
Många barn vill komma tillbaka till Bokträdgården, gärna redan ”i morgon” och då ta med sina familjer. Foto: Maria Stenström
Utflykter Utanför skånska Torup, omsluten av åkrar och ängar, ligger Bokträdgården. Ett magiskt utflyktsmål i lantlig miljö där stadsbarn får möjlighet att utforska och upptäcka spännande fenomen i naturen.
Humlor och bin surrar, träden böljar i vinden och koltrasten sjunger. Från statarmuseet en bit bort hörs dessutom en galande tupp, och det doftar av jasmin, fläder, vallmo och andra blommor och buskar. Utomhuspedagogen Magdalena Tomczak Stenström har onekligen en avundsvärd arbetsplats. Hon tillbringar sina dagar mitt i naturen, på en lummig plats med prunkande odlingslådor, vildvuxet och välansade rabatter om vartannat.
I en tid av miljöfaror och klimatkris behöver barnen positiva berättelser.
Under flera år fanns här en hälsoträdgård för anställda i Malmö stad som befann sig i riskzonen för att drabbas av stressrelaterad ohälsa. 2015 upphörde dock satsningen och gården stod tom och öde. Några år senare kläcktes en innovativ idé om att återuppliva platsen och erbjuda den till barn och pedagoger på Malmös förskolor som saknar närhet till större grönområden.
Sedan 2017 tar nu Magdalena dagligen emot barnen som bussas från staden och hälsar dem välkomna till den fantasieggande Bokträdgården.
Många barn vill komma tillbaka till Bokträdgården, gärna redan ”i morgon” och då ta med sina familjer. Foto: Maria Stenström
– Den här platsen är helt magisk, en stor trädgård med olika kreativa miljöer som väcker lust att leka, utforska och lära. Varje dag ser jag barnens nyfikenhet, empati och beundran när de upptäcker livets fenomen i naturen: maskar i komposten, bin på blommor, gråsuggor under stockar och vinbergssnäckor i kirskålen, berättar hon med entusiasm i rösten.
I Bokträdgården kan grenar, pinnar och stubbar förvandlas till kojor, och de som önskar kan ta plats vid stafflierna i det öppna växthuset och måla. Det lagas även mat över öppen eld på muurikka eller på stormköket i Templet. I klätterträden och på stora stenar kan barnen utmana sin rörlighet. Här får de unga besökarna se, höra, känna, lukta – och smaka.
– Kirskål är populärt. I våras hade jag en barngrupp som hämtade stora korgar att samla kålen i, de ville ta med hem till sina föräldrar. Men en hel del åt de upp själva också, somliga av dem var alldeles gröna runt munnen, säger Magdalena Tomczak Stenström.
De unga besökarna uppskattar smaken av kirskål, oregano, fänkål, mynta och ängssyra. Foto: Maria Stenström
Hon påpekar att det i dagens samhälle är extra viktigt att ge barnen positiva berättelser om miljön, bygga en framtidstro och väcka en kärlek till naturen.
– Vi lever i en tid där det talas mycket om miljöfaror och det är lätt att fokusera på de negativa berättelserna om plast i haven, klimatkrisen och att planeten är i fara. Men jag tror att det kan skapa oro och skuld hos barnen, och det är inte de som kastar skräp och har lagt plast i våra hav. I stället vill jag visa varför vi behöver naturen och reflektera tillsammans med barnen om vår symbios med universum. En enkel och samtidigt komplex fråga kan väcka många funderingar och tankar hos alla, ”vad får vi från naturen varje dag?” säger Magdalena Tomczak Stenström.
När barnen kommer på morgonen samlar Magdalena dem på gräsmattan. Just i dag har hon en uppstoppad igelkott till sin hjälp, som genast gör barnen nyfikna och fångar deras uppmärksamhet. Hon förklarar bland annat hur igelkottar bor och vad de lever av. De tittar även på levande vinbergssnäckor och Magdalena passar samtidigt på att förklara skillnaden mellan snäckor och sniglar. Därefter följer som vanligt en rundvandring för att barnen ska få se vilka olika platser som erbjuds i trädgården.
Foto: Maria Stenström
Magdalena berättar vad barnen kan göra och vilka regler som gäller, som exempelvis att vissa klätterställningar inte är till för barn utan för växter och djur.
– Jag ser rundvandringen som en inledning till dagens berättelse som vi därefter skapar tillsammans. Den är viktig för att väcka inspiration för de lek-, estetik- och läroprocesser som barnen annars kan missa.
De milda skånevintrarna gör det möjligt att hålla Bokträdgården öppen året om, och var årstid har sin tjusning.
– Det är fantastiskt att komma hit på hösten. Vi har många träd och buskar, och då kan de som kommer bland annat smaka på våra goda äpplen och hallon. Dessutom är trädgården som en stor ateljé i ständig process där årstiderna påverkar hela tiden, säger Magdalena Tomczak Stenström.
