
"Det är en verklighetstrogen utbildning", säger Camilla Dahlberg. Foto: Privat.
Camilla Dahlberg, brandskyddsinspektör och instruktör på Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund, samt yrkesläraren Martin Gustafsson. Foto: Privat.
Nyhet
Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund ger yrkeselever från tre olika gymnasieskolor grundläggande utbildning i hur man ska agera vid olika typer av olyckor och hur man släcker bränder.
Några moment som ingår är ytlivräddning i vatten, hjärt- och lungräddning, sök- och släckteknik samt insats vid trafikolycka.
Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund ger yrkeselever från tre olika gymnasieskolor grundläggande utbildning i hur man ska agera vid olika typer av olyckor och hur man släcker bränder.
Några moment som ingår är ytlivräddning i vatten, hjärt- och lungräddning, sök- och släckteknik samt insats vid trafikolycka.
Camilla Dahlberg.
– Det är fantastiskt för samhället att vi har de här utbildningarna då vi stärker eleverna inför situationer som kan uppkomma såväl på en blivande arbetsplats som i privata sammanhang. De får även en förståelse för räddningstjänst och blåljusyrken, säger Camilla Dahlberg som är brandskyddsinspektör på Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund och instruktör för eleverna.
En viktig del är att våga ingripa utan att utsätta sig själv för fara.
– Vi jobbar mycket med risker då det ibland kan vara på liv och död så vi behöver tänka vad vi utsätter oss för. Samtidigt trycker vi på att de ska våga göra en insats i samhället. Att de ska våga ta ett steg framåt och agera vid en nödsituation och att de känner att de har baskunskaperna, säger Camilla Dahlberg.
Eleverna deltar i utbildningen en vecka på våren och en på hösten i årkurs två och tre.
Flera yrkesprogram erbjuder utbildningarna: barn- och fritid, el- och energi, bygg- och anläggning, vård- och omsorg samt industritekniskt program.
Det är de olika skolorna som väljer vilka program de ska lägga inriktningen på.
"Det är en verklighetstrogen utbildning", säger Camilla Dahlberg. Foto: Privat.
Camilla Dahlberg betonar att ungdomarna utvecklas en hel del under de två åren.
– Det är fantastiskt att ha eleverna här och se utvecklingen. De blir tryggare i sig själva, så jag menar att vi gör skillnad. De är hög närvaro och ingen har hoppat av på flera år.
Eleverna får till exempel träna på att klippa loss personer som sitter fast i bilar och avgöra vilka risker som finns om en bil ligger på taket eller på sidan.
– Vi har mycket sjukvård som är nödvändigt då man är först på en olycksplats, till exempel hur man prioriterar när en person har utsatts för trauma.
Är det risk för att ungdomarna tar illa vid sig av att till exempel se på filmer på olyckor och skadade personer?
– Nej, vi visar inte det mest hemska utan vi visar videor för att ge tankeställare om vad som händer om man till exempel inte är bältad vid en bilolycka. Jag skulle nog säga att det blir insiktsfullt. Många har moped, EPA-traktor eller håller på att ta körkort. Då är det bra att få med sig de här kunskaperna, svarar Camilla Dahlberg.
Foto: Privat.
Martin Gustafsson är yrkeslärare på Sven Eriksongymnasiet i Borås. Här ingår veckorna hos räddningstjänsten i kursen brand och räddning och är en del i elevens APL. Inriktningen är valbar för eleverna på barn- och fritidsprogrammet.
– Vi har totalt cirka 20 elever från tvåan och trean som är ute på övningar vid Guttasjön. Dessutom har vi en del teori i kursen inne på skolan.
Intresset för räddningstjänsten är ofta stort.
– Är det fler som söker än antalet platser så får vi bland annat titta på betygen från årskurs 1. Intresset för blåljusyrken är stort både bland tjejer och killar hos oss. Våra elever går en lokal eller nationell idrottsutbildning så det lockar med fysiska yrken, säger Martin Gustafsson.
Martin Gustafsson. Foto: Privat.
Han menar att veckorna inom räddningstjänsten är värdefulla oavsett vilket yrke man väljer framöver.
– Det är en verklighetstrogen utbildning som ger livskunskap då de får gedigna kunskaper i hur man agerar vid trafikolycka, sjukvårdslarm, bränder och drunkningstillbud. En del fortsätter senare till att bli deltidsbrandmän, heltidsbrandmän eller andra blåljusyrken. Varje brandman vi kan få är en vinst för samhället.
