Därför möter undervisning om hållbarhet starkt motstånd
Linnea Urberg är forskare vid Örebro universitet. Foto: Jesper Mattsson
Forskning
Undervisning om hållbar utveckling kan väcka såväl ointresse som motstånd och polarisering i klassen, visar en ny avhandling.
– Det är svåra utmaningar för lärarna men de känner sina elever och förstår oftast vad motståndet beror på, säger forskaren Linnea Urberg.
Undervisning om miljöfrågor och hållbar utveckling ska ingå i alla ämnen i skolan och det är ett område som väcker starka känslor. Det kan leda till att eleverna gör motstånd mot utbildningen som fostrande institution och mot innehållet i undervisningen. Det här visar Linnea Urberg, forskare vid Örebro universitet, i en avhandling.
– Eleverna har många gånger god kunskap om hållbarhetsproblem. De känner till växthuseffekten och förstår klimatförändringarna. Men de gör motstånd på grund av materiella eller sociala villkor, som att det är ekonomiskt betingar att ha råd att vara hållbar eller att man inte vill identifiera sig med det. Motståndet blir en del av en identitetsmarkör, säger Linnea Urberg.
Hon ger exempel på en grupp ungdomar som hon har följt i norra Sverige. Här framkommer resonemang som att min mamma ”inte har råd att köpa en gammal Volvo och ännu mindre bensin för att ta sig till jobbet medan stockholmarna säger att vi ska köra elbil”.
– De anser sig att vara missgynnade både ekonomiskt och geografiskt och i sin representation. Det finns också en spänning mellan stad och landsbygd i frågor om hållbar utveckling.
”Känner en slags distans”
Att miljöundervisning väcker motstånd till utbildning kan också bero på skolmisslyckanden.
– Man känner en slags distans och väljer på ett sätt att misslyckas för att upprätta en värdighet i det. Elever som gör motstånd använder strategier som att skämta eller prata bort lektioner för att hantera upplevelsen av tristess och för att markera sin distans till skolans fostrande normer och ideal.
I stället för att bemöta motstånd med dominans eller fördömande betonar lärarna dialog, lyhördhet och ömsesidig respekt. De ser sin roll som en vägledare i svåra samtal snarare än att avgöra vad som är rätt eller fel.
Motståndet kan leda till bra undervisningssituationer där man kritiskt kan granska ämnesinnehåll och påståenden.
– I SO berör undervisningen ofta politiska frågor som kan innefatta värde- och intressekonflikter och elevernas identitet. Diskussionerna kan då bli polariserade. Även i NO kunde det bli polariserade diskussioner när det till exempel gällde frågor om kärnkraft, bensin och kärnavfall.
Avhandlingen berör främst undervisning i NO och SO men även andra ämnen ingår.
– Jag har till exempel varit med på bildlektioner och intervjuat en slöjdlärare och lärare i språk, som också undervisar om miljö och hållbarhet och som har mött motstånd.
Lärarna är mitt i skottgluggen
I en avslutande del reflekterar Linnea Urberg över situationen i dag där demokratin ifrågasätts och där vi har stora utmaningar kopplade till miljöproblem och kilmatkris. Här hamnar lärarna mitt i skottgluggen då flera internationella organisationer framhåller utbildning som en av de viktigaste arenorna för omställning och hållbar framtid.
– Det blir i praktiken lärarnas uppgift att undervisa om de här frågorna, som kan bli existentiella och innefatta frågor om liv och död. Det kan bli mycket att bära för ungdomar vilket kan leda till motstånd mot undervisningen. Det är svåra utmaningar för lärarna men de känner sina elever och förstår oftast vad motståndet beror på. Det är viktigt med tillit till lärarprofessionen i de här frågorna.
Men trots tunga framtidsfrågor så visar eleverna samtidigt prov på att använda humor. Ett exempel är en ungdom som säger ”att om jag hade miljömuppar som grannar skulle jag tända alla lampor under earth hour”.
– Man positionerar sig mot identiteter man varken vill eller kan identifiera sig med. Man kan också skoja om allvarliga saker för att distansera sig.
I avhandlingen ingår fältstudier och intervjuer med elever i årskurs nio. Linnea Urberg har även studerat ett internetforum för ungdomar mellan 13 och 25 år. Lärare i högstadiet och gymnasiet är också intervjuade i avhandlingen ”Om elevers motstånd i miljö- och hållbarhetsutbildning”.
LÄS ÄVEN
Så tar Maria tekniken till nya höjder
Forskare: Undervisning i hållbarhet bör omsättas i aktiv handling
Deras elever skriver – för hela världen
