Att säga ”jag var också dålig på matte” kan skada ditt barn
Alla behöver inte älska matematik, och alla ska inte bli ingenjörer eller forskare. Men i Sverige har vi gjort det socialt accepterat att ge upp innan man ens börjat, skriver Julia Qiu.
Debatt ”Jag var aldrig bra på matte” eller ”matte var verkligen inget för mig”. Dessa kommentarer fälls med ett oskyldigt leende vid middagsbordet, ibland till och med stolthet. Men för barnet som hör detta får orden konsekvenser, skriver debattören.
Politiker och näringsliv skriker efter fler ingenjörer. Prognoser pekar på en fortsatt brist på teknisk kompetens, samtidigt som Sverige behöver stärka sin konkurrenskraft inom industri, AI och grön omställning. Men om vi ska få fler att söka sig till det viktiga bristyrket måste föräldrarna ta sitt ansvar – redan när de pratar om matteläxan.
”Jag var aldrig bra på matte” eller ”matte var verkligen inget för mig”. Dessa kommentarer fälls med ett oskyldigt leende vid middagsbordet, ibland till och med stolthet. Men för barnet som hör detta får orden konsekvenser.
När matematik beskrivs som något du antingen har eller inte har talang för, lär sig barn att ämnet inte är för alla. Matematik handlar då om en medfödd begåvning, och inte om din egen ansträngning.
När den idén väl sitter blir det snabbt game over.
Riskerar att bli en social markör
Redan i årskurs sju är det bara omkring en tredjedel av eleverna som uppger att matematik är roligt, och bland tjejer är det ännu färre. Om ett barn tidigt lär sig att matte inte är ”för dem”, hur rimligt är det då att förvänta sig att hen senare ska söka sig till ingenjörsyrken eller andra tekniska utbildningar?
När ingen i barnets närhet kan visa att matematik går att lära sig riskerar svårigheter att tolkas som brist på talang. Uppmuntran är inte en jämnt fördelad resurs. Och när den saknas riskerar matte att bli ännu en markör för social bakgrund. Långt innan betyg, gymnasieval eller högskoleansökningar ens skymtar vid horisonten.
Visst behöver grundskolan rustas upp inför nya kursplaner. Visst behöver STEM-strategin leverera. Och visst måste skolan ge rätt stöd till de elever som halkar efter. Men reformer räcker inte om attityderna i hemmet förblir desamma. Kampen om framtidens kompetens förlorades inte i arbetslivet. Den striden förlorades redan när föräldrarna skulle hjälpa barnet med läxan.
Alla behöver inte älska matematik, och alla ska inte bli ingenjörer eller forskare. Men i Sverige har vi gjort det socialt accepterat att ge upp innan man ens börjat. I ett jämlikt utbildningssystem bör inga barn tidigt lära sig att vissa kunskaper inte är till för dem.
Inte matteläxorna som är skrämmande
Matte är mer än prov och prestation. Det är ett språk att förstå världen. Matte kan trots allt beskriva filosofi, skapa konst och hjälpa oss att förstå samhället. Med matematiska modeller kunde Albert Einstein förutse existensen av svarta hål långt innan de ens kunde observeras. Verkligheten kom ikapp teorin, och inte tvärtom.
I ett samhälle som säger sig tro på jämlikhet borde vi vara mer försiktiga med vilka gränser vi drar åt våra barn – redan runt middagsbordet. Det är inte matteläxorna som är skrämmande, utan att vi accepterar att barn ger upp.
Julia Qiu, förbundsordförande för Unga Forskare och doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet
LÄS ÄVEN
Hon botar elevernas matteångest
Ny studie: Matteångest kan leda till sämre lärande
Så kan man undvika att elever får matteångest
