Mycket tid läggs på matte – men resultaten lyfter inte
Madelen Charysczak är utredare på Universitets- och högskolerådet.
Matematik no teknik
Andelen undervisningstid som läggs på matematik är större i Sverige än i övriga Norden. Ändå presterar svenska elever dåligt i internationella mätningar.
– Kanske har den utvidgade undervisningstiden ännu inte fått genomslag, säger Madelen Charysczak, utredare på Universitets- och högskolerådet.
Svenska grundskoleelever ägnar en stor del av sin skoltid åt matematik – 19,5 procent i låg- och mellanstadiet och 15,2 procent i högstadiet – visar en ny europeisk rapport.
Det är mer än i de övriga nordiska länderna.
– Att bara titta på antalet timmar kan vara missvisande eftersom skoldagarna och även terminerna är olika långa. För att få till en bra jämförelse brukar man också titta på hur stor andel av den totala tiden som läggs på respektive ämne, säger Madelen Charysczak, utredare på Universitets- och högskolerådets analysavdelning.
Tappar stort i matematik
Rapporten "Recommended Annual Instruction Time in Full-time Compulsory Education in Europe – 2024/25” visar att Sverige även sett till faktiska timmar ligger högt, men inte i topp. Danmark och Norge har fler timmar i låg- och mellanstadiet (900 respektive 888, jämfört med Sveriges 830), och på högstadiet har Danmark 450 timmar mot Sveriges 400.
Rapporten jämför hur mycket undervisningstid elever i grundskolan får i 38 europeiska länder under läsåret 2024/2025 med fokus på STEM-ämnen (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik), förstaspråksundervisning samt samhällsorienterande ämnen. Uppgifterna har samlats in av Eurydike och OECD.
När den senaste globala kunskapsmätningen Pisa presenterades i december 2023 visade det sig att svenska 15-åringar tappar stort i matematik och läsförståelse. Resultaten var tillbaka på bottennivån tio år tidigare.
– Det kan vara så att den utvidgade undervisningstiden ännu inte har fått genomslag i resultaten, säger Madelen Charysczak som tänkbar förklaring till att kunskapsresultaten sjunker trots att undervisningstiden i matematik har ökat i Sverige de senaste åren.
Ligger på efterkälken
Även undervisningstiden i naturvetenskap har ökat i svenska grundskolor, men ändå ligger Sverige på efterkälken i Norden. Det gäller både den totala undervisningstiden och det totala antal timmar.
I Sverige utökades undervisningstiden i naturkunskap i grundskolan med sammanlagt 50 timmar inför höstterminen 2024, när elevens val togs bort. De extra timmarna delades lika mellan låg- och mellanstadiet och högstadiet.
Rapporten visar att Sverige ändå ligger under både Danmark och Finland, där naturkunskap utgör 13,3 respektive 16,3 procent av den totala undervisningstiden på högstadiet. Tittar man på antal undervisningstimmar har Danmark och Finland 480 respektive 399 timmar i högstadiet, medan Sveriges högstadieelever får 289 timmar.
LÄS ÄVEN
Mer tid höjer inte resultaten i matematik
Forskare granskar omstritt Pisa-resultat
Oro efter matteraset i Pisa: ”Dramatisk förändring”
