Nu börjar årets största spec-konferens!
Specialpedagogik ”Tillgänglig lärmiljö – med barnet/eleven i centrum.” Det är temat för NFSP:s 100-årsjubilerande nordiska konferens, som arrangeras i Stockholm i helgen.
Mikael Forsberg är president för NFSP under Sveriges ordförandeskap och projektledare för konferensen. Planerandet satte i gång i princip direkt efter den senaste konferensen, som hölls 2019 på Färöarna.
– Normalt besöker vi specialpedagogiska verksamheter på plats i de nordiska- länderna, nu blev det många digitala möten i stället. Men temat satt faktiskt ovanligt snabbt på plats, och det fångar inte minst upp det som SPSM jobbat med.
Vi har fina verktyg för att kartlägga sociala problem och språksvårigheter, men inga för att kartlägga barns styrkor eller deras utveckling.
Ett stort jubileum föranleder förstås funderingar över specialpedagogik över tid. Utvecklingen syns i utbudet, ett brett spann av föreläsare på högsta akademiska nivå.
– Forskningen har gått fram något enormt. För hundra år sedan fanns knappt en tanke på att de elever vi i dag ger särskilt stöd ens skulle gå i skolan. Och det är inte länge sedan inkluderingen slog igenom, som dominerar grunderna för skolan i hela västvärlden i dag.
Mikael Forsberg hoppas att besökarna ska känna att konferensen är lyhörd och ger mer tid och möjlighet till samtal mellan programpunkterna.
– Specialpedagoger jobbar ofta väldigt ensamt och behöver det stärkande umgänget med kollegor.
Åse Fagerlund är fil dr i neuropsykologi, forskare vid Helsingfors universitet och en av föreläsarna vid NFSP-konferensen, med workshopen ”Öka välbefinnandet i skolan”.
– Den handlar om att stärka deras självkänsla och engagemang, och att bryta onda cirklar samtidigt som man stärker de goda, säger hon. Vi har fina verktyg för att kartlägga sociala problem och språksvårigheter, men inga för att kartlägga barns styrkor eller deras utveckling.
Åse Fagerlund hade tröttnat lite på att fokusera på det som utmanade, och det som kallas positiv psykologi lockade – men gjorde henne samtidigt skeptisk.
– Jag kände väl att det var lite ytligt, happy happy så där … men det har varit enormt givande. Det här är något som är giltigt och användbart för alla barn, men det är särskilt viktigt för barnen med tyngst ryggsäckar, de som fått kämpa mest. Det kan verkligen bli en ond spiral, om man kanske har dåligt självförtroende och tufft hemma och svårt att lära sig. Det kan handla om medfödda svårigheter men det är ännu svårare när man tappar tron på sig själv.
– Framför allt måste man tänka på hur man kan göra det till sitt eget sätt att jobba, i sin egen skola. Lärare -känner sina elever och vet hur man når dem.
Klicka här för hela konferensprogrammet och annan information.
LÄS ÄVEN
Storsatsning på funkis-elevers digitala trygghet
SPSM-Sabina, själv krigsflykting, ger Ukraina-barnen ”ramar och kramar”
