Så kan lärare upptäcka hedersrelaterat våld
Susanna Udvardi och Sandra Pilemalm behandlar hedersrelaterat våld och utsatthet i sin nyutkomna bok "Alla barn har samma rättigheter – en bok om hedersvåld". Foto: Bildbyrån.
Fackböcker Många barn och unga som drabbas av hedersrelaterat våld får inte den hjälp de behöver. Här kan skolan bidra i större utsträckning, menar Susanna Udvardi och Sandra Pilemalm som har skrivit en bok om ämnet.
Ni har skrivit boken "Alla barn har samma rättigheter – en bok om hedersvåld". Berätta.
– Hedersrelaterat våld är en av de absolut mest komplexa former av våld som finns och de här barnen och ungdomarna får inte det stöd de behöver. Det är svårt att upptäcka och okunskapen är stor i skolan. Men det går att hjälpa till, fast inte med föräldrarnas godkännande. De som behöver hjälp måste vända sig mot sina föräldrar och här behöver skolan, socialtjänsten och rättsväsendet agera, säger Susanna Udvardi som arbetar som verksamhetschef på Freezonen, kvinno-tjej-brottsofferjour.
Ni skriver om vilka varningssignaler man kan vara vaksam på som lärare. Vilka är det vanligaste?
– Hedersrelaterat våld och förtryck utövas av ett kollektiv. Flickorna ska vara ”godkända” före äktenskapet och det är hela familjens angelägenhet att se till att hon ”sköter sig”. Ofta handlar det om mycket allvarliga brott så som tvångsgifte, människorov, olaga hot och misshandel. De utsatta få sällan följa med på skolaktiviteter och någon kanske står och väntar på dem efter skoltid. Men det kan också vara mindre ”synliga” saker, exempelvis att de känner stor oro inför framtiden. Vi får heller inte glömma att killar ofta är både utsatta och utövare. De riskerar att skickas på ”uppfostringsresor” om de inte bidrar till bevakningen.
Sandra Pilemalm – du har arbetat som SO-lärare i 17 år. Vilka är dina erfarenheter?
– Många lärare efterfrågar mer kunskap, vilket blir extra aktuellt just nu eftersom arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck har skrivits fram i nya läroplanen, Lgr22. I boken finns ett konkret material om hur undervisningen kan gå till. Men vi måste även få in det här i det förebyggande arbetet, i vardagen. Det räcker inte med en temadag. Vi skriver även om hur man hjälpa utsatta ungdomar ur en rättighetssynpunkt, säger Sandra Pilemalm som just nu arbetar i Burlövs kommun som enhetschef för mottagning av nyanlända elever och modersmålsenheten.
Ni skriver att kraven på skolpersonalen blir stora, när demokratins värden krockar. Kan du utveckla det?
– Det står i skollagen att vårdnadshavare i alla skolformer ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. Personal slits mellan olika hänsyn: sympati för föräldrar och att tillmötesgå föräldrarnas önskemål, oro för att det ska bli värre för barnen, anmälningsplikt och rädsla för att själva bli utsatta. Därför krävs det att skolpersonal får stöd i arbetet att motverka hedersnormer.
LÄS ÄVEN
Hedersutsatta kritiska mot skolans sexualundervisning
