"Det är en verklighetstrogen utbildning", säger Camilla Dahlberg. Foto: Privat.
Till startsidan
Camilla Dahlberg, brandskyddsinspektör och instruktör på Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund, samt yrkesläraren Martin Gustafsson. Foto: Privat.
Nyhet
Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund ger yrkeselever från tre olika gymnasieskolor grundläggande utbildning i hur man ska agera vid olika typer av olyckor och hur man släcker bränder.
Några moment som ingår är ytlivräddning i vatten, hjärt- och lungräddning, sök- och släckteknik samt insats vid trafikolycka.
Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund ger yrkeselever från tre olika gymnasieskolor grundläggande utbildning i hur man ska agera vid olika typer av olyckor och hur man släcker bränder.
Några moment som ingår är ytlivräddning i vatten, hjärt- och lungräddning, sök- och släckteknik samt insats vid trafikolycka.
Camilla Dahlberg.
– Det är fantastiskt för samhället att vi har de här utbildningarna då vi stärker eleverna inför situationer som kan uppkomma såväl på en blivande arbetsplats som i privata sammanhang. De får även en förståelse för räddningstjänst och blåljusyrken, säger Camilla Dahlberg som är brandskyddsinspektör på Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund och instruktör för eleverna.
En viktig del är att våga ingripa utan att utsätta sig själv för fara.
– Vi jobbar mycket med risker då det ibland kan vara på liv och död så vi behöver tänka vad vi utsätter oss för. Samtidigt trycker vi på att de ska våga göra en insats i samhället. Att de ska våga ta ett steg framåt och agera vid en nödsituation och att de känner att de har baskunskaperna, säger Camilla Dahlberg.
Eleverna deltar i utbildningen en vecka på våren och en på hösten i årkurs två och tre.
Flera yrkesprogram erbjuder utbildningarna: barn- och fritid, el- och energi, bygg- och anläggning, vård- och omsorg samt industritekniskt program.
Det är de olika skolorna som väljer vilka program de ska lägga inriktningen på.
"Det är en verklighetstrogen utbildning", säger Camilla Dahlberg. Foto: Privat.
Camilla Dahlberg betonar att ungdomarna utvecklas en hel del under de två åren.
– Det är fantastiskt att ha eleverna här och se utvecklingen. De blir tryggare i sig själva, så jag menar att vi gör skillnad. De är hög närvaro och ingen har hoppat av på flera år.
Eleverna får till exempel träna på att klippa loss personer som sitter fast i bilar och avgöra vilka risker som finns om en bil ligger på taket eller på sidan.
– Vi har mycket sjukvård som är nödvändigt då man är först på en olycksplats, till exempel hur man prioriterar när en person har utsatts för trauma.
Är det risk för att ungdomarna tar illa vid sig av att till exempel se på filmer på olyckor och skadade personer?
– Nej, vi visar inte det mest hemska utan vi visar videor för att ge tankeställare om vad som händer om man till exempel inte är bältad vid en bilolycka. Jag skulle nog säga att det blir insiktsfullt. Många har moped, EPA-traktor eller håller på att ta körkort. Då är det bra att få med sig de här kunskaperna, svarar Camilla Dahlberg.
Foto: Privat.
Martin Gustafsson är yrkeslärare på Sven Eriksongymnasiet i Borås. Här ingår veckorna hos räddningstjänsten i kursen brand och räddning och är en del i elevens APL. Inriktningen är valbar för eleverna på barn- och fritidsprogrammet.
– Vi har totalt cirka 20 elever från tvåan och trean som är ute på övningar vid Guttasjön. Dessutom har vi en del teori i kursen inne på skolan.
Intresset för räddningstjänsten är ofta stort.
– Är det fler som söker än antalet platser så får vi bland annat titta på betygen från årskurs 1. Intresset för blåljusyrken är stort både bland tjejer och killar hos oss. Våra elever går en lokal eller nationell idrottsutbildning så det lockar med fysiska yrken, säger Martin Gustafsson.
Martin Gustafsson. Foto: Privat.
Han menar att veckorna inom räddningstjänsten är värdefulla oavsett vilket yrke man väljer framöver.
– Det är en verklighetstrogen utbildning som ger livskunskap då de får gedigna kunskaper i hur man agerar vid trafikolycka, sjukvårdslarm, bränder och drunkningstillbud. En del fortsätter senare till att bli deltidsbrandmän, heltidsbrandmän eller andra blåljusyrken. Varje brandman vi kan få är en vinst för samhället.
Elevernas utvärdering från de tre skolorna har gett bra resultat, berättar Camilla Dahlberg. De känner att de kan ha nytta av kunskaperna i livet och att de har fått god inblick i vad räddningstjänsten gör.
– Många säger också att de har fått ökat självförtroende när de har varit hos oss. De utmanar sig själva och gör moment som de är rädda för från början som att släcka bränder och hoppa i vattnet med ytlivräddningsdräkt. De får även släcka bränder i en byggnad på vårt övningsfält vid Guttasjön.