Besöket börjar med en rundvandring i Bokträdgården. ”Ett slags presentation av en utställning i naturens ateljé, där barnens känslor och tolkningar kan vara väldigt olika”, säger Magdalena Tomczak Stenström. Foto: Maria Stenström
Något som förvånade henne i början var att inte alla besökare uppskattar naturen på samma vis som hon själv gör. Och att det finns både barn och vuxna som inte riktigt förstår vad de ska göra där.
– Jag tänkte att alla skulle bli glada av att få komma hit, men det var inte så självklart som jag trodde, säger Magdalena Tomczak Stenström. Här i Sverige har vi ofta en romantisk syn på naturen, men i många andra länder kan naturen betyda något annat, ibland något farligt. Kanske gömde man sig i naturen när det var krig och oroligheter, eller kanske var det bara en plats där man samlade ved för att överleva.
Hon berättar om ett tillfälle när en medföljande pedagog var oerhört rädd för alla flygande insekter i Bokträdgården. Hon skrek högt så snart en fluga eller mygga surrade förbi.
Från januari till juni 2020 fick Bokträdgården besök av 110 barngrupper från Malmö stad. Foto: Maria Stenström
– Vid dagens slut kom hon till mig och sa att hon hoppades att en dag kunna sluta vara rädd. Sedan sa hon: ”Du vet, i mitt hemland är insekter lika med malaria.” Hon fick mig att tänka extra mycket på vikten av att vara ödmjuk och inse att alla har olika erfarenheter varav vissa kan ha satt djupa spår, säger Magdalena Tomczak Stenström.
Hon känner till att det även har funnits föräldrar som inte skickat sina barn till förskolan när det varit dags för utflykt till Bokträdgården. De var helt enkelt rädda för att barnen skulle ut i naturen, men när de senare såg bilder och hörde andra berätta ville de inte längre missa de kommande utflykterna.
– Det gäller att komma ihåg att alla faktiskt inte har samma relation till naturen, men i Bokträdgården kan vi träffas och genom nya erfarenheter skapa positiva berättelser – och en ny relation med naturen, säger Magdalena Tomczak Stenström.
– Att väcka kärleken till naturen är den viktigaste förutsättningen för en hållbar framtid, tillägger hon.
Forskning Hur väl personalen förstår en förälders tankar och känslor kring att barnet ska börja på förskolan kan spela en viktig roll för inskolningen, visar Martina Andersson Søe i sin avhandling.
Fråga facket Ska man säga upp sig när man går i pension – och kan man ångra sig?
Debatt Vill samhället minska passiv skärmanvändning för barn så är det inte förskolan man i första hand ska fokusera på utan hemmen, skriver förskolläraren My Midenius.
Dilemmat Ny som förskollärare och arbetslagsledare – hur hittar man rätt i ledarskapet?
Skolpolitik Förslaget om obligatorisk förskola från tre års ålder avvisas av arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Person (L).
Podcast Får rektorn vara med, bör alkohol vara tillåtet och är det ok med fest i våra lärmiljöer?
Krönika Förr var vi inte helt olika pingvinerna i filmen ”Madagaskar”. Det var bara att le och vinka så var jobbet vårt, skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Boktips Fokus på de pedagogiska relationerna mellan pedagog och barn i ny bok om förskolan.
Pedagogiska tips Förskolan skapar barnkammare för bin och gör fågelmat.
Krönika I några månader har jag känt mig helt redo att släppa i väg er, det är dags nu, men ju närmare vi kommer desto svårare känns det, alltid, skriver förskolläraren Sara Agné.
Arbetsmiljö – Skulle vi vara sjätte bästa kommunen i landet? Nej, verkligheten är en annan, säger Stefan Kruse, förskollärare och ordförande för Sveriges Lärare i Kävlinge.
Kultur Julius Pierstorff är förskolläraren vars musik nu når ut till allt fler. I sommar spelar han, som Jjulius, på festivalen Way Out Wests klubbversion, inte långt från hemmet i Göteborg.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som har hög frånvaro i förskolan. Hur kan vi möta barnen som bara vill vara hemma, hur teamar vi upp med vårdnadshavarna och hur kan digitala verktyg förhindra framtida problematisk skolfrånvaro?
Förskola Hur lång semester får du på sommaren – och går det att vara ledig andra tider på året? Vi bad tre förskollärare svara.
Läsning Ett läsfrämjande arbete som involverar alla förskolor i Stenungsund har tilldelats Stora läspriset. Bakom projektet står en hängiven kvartett bestående av två förskollärare och två bibliotekarier.
Likvärdighet Förskolan har i praktiken inte granskats alls av Skolinspektionen under de senaste fem åren, konstaterar Riksrevisionen i sin rapport.
Krönika Under det gångna året har jag snuddat vid tanken att samhället kanske börjar få upp ögonen för det vi sett och kämpat för att nå ut med i decennier nu – ni vet det här att framtiden börjar i förskolan och att utan den stannar Sverige, skriver Sara Agné.
