![](/contentassets/97cdeeeb62c7449aac5c183816b45ebb/yrkeslararen_fyrishov_patriklundin_021.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
På Fyrishovs lunchrestaurang förbereder Hampus Westergren dagens lunch tillsammans med Natsuko Nakayama. Foto: Patrik Lundin
Köksmästaren Mauricio Hidalgo och Hampus Westergren, som går programmet för hotell, restaurang och bageri, ser till att dagens lunch blir klar. Foto: Patrik Lundin
Reportage ”Möjligheten att komma till ett ’riktigt’ arbete och få kunskap om hur det fungerar är ovärderlig”, säger specialpedagogen Anneli Wennberg Lövmar på gymnasiesärskolan i Uppsala, som jobbar mycket med restaurangbranschen – många arbetsgivare där är öppna för personer med funktionshinder.
Det är måndag förmiddag när vi ses på Fyrishov, Uppsalas stora arena, sportcenter och äventyrsbad.
I restaurangen förbereds dagens lunch. Hampus Westergren har just skurit purjolök och innan han börjar ösa upp köttfärs sätter han på sig handskar.
– Här är det renlighet som gäller, säger han.
Hampus, som har autism och en lättare intellektuell funktionsnedsättning, går tredje året på programmet för hotell, restaurang och bageri i gymnasiesärskolan på Uppsala GS Fyris. Nu gör han sin fjärde apl-period.
– Jag får hacka mycket grönsaker. Det är kul.
Yrkesläraren Bernth Nyström är här på apl-besök. Efter tolv år på restaurangprogrammet i den ordinarie gymnasieskolan började han arbeta på gymnasiesärskolan för fyra år sedan.
Hampus Westergren med yrkesläraren Bernth Nyström. Foto: Patrik Lundin
– Jag ville jobba mer med elever än med matlagning, säger han. Våra elever älskar att gå i skolan. Och de vill lära sig för att laga mat, inte för att få bra betyg!
Bernth Nyström har även egen bakgrund och många kontakter i restaurangvärlden, vilket är guld värt när han letar apl-platser till sina elever.
Att hitta apl-platser är ofta en utmaning för gymnasiesärskolan. I en rapport från Skolverket 2016 angav sex av tio rektorer att det var svårt att ordna relevanta apl-platser. Svårast var det på programmet för estetiska verksamheter, medan programmet för hotell, restaurang och bageri lyckades bäst.
– Restaurangbranschen är tacksam, där finns det konkreta arbetsuppgifter och många är öppna för personer med olika typer av funktionshinder, säger Bernth Nyström.
Köksmästaren Mauricio Hidalgo tar ofta emot yrkeselever på apl och har även haft flera elever från gymnasiesärskolan under sina 15 år på Fyrishov.
– Det är trevligt, det är mitt sätt att bidra till yrkesutbildningen och få dela med mig, säger han.
Bernth Nyström har inga problem att hitta apl-platser till sina restaurangelever, men det är svårare på bagerier och hotell. Hotellen har ofta fler kvalificerade uppgifter och bagerierna har knepiga arbetstider.
På Fyrishovs lunchrestaurang förbereder Hampus Westergren dagens lunch tillsammans med Natsuko Nakayama. Foto: Patrik Lundin
Med en hög personalomsättning i branschen är nya handledare inget ovanligt. Då börjar läraren med ett samtal och gör även ett eget besök innan eleven kommer med. De går igenom vilka moment eleven förväntas utföra utifrån kurserna i skolan och vilka behov eleven har. Både i skolan och på arbetsplatsen kan undervisningen behöva individanpassas.
– Vi ger redskap för att öka elevernas självständighet. En del elever behöver ett schema som tydliggör de moment de ska utföra, säger Anneli Wennberg Lövmar, specialpedagog på Uppsala GS.
Bernth Nyström fyller i:
– Vissa elever behöver bildstöd. De som har motoriska svårigheter lär sig olika hjälpmedel, som att använda en stavmixer i stället för att finhacka med kniv.
Men allt handlar inte om hantverket. Apl är också ett lärande för vuxenlivet, som handlar om att passa tider och att göra jobbet klart. Därtill allt det sociala.
– Det är viktigt att de här eleverna känner att de är en del av arbetsgemenskapen och tar del av den sociala jargongen också, menar köksmästaren Mauricio Hidalgo.
Det händer att elever får avbryta sin apl för att det är för svårt. De får göra apl-liknande uppgifter på skolan i stället, men går då miste om mycket.
