Mattelärare sänker nivån när kunskapsklyftan ökar
Jenny Kallstenius, till höger, är enhetschef på Skolverket och ansvarig för myndighetens nya matematikrapport. Foto: Adobe Stock och Skolverket
Matematik no teknik
Matematiklärare ser arbetet med att öka elevers intresse som en stor utmaning i sin undervisning, visar Skolverket i en ny rapport.
– När kunskapsklyftan ökar är det risk att de duktigaste eleverna får för lite stimulans, säger Jenny Kallstenius, enhetschef på Skolverket.
Skolverkets nya studie av matematikundervisningen i grundskolan lyfter fram självförtroendets och motivationens betydelse för att elever ska lyckas och nå goda resultat.
– Det de lärare som vi har intervjuat i studien lyfter fram är att de i sin undervisning ser att det är svårt att motivera och hålla kvar intresset både hos de elever som är duktiga och hos de som har det svårt, säger Jenny Kallstenius, enhetschef på Skolverket med ansvar för rapporten.
En följd kan bli att lärare för att få med sig alla sina elever lägger undervisningen på en mer grundläggande nivå för samtliga. ”Det kan i praktiken medföra att lärare lägger mycket undervisningstid på att hjälpa elever med lägst kunskaper att nå godkända betyg”, står det i rapporten.
– Problemet då är att de elever som är duktiga och ligger långt framme inte får den stimulans som de behöver, säger Jenny Kallstenius.
Självförtroendet är viktigt
Elevers självförtroende, intresse och motivation förklarar en stor del av resultatskillnaderna i matte, framhåller Skolverket.
– Den bild som eleverna själva har av sin förmåga har också stor betydelse för resultatet. Sambandet gäller antagligen åt båda håll, och dåliga tidigare resultat kan prägla elevers självförtroende framöver. Om eleven har lågt självförtroende i matematik så påverkar det deras resultat oavsett kön, socioekonomisk tillhörighet eller vilket land man kommer ifrån, säger Jenny Kallstenius.
Studien bygger på intervjuer och bearbetningar av data från den internationella undersökningen Timss. Skolverket slår fast att elevernas självförtroende och motivation behöver öka, men säger inget om hur det kan gå till.
– Här behövs mer kunskap. Men vi vet redan att allt arbete för att skapa ett gott klassrumsklimat, där det inte förekommer mobbning och ordningsstörning, stärker alla elevers möjlighet att även lyckas i matematiken, säger Jenny Kallstenius.
Socioekonomisk bakgrund avgörande
Rapporten bekräftar den bild som framkommer i tidigare studier – elevers socioekonomiska bakgrund har ett starkt samband med deras skolresultat. Elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund har sämre resultat i matematik. Rapporten visar även att förutsättningarna att lära ser olika ut för elever med olika socioekonomiska bakgrunder.
Elever med mindre gynnsam bakgrund upplever dessutom mobbning i något större utsträckning och har en svagare känsla av tillhörighet till skolan. Därtill är det vanligare att dessa elever oftare upplever störningar i klassrummet från andra elever.
LÄS ÄVEN
Elevernas inställning allt sämre – ändå höjs matteresultaten
Lärares ämneskunskaper avgörande för elevers resultat
Trots glädjesiffrorna: ”Elever har svårt med bråk”
