Forskaren: Eleverna stämplas

Forskaren Sofie Krantz vid Linnéuniversitetet har under tre år följt tre klasser och deras yrkeslärare på fordons- och transportprogrammet. Utgångspunkten har varit vilka föreställningar, normer och värden som skolan, lärarna och branschen förmedlar till eleverna. Resultaten visar på ett segregerat gymnasielandskap där eleverna delas upp i grupper, bland annat beroende på deras betyg. I årskurs två på personbilsinriktningen bestod en klass av elever som inte uppnått E i yrkesämnena och i den andra klassen var det elever som minst hade uppnått betyget E.

– Även inom klasserna delades eleverna in i en lugn grupp och en livlig. Det gjordes inte uttalat men eleverna förstod ändå när de till exempel hamnade i den struliga gruppen. säger Sofie Krantz, som studerade fordonsämnena och inte kan svara på om uppdelning förekom i andra ämnen.

Olika sociala kulturer

Hon talar om olika elevskap i en och samma skola.

– Med det avser jag olika kulturer där eleverna identifierar sig olika beroende av hur de socialiseras av lärarna. Vilka förväntningar de har på sig. Min studie visar på stämplingseffekter där eleverna uppfattar sig själva och sina möjligheter utefter gruppens möjligheter. Det skulle jag vilja forska vidare på nu när vi i dag har en utbildningsminister som talar om att vi ska dela upp eleverna ännu mer, säger hon.

Uppdelning i status förekommer även när det gäller vilken verkstad olika elever passar för under APL. ”Yrkeslärare organiserar även elevers praktikplaceringar utifrån föreställningar om vad olika elever kan bli i arbetslivet och styr därmed eleverna mot företag och handledare som de anser passa den enskilde elevens sociala kompetens, yrkeskunskaper och temperament”, står det i avhandlingen.

Magiska praktikplatser

Eleverna kallar märkesverkstäder som BMW, Mercedes och Audi för ”magiska”. På motsatta sidan finns verkstäder som tar emot alla bilmärken och som anses mindre nogräknade när det gällde arbetsmiljö och att anställa behöriga mekaniker.

– Skolan vill hålla en hög status och ha gott rykte som utbildningsaktör och då vill de förknippas med bilverkstäder med bra rykte. Lärarna försökte att få de mest skötsamma eleverna till premiumverkstäderna men det var inte alltid som det fungerade. En del elever blev utkickade då de var för stökiga för verkstadens profil. Lärarna kämpade med eleverna och förberedde dem för APL men det räckte inte alltid.

En machokultur

Sofie Krantz beskriver även en stark maskulinitetsfostran som är exkluderande för tjejer och för en del killar.

– Det var bara ett fåtal flickor i klasserna. Av gammal vana och struktur kunde lärarna säga ”hallå grabbar” fast det även stod ett par tjejer i rummet.

För att motverka machokultur menar Sofie Krantz att eleverna på ”killprogram” i större utsträckning behöver samläsa med andra program i de ämnen där det fungerar.

– Då kan man motverka könsuppdelade miljöer och eleverna får möta kompisar från olika samhällsklasser och med olika intressen. Att ses i korridorerna kan vara en början. De klasserna jag följde var lite vid sidan av de mer teoretiska programmen.

Saknade intresse                   

I fordonsklasserna var det många som inte hade kommit in på sitt förstahandsval.

– Jag har gjort en studie i urban miljö men jag kan tänka mig att det kan vara annorlunda på landsbygden där fler kanske har större intresse för motorfordon och kanske mekar med bilar hemma i garaget. På den skola jag undersökte var det ytterst får som hade det intresse när de kom till gymnasiet.

Några av lärarna hade gått lärarutbildningen medan andra inte hade gjort det.

”En del tolkar lärarexamen som meningsskapande för självförståelsen som yrkeslärare, medan andra ser utbildningen som ett nödvändigt ont.”

– Ett motstånd mot lärarutbildningen bland de nya lärarna kan nog ses som en rädsla då de kommer från en praktisk yrkesbakgrund som mekaniker.  De som hade lärarutbildningen hade mer koll på läget, exempelvis när det gäller all administration som ingår i läraruppdraget.

Avhandlingen ”Så skruvas en bilmekaniker – Socialisations- och identifikationsprocesser på ett fordons- och transportprogram i gymnasieskolan”

LÄS MER:

Forskare: Underskatta inte behovet av lärarutbildning