Fortbildningen lyfter med rätt förutsättningar

Att skarp kritik har riktats mot lärares kompetensutveckling överraskar inte Peter Johannesson, doktor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet.

Ofta bygger den traditionella fortbildningen på att en part långt från den lokala skolan har bestämt vilken kompetens som lärarna saknar och hur bristen bäst kan botas, menar han. Sedan ges en likartad fortbildning till alla, trots att skolorna brottas med skilda problem. Det gör att kompetensutvecklingen kan upplevas som irrelevant för lärarna och att den sällan leder till en förbättring av undervisningen.

– Ska fortbildningen leda till lärande måste lärare själva få definiera vilka utmaningar de har i klassrummen och vara med och besluta om vilken kompetens de behöver, säger Peter Johannesson.

Till skillnad från stora nationella fortbildningsinsatser, så som Matematiklyftet och Läslyftet, förespråkar han en alternativ modell för kompetensutveckling som tar avstamp i lärarnas vardag.

Ställer höga krav på lärarsamtalen

I sin avhandling har han studerat hur modellen, som är en form av aktionsforskning, fungerar i praktiken. Upplägget kan verka simpelt: lärare diskuterar i grupp vilka problem de har i klassrummen och möjliga lösningar. Därefter testas en förändring av undervisningen, som följs upp och analyseras i gruppen.

Men för att lärarsamtalen inte ska stanna vid berättelser och jämförelser från klassrummen ställer modellen höga krav på vetenskaplighet och kritisk dialog, berättar Peter Johannesson.

– Förändringsförsöken ska utvärderas med vetenskapliga metoder, till exempel genom enkäter eller djupintervjuer med elever, och analyseras med hjälp av tidigare forskning och teorier, säger han.

”Jag har sett att modellen faktiskt leder till utveckling”

Peter Johannesson, som även är svensklärare, har själv arbetat med aktionsforskning på ett fristående gymnasium i Göteborg. Där ses lärarna varje vecka i drygt en timme för grupparbeten som ska utveckla undervisningen. Det är också på sin egen arbetsplats som Peter Johannesson har undersökt arbetssättets effekter, som doktorand.

– Jag har sett att modellen faktiskt leder till utveckling, vilket även tidigare forskning visat. Lärarna har lagt till nya begrepp och nya sätt att arbeta och det har skapats en samarbetande kultur på skolan, säger han.

Kan en skola ta hjälp av en forskare för att utveckla undervisningen på det här sättet är det bra, men det är inget krav.

– Lärare kan göra detta på egen hand, men det är en komplex process som kräver intern kompetens och ett stort engagemang. Ett alternativ kan vara att samarbeta med andra skolor, som kan bidra med en utifrånblick, säger Peter Johannesson.