Digitaliseringen har inte revolutionerat svenskämnet

Foto: Uppsala universitet/Getty Images

Linnea Wenell är svensklärare i grunden och gästforskare i nordiska språk vid Uppsala universitet.

Forskning Hur har digitaliseringen påverkat svenskämnet? Mindre än vad många tror, konstaterar forskaren och svenskläraren Linnea Wenell.
– Digitala verktyg har blivit en del av skolvardagen, men själva undervisningen är fortfarande i hög grad traditionell.

Påhl Ruin

Idag 14:01

Innehållet är sig likt

Linnea Wenell har själv jobbat i en skola med långt gången digitalisering. I sin studie tar hon ett större grepp på frågan, bland annat genom analyser av undervisningsmaterial från högstadielärare i fem olika skolor och genom att analysera 570 elevtexter – varav många skrivits digitalt.

– Själva innehållet förblir sig rätt likt, jag såg inte mycket av interaktiva spel eller att datorer används till annat än som skrivverktyg. Lärare vill hålla fast vid det traditionella, medan en del forskare menar att de inte utnyttjar digitaliseringens potential.
Dammsög styrdokumenten

Linnea Wenell gick igenom policytexter från EU samt svenska styrdokument och fann förändring över tid. Det är först 2017 i revideringen av läroplanen som Skolverket förtydligar uppdraget gällande digital kompetens, men utan detaljer. På 2020-talet backar myndigheten något – då blir det i högre utsträckning upp till den enskilda läraren att avgöra omfattningen.

– Jag har identifierat åtta sätt som digital teknik regleras på. I senaste kursplanen nämns bland annat möjligheten att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva texter. Men det såg jag inte mycket av.
Traditionellt utformade texter

Studien omfattar en stor mängd olika skoltexter: bokrecensioner, sagor, debattartiklar och brev. Texterna har en sak gemensamt – de är i hög grad traditionellt utformade, oavsett om de är skrivna i Word eller med penna på papper.

– Visst förekommer bilder, ljud och videos också, men det förvånar mig att de är så få. Allt kokar ner till en diskussion om bildnings-ideal. Ska skolan värna traditionella skrivnormer och ett klassiskt sätt att lära ut? Eller ska man möta eleverna där de är? Alltså interaktivt online och med digitala verktyg som de har vant sig vid? Jag vill tro att man kan göra både och.
Okritisk omfamning av digitaliseringen

Teknikoptimismen fanns redan på 1960-talet och förblev stark när de första datorerna introducerades. Sverige skulle anamma den nya tekniken – även på skolans område. Skolstyrningen kom att omfamna digitaliseringen på ett tämligen okritiskt vis. Så sent som 2022 kunde de fortfarande ganska oreflekterat omhulda behovet av digital kompetens.

– Först på 2020-talet började man på allvar diskutera de problematiska aspekterna, vilket nu också syns i förslaget till ny läroplan som inte ingår i avhandlingen.