Är det vanligt att de här eleverna söker sig till räddningsyrken efter gymnasiet?
– Jag vet att gymnasiet i Tranemo har haft elever som varit intresserade att söka som deltidsbrandmän och en elev från Sven-Eriksonsgymnasiet har nyligen påbörjat utbildningen till heltidsbrandman i Kramfors.
En effekt av inriktningen är även att bidra till ett stärkt civilförsvar.
– Även om alla inte vill bli brandmän så får de värdefull grundkunskap i vad som krävs vid kriser och nödsituationer. Det är också viktiga delar om det vill söka sig till försvaret.
Inriktningen med räddningstjänst har funnits sedan 1997 i Borås då intagning till utbildningen från början skedde genom riksintag. År 2022 förändrades innehållet en del för de tre gymnasieskolorna som i nuläget har avtal med Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund.
– Vi har till exempel tagit bort rökdykning som var ett exluderande moment. Den krävde läkarundersökningar och fysiska krav. En del elever klarade inte detta. Vi vill att alla ska kunna genomföra den här utbildningen på gymnasienivå. Eventuell gallring får ske senare om de söker operativa tjänster inom räddningstjänst, säger Camilla Dahlberg.
Källa: Martin Gustafsson.
LÄS MER:
Debatt Maria Kristoffersson på enheten för samordning på Universitets- och högskolerådet är kritisk till Yrkeslärarens artikel om hur blivande yrkeslärare valideras.
Nyheter Tiktok och byggkollo ska väcka ungas intresse för yrkesprogram. Samtidigt ökar behovet av smalare utbildningar. Men bristen på praktikplatser utmanar utvecklingen.
Krönika Det finns så oändligt många perspektiv att begrunda när det gäller den värld som yrkeselever är på väg ut i.
Tre lärare ”Vad ska jag göra nu?” Hur ofta får du den frågan varje dag? Och vad gör du då? Vi bad tre lärare att svara.
Nyheter Efter tre intensiva tävlingsdagar i danska Herning är årets Yrkes-EM avslutat. Resultatet blev hela 14 medaljer.
Granskning I dag anser 8 av 10 lärare att det är ångestfyllt för många elever att göra muntliga framställningar, enligt Yrkeslärarens granskning.
Nyhet Tolv anställda yrkeslärare får nu gå yrkeslärarutbildningen utan löneavdrag. Lika många ska täcka upp på deras skolor med förhoppningen att lockas till att bli lärare.
Nyhet Yrkeslärarutbildningen har fått mycket kritik. Men yrkeslärare Linda Nygren har framför allt positiva erfarenheter.
Debatt Yrkesprogram är ingen andrahandslösning, skriver Diana Vasiliou på Företagarna.
Forskning Forskaren: Längden på en lektion har stor betydelse för elevernas utveckling av yrkeskunnande. Men tiden har minskat.
Debatt Sjuksköterskor utan lärarutbildning får ofta undervisa blivande undersköterskor medan erfarna yrkeslärare med bakgrund som undersköterska väljs bort, berättar menar Stefani Storm Aspenbrant.
Debatt Upplärning blir betydligt svårare om individen inte har de teoretiska grunderna som krävs, skriver Jesper Hedin Hirasawa på arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna.
Nyhet Skillnaderna är stora mellan olika yrkesprogram när det gäller hur många som välja att studera vidare på högskola. På ett par program är det endast två procent som väljer högre studier, visar nya siffror från SCB.
Krönika Riskerar ungas utbildningsval och drömmar att trängas undan? skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Nyhet Jacob Herbertsson: ”APL i byggbranschen liknar alltmer en provanställning. Många får sluta om de inte anses ha potential.”
Nyhet Antalet ansökningar om att starta yrkesprogram ökar, radikalt.
Nytt program Snart drar frisör- och stylistprogrammet igång. En av inriktningarna är barberare, vars utövare har exploderat de senaste åren.
Reportage På Vallentuna gymnasium kombineras teori och praktik med riktiga klientmöten och PT-licens vid examen.
Forskning Mobiltelefoner är viktiga verktyg för yrkeslärare när de vill koppla ihop arbetsliv och undervisning, visar Sandra Carlsson i en ny avhandling.
Nyhet Forskaren Ruhi Tyson tycker kvaliteten på yrkeslärarutbildningen är ett underdebatterat område, liksom yrkesläraren Tony Eriksson.
Reportage Stress är oundvikligt i bageri- och konditorbranschen. Att göra saker inom en viss tid vägs in i bedömningen i både examensarbete och yrkesprov.
Panelen Vilken kollega har underlättat din vardag, och vilka kunskaper har du delat med dig av? Vi bad tre lärare att svara.
Nyhet Ännu en gång får Praktiska gymnasiet kritik för att inte kunna erbjuda APL-platser till sina elever. Nu ger Skolinspektionen skolan i Täby ett vitesföreläggande på 8,5 miljoner kronor.
