Allt fler nekas sitt förstahandsval

Yrkesläraren Eva-Marie Brofjärd har flera erfarenheter av elever som inte har kommit in på sitt förstahandsval. Och den utmaningen växer ju mer förstahandsvalet skiljer sig från det program man kommit in på. Hon känner elever som velat gå frisörutbildning men hamnat på ett annat yrkesprogram.

 – De var besvikna och inte så engagerade. Vi lärare försöker alltid att uppmuntra men det är jättesvårt att göra något utöver det vanliga stödet i olika ämnen för de som känner att de har hamnat på fel utbildning, säger Eva-Marie Brofjärd som är lärare på lärlingsutbildningen på vård- och omsorgsprogrammet på Almåsgymnasiet i Borås.

En lösning, konstaterar hon, är att kontakta studie- och yrkesvägledaren som kan visa vägar mot det yrke man önskar efter gymnasiet.

Ny lag påverkar

Förändringen i gymnasielagen från och med i år innebär att arbetsmarknadens behov av rekrytering ska ges större inflytande när nya utbildningar ska starta. Skolverket har tidigare tagit fram regionala planeringsunderlag som ska ge stöd till skolhuvudmännens placering och dimensionering av utbildningsutbudet. Bland de yrkesprogram som behöver växa finns bland annat vård- och omsorg, el- och energi samt fordon- och transport. Barn-och fritid samt frisör- och stylist hör till de program som bedöms behöva minska i omfattning. Eva-Marie Brofjärd tror att det kan få konsekvenser om allt fler unga inte får sin önskade utbildning.

– Vi hoppas att förändringen totalt sett ger yrkesprogrammen ett uppsving. Men visst kan det bli komplicerat för lärarna om eleverna helst vill gå ett teoretiskt program men kommer in på ett yrkesprogram. Min erfarenhet är att det nu är tvärtom, att elever väljer att hoppa över till ett yrkesprogram efter en tid på ett högskoleförberedande program, säger hon.

Program med flera inriktningar kan underlätta. Då kan eleven välja en väg som känns okej även om programmet inte är ett förstahandsval, och fullfölja utbildningen.

– Exempelvis barn- och fritidsprogrammet, där lärlingseleverna kan välja olika inriktningar på sin APL – till exempel mot förskola, idrottslärare eller badvakt.

Brist på yrkeslärare

Hans Kristiansson, yrkeslärare på industritekniska programmet, berättar att intresset har ökat för den utbildningen på senare tid. I årskurs 1 har de ett överintag på med 17 elever i stället för 15 på grund av högt söktryck.

– Om programmen växer behövs det också fler lärare och många gånger kan det vara brist på yrkeslärare. På industritekniska programmet är det viktigt att läraren hinner se och hantera alla elever. Det handlar mycket om säkerheten i verkstaden, säger Hans Kristiansson, som undervisar på gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby.

Han betonar att en viktig del för att få eleverna att stanna på utbildningen är att skapa en god stämning i klassen.

– Det handlar om att kunna umgås med alla. Vi yrkeslärare har ofta en lång erfarenhet från branschen och kan förmedla att man inte kan välja sina arbetskamrater i yrkeslivet, säger han.

Byter program

När eleverna känner en tillhörighet och börjar få en yrkesidentitet så går det också lättare med själva studierna, menar Hans Kristiansson. Men om eleverna inte har kommit in på sitt förstahandsval finns risken att de byter program.

– Ofta byter de till närliggande program, kanske till elektriker. En del som valt teknikprogrammet kan även byta till industritekniskt där de får jobba mer praktiskt.

Samtidigt händer det att elever hoppar av.

– Oftast gäller det de som inte visste vad de skulle välja för program. Det hänger mycket på hur studie- och yrkesvägledarna presenterar de olika valen. Det är svårt att som 15-åring veta vad man vill bli.

LÄS ÄVEN:

Fler söker yrkesprogram – men utmaningar kvarstår

Skolverket: För många elever vill bli säljare