Elevernas utvärdering från de tre skolorna har gett bra resultat, berättar Camilla Dahlberg. De känner att de kan ha nytta av kunskaperna i livet och att de har fått god inblick i vad räddningstjänsten gör.
– Många säger också att de har fått ökat självförtroende när de har varit hos oss. De utmanar sig själva och gör moment som de är rädda för från början som att släcka bränder och hoppa i vattnet med ytlivräddningsdräkt. De får även släcka bränder i en byggnad på vårt övningsfält vid Guttasjön.
Är det vanligt att de här eleverna söker sig till räddningsyrken efter gymnasiet?
– Jag vet att gymnasiet i Tranemo har haft elever som varit intresserade att söka som deltidsbrandmän och en elev från Sven-Eriksonsgymnasiet har nyligen påbörjat utbildningen till heltidsbrandman i Kramfors.
En effekt av inriktningen är även att bidra till ett stärkt civilförsvar.
– Även om alla inte vill bli brandmän så får de värdefull grundkunskap i vad som krävs vid kriser och nödsituationer. Det är också viktiga delar om det vill söka sig till försvaret.
Inriktningen med räddningstjänst har funnits sedan 1997 i Borås då intagning till utbildningen från början skedde genom riksintag. År 2022 förändrades innehållet en del för de tre gymnasieskolorna som i nuläget har avtal med Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund.
– Vi har till exempel tagit bort rökdykning som var ett exluderande moment. Den krävde läkarundersökningar och fysiska krav. En del elever klarade inte detta. Vi vill att alla ska kunna genomföra den här utbildningen på gymnasienivå. Eventuell gallring får ske senare om de söker operativa tjänster inom räddningstjänst, säger Camilla Dahlberg.
Källa: Martin Gustafsson.
LÄS MER:
Lektionstipset Eleverna tar gymnasiearbetet på största allvar. De vet att branschen kommer till skolan och besiktigar det de har gjort, säger yrkesläraren Jan Stenström.
Reportage Färg, form och försäljning är viktigt att behärska för florister. På S:t Eriks gymnasium har eleverna en butik att öva i.I artikeln kan du se vår film från utbildningen.
Lärmiljö Kvalitet i apl är att alla pratar om vad som ska hända och att det finns en plan. Sedan får lärarna använda vilken metod de vill. Det säger Kristoffer Nilsson på Skolverket.Han berättar även att över 170 000 personer har registrerat sig för Skolverkets handledarutbildning.
Skolpolitik Utbudet av yrkesutbildning för vuxna behöver breddas. En del av lösningen kan bli en ny yrkesskola.
Arbetsmiljö Andelen som söker yrkesprogram behöver öka avsevärt. Behoven är extra stora i vården och industrin.– Ett sätt att öka intresset är att synliggör fördelarna med yrkena, säger Katarina Storm Åsell på Sveriges Kommuner och Regioner.
Skolval För första gången på tio år har andelen elever som går ett yrkesprogram ökat. Men ökningen täcker långt ifrån behovet av yrkesutbildade inom flera branscher.
Pedagogik Ha tydliga genomgångar och skapa turordning. Men det är svårt att hinna med alla när det är praktiska moment och eleverna är 30 stycken. Det är några synpunkter på när alla elever vill ha hjälp samtidigt.
Reportage Sju av tio företag har svårt att rekrytera personal. Det vanligaste hindret är att det saknas sökande med gymnasial yrkesutbildning, visar en undersökning av Svenskt Näringsliv.
Reportage Loggbok, uppföljning och frågor. Så kan man sammanfatta samarbetet under den apl som genomförs vid Agnefrids gymnasium i Malmö. De tre parter som möts ute på arbetsplatsen är yrkesläraren Lars Svensson, handledaren Ali Ibrahim samt deras elever.
Krönika Avgörande för att få ett arbete är många gånger att ha klarat gymnasiet. I skolorna jobbar lärare febrilt med att stötta alla elever att klara målen, skriver Björn Andersson, redaktör fr Yrkesläraren.
Krönika Det är av yttersta vikt att yrkeslärare, oavsett om de har legitimation eller inte, får möjlighet att själva läsa in sig i sina kurser. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Pedagogik Det är svårt att införa idrottsinriktning på yrkesprogram – de återkommande träningspassen krockar med apl-veckorna. Men det går. Rekarnegymnasiet i Eskilstuna har lyckats få fler elever att kombinera idrottskarriär och yrkeskarriär.