– Det är så viktigt för våra elever att få känna uppskattning för det de gör. Att få hacka löken som behövs i köttbullarna som sedan går ut till gästen, säger Bernth Nyström.
Vissa elever behöver mer stöd för att klara av arbetsuppgifterna. Eftersom Uppsala GS har förlagt apl-veckorna samtidigt för alla elever i årskurs 2–4 kan de erbjuda elevassistenter även på apl-platsen.
– Det gör skillnad även för våra yrkeslärare, som förut hade skolförlagd undervisning och apl parallellt, säger programrektorn Marie Laitamaa.
Bernth Nyströms elever får nu täta apl-besök. Ibland räcker det att han tittar förbi, ibland har han samtal med eleven och handledaren.
– Kontakten med yrkeslärarna är viktig, så att man vet vem man ska vända sig till om man har frågor eller om det händer något, säger Mauricio Hidalgo.
Apl-perioden betyder mycket för eleverna, men vad ger det arbetsplatsen?
– Våra kockar får möjlighet att utveckla sina ledarskapsförmågor och kan på ett mjukt sätt visa hur man utför olika moment, berättar Mauricio Hidalgo.
Köksmästaren Mauricio Hidalgo. Foto: Patrik Lundin
Den stora frågan handlar trots allt om elevernas framtidsutsikter. Reformeringen av gymnasiesärskolan 2013 var tänkt att förändra synen på hur ungdomarna ska kunna bidra i arbetslivet. Även om det finns arbetsuppgifter som de allra flesta kan klara av, med eller utan stöd, är det få som får jobb.
Maruricio Hidalgo har trots sin positiva inställning inte kunnat anställa någon från gymnasiesärskolan.
– Det handlar om brist på tid och att man inte har bemanning för att förklara varje moment, säger han.
Under 2018–2021 hade Skolverket i uppdrag att se över elevernas etablering på arbetsmarknaden och öka kunskapen om IF. Men statistiken från hösten 2020, som nyligen publicerats, är dyster. Endast hälften av eleverna som gått ut gymnasiesärskolan hade daglig verksamhet, en av tio hade arbete och en tredjedel saknade sysselsättning.
– Tröskeln till arbetsmarknaden är hög och många faktorer påverkar. Det kan handla om arbetsmarknadens krav men också om vilket stöd som finns för individen och hur detta stöd samordnas, säger Cecilia Hågemark, undervisningsråd på Skolverket.
Skolverket ser över hur utbildningarna kan göras mer relevanta för arbetsmarknaden, vilket specialpedagogen Anneli Wennberg Lövmar välkomnar.
– En samordningsfunktion behövs också, som kan hjälpa till att utforma stödstrukturer och följer med över tid.
Hampus Westergren tillsammans med programrektor Marie Laitamaa (vänster) och specialpedagog Anneli Wennberg Lövmar. Foto: Patrik Lundin
I rapporten från 2016 uttryckte många lärare önskemål om att fler offentliga arbetsgivare ska ta större ansvar. Ofta mindre, som är bättre på att anställa.
– Jag skulle välkomna en offentlig sektor som möter upp våra elever. Kommunen borde kunna erbjuda både apl-platser och jobb, inte bara daglig verksamhet, säger Marie Laitamaa.
För Bernth Nyström är målet att eleverna ska få en anställning, även om det inte alltid blir så.
– Eftersom restaurangbranschen skriker efter folk borde det finnas fler anställningar med lönebidrag, och mer stöd i övergången.
Han vill också införa yrkestitlar.
– Våra elever utbildas ju till restaurangbiträden och skulle vinna på att få den titeln på papper. Att bara ha ett betyg från ett program i gymnasiesärskolan slår inte lika högt, menar han.
Framtiden är alltså oviss för Hampus Westergren. Hampus själv är positiv.
– Matlagning är roligt, säger han. Jag har hittat rätt program för mig. Jag skulle vilja jobba inom restaurang, men vi får se vad det blir.
Inom anpassad gymnasieskola finns nio fyraåriga nationella program:
Det finns även varianter av de nationella programmen samt individuella program, idrottsutbildningar och riksrekryterande utbildningar.
Arbetsplatsförlagt lärande (apl):
Minst 22 veckor ska ingå i de nationella programmen. Arbetsplatsförlagt lärande ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet. De ska förstå yrkeskulturen och vara en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats.
Uppsalas kommunala anpassade gymnasieskola (Uppsala AG) består av två skolenheter i anslutning till Fyrisskolan och Uppsala yrkesgymnasium Jälla. Uppsala GS har ett individuellt program och sju nationella program, varav fyra finns på Fyrisskolan.