Reportage En fjärdedel av eleverna i årskurs ett på bygg- och anläggningsprogrammet på Bråvallagymnasiet är tjejer. Mycket tack vare yrkesmässan.
Krönika Kan en hög grad av elevinflytande bli särskilt problematisk i yrkeslärarens undervisning?skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på Yrkesläraren.
Gy25 Fler elever behöver välja yrkesprogram men även olika yrkesutgångar i och med Gy25, betonar Byggföretagen. Men farhågor finns för att lågkonjunkturen kan ge motsatt effekt.
Reportage Det är en del att sätta sig in i men vinsten är att bedömningshysterin minskar. Det är tankar från yrkeslärare och programrektor på Westerlundska gymnasiet, som gör sig redo för Gy25.
Panelen Vad tycker eleverna är svårast? Och hur gör man för att komma framåt? Vi bad tre lärare svara.
Krönika Med en bra relation kan vi hjälpa eleverna att nå längre än vad de själva tror. Det skriver yrkesläraren Emil Karlsson.
Debatt Yrkeslärarna: Stärk yrkeslärarlegitimationens värde genom att införa två sorters yrkeslärartjänster. Lägg sedan till en rejäl löneskillnad, allt för att skapa ett incitament till utbildning.
Företagande Yrkesläraren Isak Strömberg: "Självkänslan ökar hos eleverna när de får äga sin process och skaffa sig inkomster."
Yrkesprogrammen Fler elever lockas till gymnasieskolans yrkesprogram – men för många vill bli säljare och för få siktar mot jobb inom vården, enligt Skolverket.
Lektionstips Ämnesintegrerat arbete gör skolan roligare, tycker eleverna på Malmenskolan i Ludvika. Där är verklighetsnära lärande i fokus.
Fokus Yrkesläraren Fredrik Bergström tycker att man borde lägga mer energi på att få högre måluppfyllelse än att vara ängslig för att elevinflytandet inte är tillräckligt högt.
Fokus I yrkesämnen syftar repetition till att jobba upp ett arbetsflöde. Annars är det omöjligt att lära sig att utföra uppgifter instinktivt, enligt yrkeslärarna Eva Bida och Tommy Larsson.
Forskning Yrkeslärare får inte det specialpedagogiska handlingsstöd som de skulle behöva, visar ny forskning. Men ändå har de blivit skickliga på att utveckla metoder för att stötta elever med särskilda behov.
Betyg De nationella slutproven ska bli frivilliga på yrkesprogram utan högskolebehörighet. Det föreslår betygsutredningen, som vill införa de nya betygen från hösten 2027.
Legitimation Frågan om yrkeslärarlegitimation är högaktuell. Sveriges Lärare vill att det ska bli obligatoriskt, vilket yrkesläraren Peter Muskos håller med om.
Krönika Intentionerna är fantastiska men mina kollegor och jag har redan fått syn på flera svårigheter, skriver krönikören Malin Nyberg om Gy25.
Panelen Vad har du lärt dig under dina år som lärare? Och vad är fortfarande svårt? Vi bad tre lärare svara.
Så gjorde vi Under APL i andra länder är samarbetsförmåga A och O, inte språket, berättar yrkesläraren Eva-Karin Fryklund.
Krönika Från ointresse till att ta egna initiativ. Det är en process som jag tror att många yrkeslärare får uppleva i arbetet med elever.
Yrkesprogrammen Industritekniska programmet kräver målmedvetenhet. Eleverna ska träna sin förmåga att vara kreativ och jobba med av olika typer av utrustning. Dessutom bidrar lärarna med social kompetens, och självförtroende.
Reportage Ett tryggt arbetslag skapar trygghet hos eleverna. Det smittar av sig. Föga förvånande men lättare sagt än gjort. På Finsnickeriet på S:t Eriks gymnasium i Stockholm har man lyckats, och prisats med titeln Årets arbetslag 2024.
Yrkesprogrammen 38 procent av dagens elever vet inte om de kan få högskolebehörighet på yrkesprogrammen eller inte, enligt undersökningen ”Gymnasierapportsval 2024”
Apl Enskilda lärare ska inte behöva vara ansvariga för att ordna APL till yrkeselever, enligt Erik Ehn Blomgren på Sydsvenska Handelskammaren.
Arbetsmarknad Svenskt näringsliv ser ett stort behov av ökad kontakt mellan yrkesprogram, arbetsgivare och de olika branscherna.
Reportage Utan Per stannar Sverige! Så lyder en del i motiveringen för Årets yrkeslärare Per Heed. Han tränar eleverna vid simulatorn för personbilar och tunga lastbilar.
Reportage Forskaren och hantverkaren Ruhi Tyson anser att samhället underskattar värdet av yrkesutbildningar.
Lagarbete På torget i Olofström står nu renen Rudolf och hans släde, skapade av yrkeselever. Projektet har stärkt både yrkesstoltheten och samarbetet bland eleverna.– De har utvecklats enormt, både som individer och i grupp," säger yrkesläraren Jimmy Bengtsson.