Därför behöver många sva-elever individuellt stöd
Bristande organisation försvårar arbetet för lärare i svenska som andraspråk, menar forskaren Helén Egerhag. Personerna på bilden till höger har inget med texten att göra.
Forskning
Många elever som läser svenska som andraspråk har så stora problem med läsningen att de får svårt att nå de högt ställda kraven i ämnets kursplan. Men ny forskning visar att de kan ta kliv framåt om de får individuellt anpassat stöd som sätts in tidigt.
– Vi måste börja tala mer om specialdidaktik i läsundervisningen för de här eleverna, säger forskaren Helén Egerhag.
I sin avhandling som lades fram vid Linnéuniversitetet i höstas slår Helén Egerhag fast en dyster slutsats: elever med svenska som andraspråk (sva) får ”signifikant” lägre resultat på screeningtester som mäter ordförståelse, ordavkodning och läsförståelse än elever som läser ämnet svenska.
– Elever som läser svenska som andraspråk är en heterogen grupp och undervisningen behöver differentieras till olika elevers förutsättningar och behov.
Tillsammans med forskarkollegor genomförde hon en studie där de undersökte läsförmågan hos närmare 47 000 elever i årskurs 1–3, varav drygt 7 000 elever som läste enligt kursplanen i svenska som andraspråk.
Hon kunde då konstatera att behovet av extra stöd i ordavkodning, men också i ordförråd och läsförståelse, var markant större i gruppen sva-elever.
– Förutsättningarna i den här gruppen är olika. Vissa är redan goda läsare på sitt modersmål och kan överföra en del av den kunskapen till svenska, medan andra saknar läsvana. De kan ju också ha ett modersmål som skiljer sig mycket från svenskan vad gäller till exempel ljud- eller skriftsystem.
”Förväntningarna är högt ställda”
Helén Egerhag menar att det finns en obalans mellan kraven i sva-ämnets kursplan och vad som faktiskt är möjligt att åstadkomma:
– Förväntningarna är högt ställda och målen svåra att uppnå för en del elever.
Sva-ämnet har genom åren behandlats styvmoderligt på många skolor, vilket bland andra Nationellt centrum för svenska som andraspråk konstaterat. Orsakerna är många: bristande resurser, otydliga regleringar, en kursplan som inte täcker in den heterogena elevgruppen och begränsade möjligheter för blivande och verksamma lärare att läsa sva.
Helén Egerhag vill lägga till ”bristande organisation”.
– Skolans ledning behöver arbeta för att personal kan samverka mer kring dessa elever: klass- eller ämneslärare, lärare i svenska som andraspråk, speciallärare, specialpedagoger och inte minst modersmålslärare.
Hon upplevde själv som sva- och speciallärare vikten av att samarbeta med modersmålslärare.
– Jag fick avgörande hjälp med elever den vägen, vi gjorde kartläggningar och planeringar tillsammans, säger hon och fortsätter:
– Jag får ofta höra att modersmålslärarna nästan aldrig är på skolan. Visst, det är ett problem, men om de skulle få mer tid på varje skola, exempelvis en hel- eller halvdag i veckan, så skulle man kunna få till ett bättre samarbete. Önskvärt är förstås att de ingår i arbetslagen.
”Fånga varandra i flykten”
Det handlar också om att prioritera den här kontakten, menar hon.
– Ibland får man fånga varandra i flykten i korridoren eller kommunicera via mejl. Det går ofta att fördjupa kontakten om man vill.
I avhandlingen undersökte hon också effekterna av undervisning och stödinsatser, med fokus på ordavkodning, utifrån RTI-modellen (response to intervention). Den gav viss effekt för sva-elever – men inte lika tydlig effekt som för elever som läste svenska.
Det resultatet bidrar till en av hennes viktigaste slutsatser:
– Vi behöver också följa elevernas läsutveckling på individnivå genom hela skoltiden och ge undervisning och insatser efter behov.
LÄS ÄVEN
Sva-eleverna som läser mer än alla andra fyror i Sverige
Fortbildningen krockar ofta med skolans verklighet
Antalet sva-elever har dubblerats senaste tio åren
