Debatt: Därför är de två första skolveckorna så viktiga

Ett nytt läsår är i många avseenden en möjlighet till nystart för såväl elever som pedagogisk personal. Vi som planerar och genomför undervisningen med vår klass har mycket att vinna på att ta vara på de gyllene två första veckorna. Jag har observerat att en grundlig och genomtänkt introduktion sätter tonen för resten av läsåret.

När eleverna kliver in i klassrummet första gången efter sommarlovet har de med sig en blandning av känslor, föreställningar och förväntningar. Allt detta har man att hantera utifrån den egna kunskapen och ambitionen. Här är några punkter som bygger på beprövad erfarenhet vilka jag funnit centrala för att läsåret ska bli en framgång för klassen, eleven och läraren.

Ypperligt tillfälle

Det första intrycket på uppropsdagen har ett viktigt signalvärde. En halvfärdig klassrumsmiljö kommer att ge halvdana resultat. Se till att du får tillräckligt med tid för att iordningställa och inreda.

Nytt läsår innebär inte sällan nya elever som börjar och ska bli en del av gruppen. Att detta får utrymme är helt avgörande för att skapa en trygg och stimulerande lärmiljö. Aktiviteter och övningar på gruppnivå synliggör både gruppens betydelse och elevens betydelse för gruppen.

Inget har förändrats, allt är helt nytt. Tankarna och känslorna inför ett nytt läsår ger läraren en viktig uppgift att bekräfta rutiner, lektionsstruktur, klassregler och alla de olika delar som kommer att bli elevens skolvardag. Här har man ett ypperligt tillfälle att arbeta med det demokratiska perspektivet genom att involvera eleverna och till exempel låta dem rösta om gemensamma regler och planerade utflykter.

Det som låter så lätt är ju egentligen ganska svårt. Ja, det finns inga enkla lösningar eller ”quick fix”. Dock har jag genom åren lärt mig att det är precis i början som ribban sätts. Vi (elever och personal) är klassrumskulturen. Jag har tydliga förväntningar på elevernas beteende och lärandemål. Jag uppmuntrar respekt för varandra och samarbete i klassrummet.

Precis som gruppen kommer att ha en kollektiv uppfattning om mig, får jag möjlighet att etablera en relation till varje enskild elev. Då vi har olika förutsättningar och intressen här i livet blir det viktigt att få kunskap om elevens förmågor, drömmar och styrkor. Min plan för undervisningen kommer att bygga på den kunskap jag inhämtar och den interaktion som sker på såväl individ- som gruppnivå.

Finns ingen mall

När jag kör igång efter semestern har jag den stora förmånen att ha två duktiga kollegor vid min sida. Hos dem kan jag söka stöd, reflektera och utbyta idéer för att förbättra undervisningen och lärandemiljön.

Nej, det finns ingen mall. Du kommer att behöva vara flexibel, justera och kalibrera efter hand. Men om du är extra noggrann de första två veckorna, kommer du att få motiverade elever som är trygga i de olika lärsituationerna, samspelar väl med varandra, säger ifrån och kommer med förbättringsförslag.

Det kommer att bli ett bra läsår.

Joel Carlsson arbetar som högstadielärare i svenska, sva och SO på Bergsjöskolan i Göteborg

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren

LÄS ÄVEN

Maria Wiman: Så här vill jag inte ha min första tid efter semestern

Boberg: Boken som får föräldrar att höra av sig med hejarop

Debatt: Därför blir jag provocerad av debatten om pojkars läsning

Därför undviker förstelärare att ställa kritiska frågor