Arbetsmiljö Hundratals demonstrerade: ”Vi vet vad barnen behöver, men samhället lyssnar inte på oss.”
Pedagogiska tips Fasta stationer på gården stärker relationerna.
Krönika Erfarenhet och tron att vi själva vet bäst kan leda till en bekräftelsebias där vi inte ser vad barnen vi möter verkligen behöver, skriver Eva Lindström.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om samlingarna.
Skolpolitik Drygt 10 000 namnunderskrifter – det har protesten ”Nej tack till skolplikt från tre års ålder” samlat.
Fokus Nio av tio vill se krav på arbetsintyg från vårdnadshavare.
Fokus I Eslövs kommun infördes kravet om sysselsättningsintyg hösten 2023, och vistelsetiden har minskat med flera timmar per barn och vecka. Lärarna Glenn Rydgren och Sofia Sandqvist på Vitsippans förskola tycker att kravet är bra.
Krönika I allt fler kommuner kräver man arbetsintyg från föräldrar för att minska personalens börda i förskolan. Och förskollärarna står bakom skärpta kontroller, visar vår undersökning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Hellre för långa dagar än för korta, menar Ingrid Pramling Samuelsson vid Göteborgs universitet.
Fokus Barn till arbetslösa och föräldralediga får oftast bara gå på förskolan 15 timmar i veckan, och det är något Gulan Avci (L), regeringens samordnare mot utanförskap, vill ändra på. Hon vill se minst 30 timmar – för alla barn.
Arbetsmiljö Det är oacceptabelt att skillnaderna över landet är så stora, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare som presenterar ny statistik om barngruppsstorlekar.
Krönika Nyligen lyssnade jag på en pedagogikprofessor som talade om vikten av pedagogiska relationer i förskolan. Efter föreläsningen funderade jag över om det verkligen är vi på golvet i förskolan som behöver höra det här, skriver förskolläraren Sara Agné.
Pedagogiska tips I Borgholm möttes förskolebarn och högstadieelever i ett roligt samarbete kring textilslöjd och matematik.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om barnens vistelsetider.
Stora barngrupper Åtta av tio förskollärare arbetar i för stora barngrupper. Nu reagerar skolminister Lotta Edholm på Förskolans granskning.
Krönika Det kommer att behövas grundläggande förändringar innan en obligatorisk förskola kan genomföras, skriver Eva Lindström.
Förskola Vill införa förskoleplikt: ”Vi har kommit till vägs ände med frivilligheten”
Krönika Så här i utvecklingssamtalstider skriver vi ibland i våra dokument att han eller hon är ”bra på att ta instruktioner”, skriver Erik Stenkula.
Undervisning Vad är roligast att undervisa om i förskolan – och svårast? Vi bad tre förskollärare svara.
Krönika Det är så otroligt bakvänt att föräldrar ska bedöma hur ”bra” en förskola är. Varför ska de göra det? undrar Eva Lindström efter att ha läst ännu en artikel om ”förskolorna med bäst betyg”.
Podcast Vad har vi för rättigheter när personal måste sägas upp, sitter man säkert om man jobbat länge, vad gäller vid omplacering och hur ser framtidsutsikterna ut?
Krönika Hur kommer det sig att det fortfarande är så att vuxna som arbetar med att utbilda barn inte har förmågan att förstå att framgångsrikt ledarskap inte handlar om makt, utan om ömsesidig respekt? frågar sig Eva Lindström.
Arbetsmiljö Den destruktiva arbetsmiljön i förskolan ledde till att Elin Olausson sa upp sig. Nu vill hon bryta tystnadkulturen.
Pedagogiska tips Med förskollärarnas metod blir abstrakta begrepp begripliga för barnen.
Reportage Förskollärarnas planerade undervisning i matematik är för barnen en skojig lek.
Krönika Om man inte förstår vikten av att lärare behöver planera sin undervisning är man dåligt insatt i förskolans uppdrag, skriver Eva Lindström.
Podcast Hur lägger vi upp våra nyhetsbrev, vad är en bra längd för att så många som möjligt ska läsa och inte minst – vad ska vi skriva?
Forskning Barbro Westlund ser flera skäl att ge genren större utrymme vid högläsningen.
Krönika Ta leken på allvar, och vårda den, skriver Marie Eriksson.
Fokus Det här blir effekten av en budget baserad på skolpeng, alltså ett belopp per barn, säger LO-utredaren Johan Enfeldt.
Fokus Ingen förskola i Stockholm följer riktlinjerna för gruppstorlekar, menar förskolläraren.
Ledare Barnens reflexvästar hamnade i fokus efter den tragiska dödsolyckan i Umeå. Men problemen med säkerhet i förskolan är betydligt större än så visar vår granskning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Sju av tio förskollärare uppger att de har svårt att klara tillsynen av barnen.