Lektionstipset Kortare tid för varje kurs och man kan komma in direkt på djupare diskussioner om yrket. Det säger yrkesläraren Ammi Vestlund är förändringar nu när hon har börjat undervisa vuxna elever.
Lärmiljö Skolorna märker av det kärva läget för många företag i arbetet med att få ut elever på apl.– Vi förstår att det kan vara svårt att ta emot en elev om man inte vet om man kan erbjuda någon anställning. Men man måste tänka långsiktigt, säger Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning på Byggföretagen.
Debatt Skolan ska enligt läroplanen bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Denna text är inte förändrad i Gy25. Det skriver Jonas Vig, enhetschef på Skolverket i en replik.
Debatt Yrkesläraren: Vissa elever skulle behöva 10–11 år i grundskolan.
Betyg På ett par yrkesprogram är det nära var tredje elev som inte når examen inom tre år. På andra program är det två av fem, visar siffror från Skolverket. En förklaring kan vara att en del börjar jobba innan examen, kommenterar Katarina Storm Åsell som är utredare på SKR.
Debatt Mer entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan kan minska ungas utanförskap och öka deras självledarskap. Men Regeringen och Skolverket ser nu ut att missa ett gyllene läge att öka ungas livsmöjligheter, skriver Tove Jarl, vd på Ung Företagsamhet.
Reportage Fler gymnasieelever än någonsin tidigare driver UF-företag. Och företagandet ökar betydligt på flera yrkesprogram.– Jag hade inte startat eget så snabbt utan UF-året, säger Ida Nordström.
Debatt Det nationella provet som eleverna skriver är inte på något sätt färgat av den yrkesutbildning de läser - det är strikt teoretiskt och tar flera timmar att göra. Det skriver matematikläraren Otto Blomqvist.
Annat För få utbildar sig till yrkeslärare och en stor andel lämnar yrket.– Synen på yrkesutbildning måste förändras och lärosätena behöver bli bättre på att visa betydelsen av att yrkesmänniskor utbildar sig till yrkeslärare, säger forskaren Maria C Johansson.
Yrkesutbildning Centerpartiet: ”Gymnasiet är avgörande för unga.”
Arbetsbelastning Stöttning av ledningen, lagom stora klasser och öronmärkt tid för fortbildning. Det är några faktorer som kan få fler yrkeslärare att stanna kvar i yrket enligt vår panel. Yrkeslärare är den lärargrupp där störst andel lämnar skolan.
Lektionstipset Handledare som ger eleverna trygghet, rimlig resväg och att ta tag i problem tidigt. Det är några faktorer för lyckad apl, menar yrkesläraren Madeleine Forsberg, som gör tio arbetsplatsbesök i veckan.
Skolpolitik Man kommer inte att lyckas om man tvingar in unga i branscher som de inte vill vara i. Det säger Embla Persson, ordförande i Sveriges Elevkårer, om lagändringen kring dimensioneringen av olika gymnasieprogram. Ett sätt att få fler att söka yrkesprogram menar hon är att stärka studie- och yrkesvägledningen.
Krönika Tänk vad med pengar kommunerna öser in i kompetensutveckling som lärarna inte vill ha och som till och med får dem att uppleva "förnedring". Det skriver yrkesläraren Malin Nyberg.
Reportage Antalet nya UF-företag är fler än någonsin på yrkesprogrammen. Genom att lära sig om företagande får eleverna kunskaper som de kan ha nytta av hela livet, säger Ulf Lindh, yrkeslärare på byggprogrammet på Nyköpings gymnasium.
Yrkesutbildning El- och energi samt vård- och omsorgsprogrammet behöver fler platser för att möta behoven på arbetsmarknaden. Tre yrkesprogram behöver däremot minskas i flertalet län, visar en ny rapport från Skolverket.
Pedagogik Hästnäringen har tagit initiativ för att kvalitetssäkra hästgymnasier. En del är legitimerade lärare, som får regelbunden fortbildning.Och det finns gott om jobb i branschen, säger Maria Karlsson, kanslichef på Hästnäringens yrkesnämnd.
Gymnasieskola Andelen sökande till yrkesprogrammen har ökat något det här läsåret. Störst är el – och energiprogrammet medan vård- och omsorgsprogrammet har flest sökande som saknar behörighet, visar nya siffror från Skolverket.
Pedagogik Hon skapar förtroendefulla relationer med sina elever - och bidrar till att eleverna får bättre självförtroende. Därför har Carina Karlsson Flink utsetts till årets yrkeslärare.
