokus Politikerna i Stockholm ska ta fram ett styrdokument för hur stora nya förskolor ska få vara och hur de ska utformas
Fokus Förskollärarna i forskaren Linda Pallas studie menar att resursbristen till och med skapar barn i behov av särskilt stöd.
Fokus Den norska förskolan ses av många som en förebild. Där finns normer om både förskollärartäthet och om hur många barn per anställd det ska vara.
Gästkrönika Mitt till synes enkla förslag för att råda bot på ensamheten och utanförskapet: Mer krut på det relationsskapande arbetet och därefter lite till! skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist i en gästkrönika.
Podcast Hur prioriterar vi när arbetsbelastningen är hög, när tar vi hjälp och hur gör vi för att inte bränna ut oss? Det pratar vi om senaste avsnittet av podden Förskolan.
Krönika Plötsligt finns det, som Skolverket uttrycker det, inte längre ”några krav på att använda digitala lärverktyg” i förskolan. Och debatten som följer på detta blir som vanligt ganska enahanda, skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Friskolor Vi saknar insyn i om där finns utländska ägare som inte delar våra demokratiska värderingar, säger Lars Thornberg, Skolverket.
Forskning När förskollärare ska berätta om verksamheten för ledningen känner de sig osäkra och vågar inte ta upp problem, visar en ny studie.
Pedagogiska tips Det är jätteviktigt att barnen lär sig att tolka inte bara text utan också bilder och filmer från början, säger förskolläraren Kerstin Nordenstam.
Fackböcker Blygsel är inte problematiskt i sig självt, säger Jenny Jakobsson Lundin.
Dilemmat Jag upplever att många ammande mammor är oroliga för hur inskolningen ska gå. Kan barnet somna och tröstas utan amning? Hur pratar vi om amning i förskolan? skriver förskolläraren.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan breddar vi diskussionen om hållbar utveckling. Hur blir förskolan mer hållbar, vad är ett hållbart sätt att förhålla sig till arbetet – och hur lär och pratar vi med barnen om hållbar utveckling?
Fråga facket Kallt på förskolan – vår fackliga expert reder ut vad som gäller.
Pedagogiska tips Hela barngruppen målar en enorm tygmålning.
Reportage Förskollärarna på Morkullans förskola i Hjärnarp fick chansen att utveckla sin dansundervisning genom ett samarbete med forskare.
Yrkesroll Tre förskollärare om att jobba på sin fritid.
Planeringstid Regeringens utredare Bo Jansson vill att staten reglerar förskollärares och lärare i fritidshems planeringstid.
Arbetsmiljö – En megaförskola kan liknas vid en hönsgård och inte med en skolform, säger Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm.
Digitalisering ”Digitala lärverktyg ska användas med stor restriktivitet”, säger skolministern.
Krönika I ett så människointensivt arbete som vårt finns det dagar då man inte vill prata med en käft när man kommer hem. Då kommer sportlovet som en välsignelse, skriver Erik Stenkula.
Podcast Utbildar vi barn eller avlastar vi föräldrar, behöver vår status höjas och hur påverkar samhällets syn på förskolan vår relation till barn och vårdnadshavare?
Krönika Säg att jag haft ett år med en rörig barngrupp och inga vikarier, och att jag som ett svar på detta precis får nytt lönebesked: ”Du får ovanligt pyttigt påökt”, skriver Erik Stenkula.
Krönika De flesta förskollärare har långt mindre planeringstid än vad som är rimligt för att kunna skapa kvalitet i undervisningen.
Skolpolitik Skolverket: ”Huvudmännen behöver ta ett större ansvar för likvärdigheten.”
Pedagogiska tips Förskolläraren Kelly Mills Kallin lockar till lärande genom ”pedagogisk iscensättning”, ett begrepp som hon själv myntat.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om läroplanen och hur vi undervisar utifrån den.
Planeringstid De får varken tid eller mandat från rektor att ta sitt ansvar, säger Petra Hultqvist, ordförande i Skolformsföreningen förskolan, Sveriges Lärare.
Planeringstid Sveriges Lärare kräver en reglering av planeringstiden för förskollärarna i den pågående avtalsrörelsen. Hur mycket har inte preciserats, men 8–10 timmar per vecka har nämnts i diskussionerna.
Planeringstid När din planeringstid ryker är det viktigt att du frågar rektorn hur den ska tas igen, poängterar Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert och tillförordnad förhandlingschef på Sveriges Lärare. Här är delar i avtal och styrdokument som du kan använda för att få den planeringstid som du har rätt till.
Planeringstid Nu har vi ett avtal och det ska följas, det är ingenting som går att välja bort, säger Johan Eckman, förskollärare och lokalt ombud i Sveriges Lärare.
Planeringstid Drygt en tredjedel av landets kommuner har avtal eller överenskommelser om förskollärarnas planeringstid, enligt Sveriges Lärares kartläggning. Men antalet timmar varierar stort: Mellan 2 och 8 timmar per vecka.
Planeringstid Ta eget ansvar och ta hjälp av facket om du inte når fram, säger förskolläraren Teresa Sundström.
Planeringstid Vi tar fram en miniminivå, en lägsta acceptabel nivå, säger utredaren Bo Jansson, som ska lämna sina förslag den 3 mars.
Arbetsmiljö Jag tror att det kan vara bra med en tuffare och vassare ton i debatten, säger förskolläraren och satirtecknaren Julia Sjöstedt.
Gästkrönika På enheten där jag jobbar har vi, innan större möten, börjat lyfta guldkorn från verksamheterna, skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist.
Arbetsmiljö Ny rapport om stora barngrupper: 7 av 10 lärare har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.