Debatt: Filosofi och psykologi bör bli obligatoriska gymnasieämnen
”Filosofi och psykologi tränar förmågan att föra kvalificerade samtal. Elever lär sig att lyssna, pröva invändningar, ompröva ståndpunkter och motivera sina åsikter”, skriver gymnasieläraren Ruben Wiwe.
Debatt I samband med införandet av psykisk hälsa på grundskolan bör filosofi och psykologi göras obligatoriska på alla gymnasieprogram, skriver gymnasieläraren Ruben Wiwe.
Svensk skola präglas av ett starkt naturvetenskapligt utbildningsideal. Mätbara kunskaper står i centrum. Det är på många sätt rätt och rimligt. Samtidigt har detta paradigm en tydlig baksida: det lämnar begränsat utrymme för frågor om mening, identitet, ansvar och mående.
Skolans uppdrag är inte enbart att förmedla kunskap som leder till arbete och tillväxt. Den ska också bidra till bildning samt stärka psykisk hälsa – och förmågan till demokratiskt deltagande. När dessa delar inte hålls samman riskerar utbildningen att bli ensidigt instrumentell. Elever kan prestera väl men samtidigt sakna språk för dels hur de mår, dels hur de ska orientera sig i tillvaron.
Fyller tillsammans en viktig funktion
Det är därför positivt att regeringen vill tematisera psykisk hälsa i grundskolan. Kunskap om känslor, stress, sömn och livsstil är viktig, men behöver sättas in i ett större sammanhang.
Psykisk hälsa är ett paraplybegrepp som inte enbart rör kroppsliga eller medicinska tillstånd. Det handlar även om hur människor tolkar känslor, skapar mening och förstår sitt ansvar gentemot sig själva och andra. Här fyller psykologi och filosofi ihop en funktion som inga andra skolämnen riktigt kan ersätta.
Redan i grundskolan tänker barn över existentiella frågor om rättvisa, vänskap, skuld, död och tillhörighet. Strukturerade samtal om sådana frågor stärker empati, självförståelse och psykisk motståndskraft.
Systematik är avgörande. Samtal måste föras kontinuerligt över tid. Då kan samma frågor återkomma med ökande djup. Förståelsen byggs steg för steg i takt med elevernas mognad. Psykologisk kunskap hjälper barn och unga att förstå känslor, stress och relationer. Filosofisk reflektion visar att dessa erfarenheter är en del av mänsklig existens som sådan, vilket i sin tur minskar skam och ensamhet.
Svag ställning på gymnasiet
Trots detta har filosofi och psykologi en svag ställning i gymnasieskolan. I grundskolan saknas de helt. På gymnasiet är de begränsade till korta kurser. I vissa program ingår de inte alls.
Filosofin avfärdas inte sällan som flummig eftersom den sällan ger färdiga svar. Men detta är ett missförstånd. Filosofi prövar argument och sätt att resonera samt tränar förmågan att skilja mellan bättre och sämre skäl, en central förmåga såväl i det privata som i det offentliga.
Filosofi och psykologi tränar också förmågan att föra kvalificerade samtal. Elever lär sig att lyssna, pröva invändningar, ompröva ståndpunkter och motivera sina åsikter. Detta på områden som angår oss alla som människor.
Ur ett bildningsperspektiv är filosofins marginalisering särskilt problematisk. Filosofi utgör grunden för våra politiska system, etiken, juridiken, ja, för själva vetenskapen.
Om regeringen menar allvar med att stärka psykisk hälsa krävs strukturella val. I samband med införandet av psykisk hälsa på grundskolan bör filosofi och psykologi göras obligatoriska på alla gymnasieprogram och utökas till 100 poäng vardera. I grundskolans arbete bör såväl psykologiska som filosofiska perspektiv konsekvent ingå, inte bara biologiska och medicinska.
Ruben Wiwe, gymnasielärare i tyska, latin och filosofi
LÄS ÄVEN
Filosofilärarna: Skolverket verkar inte bry sig inte om kritiken
Debatt: Filosofiämnet förtjänar större utrymme på gymnasiet
