Ett av syftena med att införa allmän folkskola var att ge alla barn grundläggande kunskaper inom läsning, skrivning, räkning samt kristendom. Med folkskolestadgan 1842 blev skolan obligatorisk och det är ju grundskolan än i dag. Men trots att barnen tillbringar tio år i den obligatoriska skolan så når de inte målen som sattes upp när folkskolan bildades. Cirka 16 procent av eleverna slutar nian utan att vara behöriga till gymnasiet.

Så varför har vi då en skola dit alla barn måste gå? Jag har alltid sett grundskolan som ett ställe där barn får lära sig om hur samhället fungerar och förstå varför det ser ut som det gör i världen samt att man ska få så goda ämneskunskaper så att man kan fatta kloka, väl avvägda beslut som vuxen. Att det finns så många ämnen ser jag också som en chans att hitta något man är intresserad av. Man kan inte veta om man tycker kemi är intressant om man inte har fått prova på det.

Ge oss vettiga ämnesplaner – inte no excuses eller mobilregler

Eftersom alla måste gå i skolan är grundskolans absolut viktigaste uppdrag att se till att alla elever får med sig den kunskap de har rätt till. Egentligen borde debatten inte handla om nivågruppering utan om hur alla kan nå max av sin förmåga och där kan nivågruppering vara en liten del i vägen mot målet. För att höja resultaten måste alla ta sitt ansvar och sluta famla med populistiska slag i luften. Det handlar inte om no excuses-skolor, vem som ska bestämma om mobiltelefonerna eller om det blir bättre med utökad undervisningstid.

Vi måste få vettiga ämnesplaner som har ett rimligt innehåll för varje stadium. Det måste skapas förutsättningar så att läraren hinner se och hjälpa alla barn. Grunderna måste helt enkelt sitta när eleverna vandrar vidare genom årskurserna. Kanske finns det barn som behöver ett extra år, då ska de få det. Passar man inte in i den fyrkantiga form som skolan ändå är så måste det finnas alternativa vägar. För varenda unge har rätt till utbildning och det är samhället som måste ordna så att den möjligheten finns. Vi vet att utbildning kostar pengar, men priset är betydligt högre för dem vi tappar bort på vägen.

Vi behöver skickliga yrkesarbetare – inte enbart akademiker

När man klarat grundskolan så är gymnasiet valfritt. Se därför till att kraven för att komma in på ett studieförberedande program motsvarar de kunskaper som krävs för att sedan klara av alla kurser där. Låt de som vill gå ett yrkesprogram göra det utan krav på högskolebehörighet, men med möjlighet att välja det som de i dag kan göra med Matematik 2a eller nivå 2a.

Jag önskar att jag med mina industri- och fordonselever fick lägga tid på att räkna den matte som de kommer att stöta på i sitt yrkesliv. Om man väljer yrkesspåret och sedan som vuxen kommer på att man vill göra något annat så ska det finnas en bra enkel lösning för att läsa in högskolebehörigheten då.

Sverige behöver folk med högre utbildning men vi behöver också skickliga yrkesarbetare och det kan man i många fall vara utan att vara expert på sannolikhetslära och faktorisering. Däremot skulle de kunna räkna lite med vektorer och exempelvis göra läkemedels- eller hållfasthetsberäkningar. Har grundskolan gett dem en bra grund att stå på så kommer de att klara sig finfint i livet och bidra till en massa positiva saker. 

Anna Persson är lärare i matematik och naturkunskap på Torsbergsgymnasiet i Bollnäs.

LÄS ÄVEN

Persson: Hur gör vi när elever varken kan, vill eller orkar?

Persson: Arbetsglädjen försvinner med alla kontroller

Persson: Sluta tvinga yrkeselever räkna matte de inte behöver

Persson: Jag är lärare – inte kurator, socialarbetare och psykolog

Persson: Sluta plocka billiga poäng och ta tag i skolans riktiga problem

Persson: Vi lärare är experter – låt oss visa det

Persson: Nationella proven i matte omgärdas av många problem

Persson: Varför kan eleverna ingen matte när de kommer till oss?