Annat Eleverna på Realgymnasiet är garanterade jobb inom hotellbranschen och fordonsbranschen.– Vi har fått dubbelt så många förstahandssökande, berättar Kajsa Englund yrkeslärare på Realgymnasiet i Stockholm.
Yrkesutbildning För svårt att komma in på utbildningar, brist på apl-platser och svårt att få elever till tekniska inriktningar. Det var några hinder som togs upp under ett samtal om yrkesutbildning.
Arbetsmiljöansvar Skolornas yrkesprogram behöver se över risker som elever kan drabbas av och som kan ge livslånga sjukdomar. Det kan vara exponering av kemiska eller att andas in cementdamm.
Lärarbrist Academedia har lanserat en kampanj för att få fler yrkesverksamma att utbilda sig till yrkeslärare. Bland annat medverkar lärare och elever från Praktiska Gymnasiet.
Reportage Elever på Realgymnasiet är garanterade jobb på hotell och i fordonsbranschen. Det är superviktigt för vår kompetensförsörjning att få in människor tidigt, säger Ann Mårder på hotellkedjan Strawberry.
Krönika Att få genuina tack från föräldrar som ser jobbet jag gjort för deras barn är något som ger mig välbehövd energi. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Arbetsmiljö Tid för kärnuppdraget undervisning. Tre lektioner per dag och det ska finnas tid för reflektion, förberedelser och lunch. Det är yrkeslärares åsikter om hur ett bra schema bör se ut.
Lektionstipset Uppgifter utan slut, quiz och variation mellan att eleverna får jobba själv och i grupp. Det använder den prisbelönade yrkesläraren Martin Harari Thuresson i sin klass.
Annat Frustrationen över att känna sig tvungen att prioritera administrativa ärenden i stället för förberedelser för undervisningen tär sannerligen på en lärares etiska kompass. Det skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Arbetsbelastning Drygt var fjärde utbildad yrkeslärare jobbar inte längre som lärare. Andelen är högre än för någon annan lärargrupp. Men det är inte lönen som får dem att lämna skolan. – Nej, det är brister i arbetsmiljön, säger yrkesläraren och huvudskyddsombudet Peter Olsson. Många går rentav ner i lön på nya jobbet.
Fortbildning Alla lärare på Djurgymnasiet i Stockholm får 5 000 kronor per år öronmärkta till fortbildning. Ledningen är tydlig med att det är lärarna själva som vet vilken kompetensutveckling de behöver.
Reportage Det sprutar grus när eleverna Lukas Berglind och Linnea Johansson kör varv efter varv på Solvallas anrika travbana. Centralt i deras utbildning på travgymnasiet är att både kunna sköta en häst och att lära sig att träna hästar för travtävlingar.
Budgetpropositionen Satsningar på yrkesvux och yrkeshögskola och ett försök med en ny form av yrkesutbildning på gymnasienivå. Det föreslår regeringen i budgeten för nästa år. Johan Pehrson (L), betonar behovet av yrkesutbildade inom industrin, vården, tågtrafiken och restaurangbranschen.
Sveriges lärare Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén välkomnar att arbetsmarknaden nu får ett större inflytande över utbudet av gymnasieprogram. Men det behövs satsning på vägledning och andra förändringar.
Annat Yrkesprogram är ingen slutstation. Och det är tråkigt att många unga missar möjligheten som en yrkesutbildning ger. Det betonar Elias Larsson, som tillsammans med andra yrkesutbildningsambassadörer har besökt över hundra skolor i år.
Skollagen Skollagen har ändrats så att arbetsmarknadens behov ska vägas in i utbudet av gymnasial utbildning. Nu behöver eleverna vägledas tidigt så att de vet vilka förutsättningar det finns till arbete efter olika program, kommenterar Therese Guovelin på LO.
Elevhälsa Fler gymnasieelever än någonsin tidigare har fått sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro. Indraget bidrag är vanligast på fristående skolor.
Lektionstipset Yrkesläraren Sanne Malm-Mark har jobbskuggat lärare och tagit del av hur vården fungerar på Irland. Erfarenheterna kan hon använda i undervisningen. Inte minst när det gäller förståelse för olika kulturer.
Pedagogik Bra med förändringen och statusen på yrkesprogram kanske ökar. Det är några synpunkter på att högskolebehörighet snart ingår som grund på yrkesprogram.