Diskrimineringsdom en seger för eleven – och för det specialpedagogiska perspektivet

LÄS MER ”Läraren sa att jag aldrig skulle bli något”

I Sverige vilar special­pedagogiken på fast juridisk grund, med lagstadgad rätt för elever med särskilda förutsättningar att få riktat stöd, och med det specialpedagogiska åtgärdsprogrammet som inte bara en pedagogisk plan utan ett juridiskt beslut som slår fast elevens faktiska behov.

Stockholms tingsrätt påminde på onsdagen om dertta i en dom mot en skola på Östermalm i Stockholm för diskriminering av en elev med autism.

Det kändes som att lärarna mest ignorerade mina svårigheter och att ingen på skolan var intresserad av att förstå vilket stöd jag behövde för att olika ämnen skulle fungera för mig.

Flickan började på högstadiet med goda betyg i samtliga ämnen, men på grund av bristande stöd från skolan drabbades hon av ångest och dåligt mående med hög frånvaro, med flera F och streck i betygen som resultat. Skolan utredde aldrig hennes faktiska behov utan fortsatte med anpassningar som inte fungerade. Konsekvensen blev att eleven gick från goda betyg till underkänt i de flesta ämnen när hon slutade nian.

Eleven säger: ”Det kändes som att lärarna mest ignorerade mina svårigheter och att ingen på skolan var intresserad av att förstå vilket stöd jag behövde för att olika ämnen skulle fungera för mig. Personalen var ovillig att anpassa sig och ville bara att jag skulle öka min närvaro i stället för att komma till skolan. Jag mådde oerhört dåligt av skolans bemötande och det påverkade mig flera år efteråt.”

I domen anknyter tingsrätten tydligt till den praxis som slagits fast av Högsta domstolen (NJA 2024 s. 386), vilket klargör hur bevisningen ska bedömas i den här typen av mål. Det tydliga ställningstagandet stärker rättsläget och gör det lättare för andra elever att kunna driva liknande ärenden framåt.

Organisationen Malmö mot Diskriminering, som erbjuder kostnadsfri juridisk rådgivning till enskilda och driver rättsprocesser i diskrimineringsmål för att skapa rättspraxis, bistod eleven med de juridiska ombuden Disa Nordling och Karin Henrikz.

”Den här domen bekräftar att eleven har rätt till ett individanpassat och träffsäkert stöd”, kommenterar Disa Nordling i ett pressmeddelande. ”Den visar också vilket genomslag bevislättnaden har i praktiken. Det blir otroligt mycket lättare för elever att driva den här typen av mål i framtiden.”

Karin Herlitz fortsätter:

“Domen tydliggör vikten av att utreda så att stödet verkligen motsvarar elevens behov. Ofta hamnar fokus på att elever ska ändra sig eller att föräldrar ska göra mer, i stället för att se vilka orsaker i skolan som gör att eleven inte kommer dit. Den här eleven behövde egentligen relativt enkla anpassningar, som att i förväg veta vad som skulle hända på lektionerna. Men skolan tog aldrig reda på vad hon behövde.”

Flickor med autism har högre skolfrånvaro än pojkar, trivs sämre och får ofta stöd senare. En orsak är att deras autism ofta upptäcks senare och uttrycker sig annorlunda. Sammantaget finns ett stort behov av ökad kunskap i skolan om hur autism tar sig uttryck hos flickor.

”Flickor med autism har ofta symtom utan inslag av utagerande beteende, som kan vara svårare att uppmärksamma av omgivningen. Det kan innebära att flickor kan maskera sina svårigheter när de anstränger sig för att smälta in i omgivningen. Risken att flickor utvecklar stress och ångest är därför mycket stor.” säger Mona Holmqvist, professor i utbildningsvetenskap och ledamot i Skolverkets nya vetenskapliga råd, som vittnade i domstolen som sakkunnig.

LÄS ÄVEN

”Regeringens lösning på skolproblemen – ta bort problemlösarna”

Tema Åtgärdsprogram: Skolor behöver stöd för att ge stöd

Tema Åtgärdsprogram: ”Lägg pusslet så sitter bitarna ihop”

Var effektiv i dokumentationen – handbok från start till mål