Fredrik Bergströms elever brukar ibland få bestämma var rasten ska ligga under en lektion, men de kan inte säga att de struntar i rasten för att få gå hem tidigare.
Yrkesläraren: Många önskemål är orimliga
Eleverna kanske ges inflytande, utan att veta om det. Det är också ett intressant perspektiv i frågan om elevinflytande, tycker yrkesläraren Fredrik Bergström. Foto: Sophie Lagerholm
Fokus Yrkesläraren Fredrik Bergström tycker att man borde lägga mer energi på att få högre måluppfyllelse än att vara ängslig för att elevinflytandet inte är tillräckligt högt. Han låter sina elever vara delaktiga i vissa beslut, men kompromissar aldrig om ämnesinnehållet.
Innan man talar om elevinflytande bör man tala om vad det är – vad eleverna ska få inflytande över och vad det syftar till. Det anser yrkesläraren Fredrik Bergström på Praktiska gymnasiet i Linköping. Han tycker det är svårt att svara på om elevinflytandet på hans skola har ökat eller inte de senaste åren, men berättar att det är en fråga som ständigt finns närvarande, i arbetslaget och på skolan. Mycket på grund av de årliga elevenkäterna från både Skolverket och skolans huvudman där frågan om elevinflytande är central.
– Jag tycker att det är för stort fokus på resultaten från elevenkäterna. Visst är det bra att man tar tempen på vad eleverna tycker men det är svårt att veta vad det ska leda till. Man borde satsa på högre måluppfyllelse i stället. Elevinflytande är viktigt men det finns så många andra värden som är viktiga.
"Vi får nästan peka på eleverna och säga: i dag har ni elevinflytande”.
Sedan påpekar han att det säkerligen finns forskning och beprövad erfarenhet som säger att elevinflytandet är en viktig faktor i skolan. Men att det är problematiskt att försöka mäta inflytandet.
– Vi får nästan peka på eleverna och säga ”i dag har ni elevinflytande”, och då blir det ju väldigt syntetiskt. Då har man elevinflytande för att kunna säga att man har det.
Fredrik Bergström arbetar på Praktiska gymnasiet i Linköping. Foto: Sophie Lagerholm.
Dessutom, tillägger han, kanske elevinflytandet inte ens är efterfrågat, även om eleverna har fått komma med åsikter.
– Då kanske man ändå får ett lågt värde på enkäten och då undrar man ju vad det är som gör att eleverna missar att de har inflytande över arbetet. Men visst vore det jättefint om man kunde lyckas med att skapa ett inflytande som leder till att eleverna sitter som tända ljus på lektionen, i ett ämne som är ganska tungt.
Liksom alla andra skolor fyller även lärarna i medarbetarenkäter där elevinflytande är en del: Hur man jobbar med det? Kan du bli bättre på det?
– Jag har efterfrågat lektionsbesök från ledningen, men det är ingen som kommer. Om vi säger att vi jobbar med elevinflytande och förklarar hur vår modell ser ut så känns det som att ledningen är nöjd, säger han och poängterar att han ändå trivs väldigt bra på sin arbetsplats.
I Yrkeslärarens enkätundersökning svarar 65 procent att en av de mest negativa aspekterna av elevinflytande i undervisningen är att det leder till att eleverna väljer det minst krävande alternativet. Fredrik Bergström är inne på samma spår.
Om eleverna själva fick bestämma hur den teoretiska undervisningen skulle gå till, ja då vill de ta bort den helt, konstaterar han.
– De skulle föreslå att de fick gå hem tidigare och då är vi illa ute. Om de tror att det är elevinflytande så kommer de ju få flera nej, exempelvis när det gäller önskemål om längre raster eller om att slippa prov. Sådana önskemål kommer vi ju aldrig kunna tillmötesgå. Det de ser som inflytande är sådana saker som det pedagogiska frirummet inte tillåter.
Fredrik Bergström jobbar med elevinflytande på olika sätt, men kompromissar inte om ämnesinnehållet. Han påpekar att det är ganska enkla saker, men som ändå verkar uppskattas av eleverna. Exempelvis när de har en lång teorilektion framför sig.
– Då får en av eleverna bestämma var rasten ska ligga. Totalt har vi 20 minuter rast och de kan inte säga att vi kör hela lektionen för att få gå hem tidigare. Efterhand brukar de välja att lägga rasten på ungefär samma ställe.
Så jobbar Fredrik Bergström med elevinflytande
1. Ge eleverna möjlighet att fatta små beslut. Genom att låta eleverna bestämma detaljer som när rasten ska vara eller vilket ämnesområde de vill börja med, ger du dem inflytande utan att förlora kontrollen över kursinnehållet.
2. Involvera eleverna i planeringen av studiebesök. Att låta eleverna vara med och välja studiebesöken, genom att rösta på olika alternativ, gör upplevelsen mer engagerande och ger dem ett ansvar i beslutsfattandet.
3. Skapa en känsla av delaktighet i val av arbetsplats. När elever ska välja sin lärlingsplats eller APL – låt dem väga fördelarna med olika arbetsmiljöer. Att ge dem möjlighet att välja den typ av miljö de trivs bäst i gör att de känner sig mer engagerade och motiverade.
Ett annat exempel kan vara då de ska gå igenom ett område som går att dela upp i två delar. Då inleder Fredrik Bergström med att förklara syfte och innehåll.
– Sedan frågar jag vilken del de vill börja med: den här eller den här? Vi väljer alltså inte bort något, men de kan välja var vi ska börja. Ofta brukar det sluta med att de frågar oss lärare vad vi tycker, hur vi brukar göra. Och så håller de med.
Fredrik Bergström tycker att arbetet med elevinflytande innebär en fin balans mellan att ge eleverna spelutrymme, inte göra dem besvikna och att få dem att förstå att alla alternativ inte är möjliga.
– Många saknar förmågan att fatta beslut som främjar deras utveckling. De ser ju inte hela bilden. Att man inte bara kan välja bort vissa delar. Och att det inte är vi lärare som har bestämt innehållet i kursen. Vi är bara budbärare.
Fredrik Bergström
Ålder: 52 år.
Bor: Svartåfors utanför Linköping.
Familj: Fru och två barn.
Undervisar i: Fordonsprogrammet, personbilsmekaniker och lärlingsutbildning.
Fritid: Hobbybilar och kvällspromenader.
Därför tycker jag om att vara lärare: För att jag får möta ungdomar och följa deras utveckling till kommande samhällsmedborgare.
LÄS MER:
Utan repetition inget arbetsflöde
