Teknikprojekten som får igång eleverna
Tidigare grundskolläraren Björn Citrohn arbetar som lärarutbildare och forskare vid Linnéuniversitetet.
Forskning
Fysiska modeller är viktiga för utvecklingen av elevers teknikkunskaper i designprojekt, visar Björn Citrohn i en ny avhandling vid Linköpings universitet.
– I Sverige saknas tydliga beskrivningar av hur lärare ska jobba med modeller, säger han.
-
Bra planering är A och O
Teknikelever anstränger sig mer när de har en tänkt användare av de modeller de bygger. Det är en av Björn Citrohns slutsatser i avhandlingen som han lagt fram vid Linköpings universitet. Han har på nära håll följt tre tekniklärares undervisning i tre klasser i årskurs sju, åtta och nio. Han har också skapat ett ramverk som hjälper lärare att planera designprojekt.
– Bra planering ger eleverna mer kunskap än om läraren bara kastar ihop något utan så mycket tanke bakom, säger Björn Citrohn.
-
Materialet påverkar engagemanget
När en användare är utsedd vill eleverna bygga en så verklighetsnära modell som möjligt. Då är materialet väldigt viktigt, konstaterar Björn Citrohn. Är det brist på material får eleverna inte tillräcklig inspiration.
– På grund av dålig ekonomi har de flesta skolor bara tillgång till ett begränsat utbud av material. Elever i en av de klasser jag följde byggde en stegräknare och hade inte material som kunde göra att den såg ut som en riktig stegräknare. Då blev de frustrerade och tog med sig material hemifrån.
-
Risk för olikvärdig utbildning
Det är inte bara elevernas engagemang som påverkas av tillgången till material. När förutsättningarna skiljer sig finns också en risk för att utbildningen inte blir likvärdig.
– Har man för lite material får eleverna inte de teknikkunskaper som de borde få, säger Björn Citrohn.
Samtidigt framhåller han att för mycket material inte heller är bra. Många valmöjligheter kan skapa frustration och riskerar att hämma elevernas kreativitet.
– Lagom är bäst. Utgå från vilka kunskaper eleverna ska tillägna sig.
-
Inget ”oreflekterat görande”
Skolinspektionen slog i en granskningsrapport 2014 fast att de praktiska momenten i teknikämnet ”leder till ett oreflekterat görande och till att eleverna inte vet vad de ska lära sig”. De iakttagelser Björn Citrohn gjort under sitt avhandlingsarbete pekar i en annan riktning.
– Jag ser snarare att de testar sig fram, på samma sätt som ingenjörer gör i början av ett nytt projekt. I själva verket är det en reflekterande process, där konceptuella idéer testas och utvecklas genom interaktion med fysiska modeller.
Forskaren
Björn Citrohn arbetar som lärarutbildare och forskare på Institutionen för fysik och elektroteknik vid Linnéuniversitetet. Innan han började sitt avhandlingsarbete vid Linköpings universitet undervisade han i matematik, NO och teknik på grundskolan. Hans avhandling heter: ”Fysiska modeller i designprojekt: Om teknikkunskaper och didaktiska relationer i högstadiets teknikundervisning”.
LÄS ÄVEN
Så fördjupar bilder lärandet i teknik
Tekniklärarna tar brobyggandet till en ny nivå
