Så här ser utvecklingen mellan åren ut. Källa: Ung företagsamhet.
UF-företagande slår rekord
I dag driver 14 104 elever UF-företag på yrkesprogrammen, berättar Tove Jarl, vd för Ung Företagsamhet. Yrkesläraren Isak Strömberg har arbetat med UF-företagsamhet i åtta år. Foto: Adobe stock och privat.
Företagande
Allt fler elever på yrkesprogram arbetar med Ung Företagsamhet (UF).
– Självkänslan ökar hos eleverna när de får äga sin process och skaffa sig inkomster, säger yrkesläraren Isak Strömberg.
På hans skola finns ett UF-företag som ordnar friskvård för pensionärer.
Tove Jarl är vd för Ung Företagsamhet (UF) i Sverige. Hon nämner flera positiva värden med att elever i gymnasiet får driva företag.
– De får utveckla de entreprenöriella förmågorna. Då tänker jag på kreativitet, problemlösning, självledarskap och inte minst så bygger de upp sitt självförtroende. Alla ska ju inte bli företagare efter gymnasiet men genom UF lär de sig om arbetslivet och hur företag fungerar, säger Tove Jarl.
UF-företag bland yrkeselever slår rekord. Den senaste statistiken från organisationen visar att 14 104 elever driver UF-företag på yrkesprogrammen. Det är 1 506 fler unga företagare jämfört med förra läsåret. Antalet har ökat på tio av tolv yrkesprogram.
– På yrkesprogrammen använder elever ofta sina yrkeskunskaper i UF-företagen. Det blir många gånger häftiga företag med hög omsättning.
Inställning är A och O
Vård- och omsorgsprogrammet har förhållandevis få UF-företagare.
– Det kan bero på inställningen hos rektorer och lärare. De säger att elever inte kommer att bli företagare, men vården är ju en sektor som behöver innovation och där ungas idéer kan tas till vara.
Tove Jarl tror att UF kan växa även i samband med Gy-25.
– Men det kräver bland annat att en del program lägger in entreprenörskap som programfördjupning på de program där ämnet inte ingår.
Forskning från Danmark visar att UF har en stark påverkan för självförtroendet hos unga kvinnor, berättar hon.
– Det är värdefullt med tanke på dagens ojämställda näringsliv. UF-företag har dessutom en positiv effekt på elever som kommer från icke-akademiska hem. Det är en
jätteviktig uppgift.
Yrkesläraren Isak Strömberg har arbetat med Ung Företagsamhet i åtta år på Solna gymnasium.
– Jag har märkt att många tjejer som kanske varit lite tillbakadragna från början i gymnasiet växer när de får leda och presentera sina företag på mässor och liknande, säger Isak Strömberg, som är yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet med inriktning fritid och hälsa.
Hans elever arbetar med UF i årskurs tre. Kursen i entreprenörskap på 100 poäng är obligatorisk som programfördjupning på Solna gymnasium.
– Det här kanske är den enda kursen på skolan som har ett upplägg där eleverna får styra mycket medan jag guidar dem i processen. Jag har också mycket stöd av materialet från organisationen UF, säger Isak Strömberg.
Rimma med målen
Inledningsvis ska eleverna ta fram en affärsidé, affärsplan och börja marknadsföra sin tjänst.
– Tjänsten ska rimma med utbildningens mål. Vi får även in gymnasiearbetet i och med att eleverna ska ta fram en tjänst. Inom gymnasiearbetet ska eleverna göra en aktivitetsplan som ska genomföras, beskrivas och utvärderas, säger Isak Strömberg.
I varje UF-företag ingår det tre till fem elever, som har olika roller; vd, marknadsansvarig och ekonomiansvarig. Det här läsåret arbetar ett företag med att träna unga som vill utveckla sitt fotbollsspel. Ett annat företag arrangerar företagsturneringar inom olika idrotter. Ett företag – ”Äldres glädje UF” – vänder sig till seniorer för att erbjuda träning och social samvaro. Två gånger per vecka samlar de cirka 20 pensionärer i Vasalundshallen i Solna.
– Det här företaget har fått utmärkelser av Solna stad för sin affärsidé.
Hårt arbete
Isak Strömberg betonar att det krävs att UF-företagen arbetar hårt och oftast lyckas det bra.
– I slutet på året blir det ju pengar till eleverna beroende av hur årsredovisningen ser ut. Så det är en sporre.
På Solna gymnasium är det ekonomiprogrammet samt barn- och fritidsprogrammet som har UF-företag.
– Jag och ekonomiläraren jobbar en del ihop med UF så det underlättar och min kollega undervisar i gymnasiearbetet. Det kollegiala samarbetet är nyckeln till både elevernas och vår arbetsglädje. Eleverna styr mycket själva men mot slutet kan jag behöva stötta en del för att de ska få fart i sina företag.
Forskning om UF-företagande visar...
… att lärare ser att individuella skillnader påverkar elevernas engagemang och vad de får ut av deltagandet, men att det är oklart vilka elever som får mest ut av UF-företagande.
… att elever med en rådgivare verkar utveckla bättre entreprenöriella färdigheter, men för mycket rådgivning verkar ha en negativ effekt.
… att UF-företagande, enligt kritiker, kan hindra andra sätt att undervisa om entreprenörskap, och att UF:s tävlingsinriktade struktur och fokus på mässor och pitch-tävlingar skapar en ”en-storlek-passar-alla”-logik som kan vara problematisk.
… att UF-företagande tycks påverka elevernas utveckling, men att det inte påverkar lärarnas undervisning av hela klassen.
… att lärarna anser att eleverna ofta får ökat självförtroende inför framtida lärande.
Källa: Fonden for Entreprenørskabs rapport ”En undersökning av vilka synliga avtryck som undervisning i UF-före-tagande har på gymnasieelever”, av forskaren Kåre Moberg.