Uppsala AG har totalt cirka 125 elever och runt 80 medarbetare fördelade på de båda skolenheterna. Arbetet leds av en enhetsrektor samt två programrektorer.
LÄS ÄVEN
Vestman: ”Vill ni prata anpassningar? Bra! Börja med att ta alla elever på allvar”
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika När eleven knäcker läskoden öppnar sig skolans och livets alla möjligheter. Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling, berättar om en milstolpe i karriären.
Fackböcker Ungas och lokalt engagerades röster om skolan – framfiltrerade via kvalitativa forskningsmetoder.
Fackböcker En metod för integration – integration av interkulturella perspektiv i skolverksamheten.
Krönika Efter många år som VFU-handledare och mentor åt nyutexade frågar sig specialläraren Niclas Fohlin – hur kunde lärarutbildningen tappa så mycket, så snabbt?
Krönika Sveriges Lärare har kommit ett steg närmare en ny förbundsordförande. Nu måste skolan våga ta ett steg bort från tyckonomin. Specialläraren Niclas Fohlin vill vara med och bygga upp en tillit till professionen och en skola i världsklass.
Inlärning Individuellt lärande kan lösa problem i vissa situationer, men skapa större problem i andra, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Specialpedagogik Redaktören hälsar välkommen till ett nytt nummer av Specialpedagogik, som redovisar en stor enkät där speciallärare och specialpedagoger berättar om sin arbetssituation – och om hur elevernas intressen alltid måste sättas främst.
Fackböcker Elevhälsan kan behöva denna djupa kunskapsöversikt om missbruksproblematik.
Fackböcker Ny, uppdaterad utgåva av ett referensverk om skolsocialt arbete.
Fackböcker Om barns motoriska utveckling i förskolans vardag och omsorgsmoment.
Fackböcker Autism och emapti – hur ligger det till, egentligen? Hur kan den tränas? Här är en ny bok med verktyg och strategier.
Inlärning För 20 år sedan fanns det tid för biologilärande i skogen. I dag tittar man på film. Mål- och resultatstyrningen är skolans största problem, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Evidensbaserad läsundervisning, progressionsmonitorering och kollaborativa möten tas upp i en bok för speciallärare och F–6-lärare.
Fackböcker Arbetar man i skolan måste man förhålla sig till AI. Här är tre böcker som ger en grundlig introduktion.
Specialpedagogik Höjdpunkterna på årets Specialpedagogikens dag, som arrangeras den 6 mars – kostnadsfritt och digitalt.
Specialpedagogik På Malmaskolan jobbar både specialpedagoger och speciallärare direkt med elever som behöver extra stöd.
Studiero Positivt beteendestöd bygger på evidensbaserad pedagogisk psykologi på både teori- och metodnivå. Peter Karlsson har skrivit flera böcker om PBS och implementerat förhållningssättet i skolor.
Studiero IBIS-modellen bygger på kartläggning och dokumentation som inte slukar resurser utan i stället frigör dem. Vi pratar med forskningsledaren Martin Karlberg.
Studiero Att snabbt kunna identifiera och hantera händelser direkt i klassrummet, i trygg förvissning om hur och varför, är en av många vinster Väringaskolan upplever med arbetet enligt IBIS-principerna.
Läsinlärning Specialläraren Niclas Fohlin besöker skolor som satsar på lästräning, och får en orolig känsla – håller vi på och ersätter läsfrämjande insatser med billiga läslistor?
Fortbildning Tre specialpedagoger berättar om hur de håller sig uppdaterade om forskningsläget.
Krönika När det tar stopp – ta reda på vad eleven kan. Där har du din utgångspunkt att jobba vidare från, skriver specialpedagogen Eva Augustsson.
Skolpolitik Redaktören inleder nya numret med att rapportera vart speciallärare och specialpedagoger tror förändringens vindar blåser i skolan.
Fackböcker Innebörden i de uppdaterade riktlinjerna för elevhälsan går inte längre att väja för, oavsett om man är rektor, elevhälsopersonal eller lärare.
Porträtt Niclas Fohlin har jobbat som lärare, speciallärare, specialpedagog. I dag är han pedagogisk utvecklingsledare och visar andra vägen till ett lärande där elever inte bara är åhörare utan även medskapare i undervisningen.
Studiero Allt fler skolor anställer beteendeanalytiker för att skapa trygghet ihop med specialpedagoger och lärare.
Vi lärare debatt Skolministerns skolvision är en omöjlig ekvation, både i pengar och personal. Det skriver specialläraren Mikael Vestman, som försöker skaka av sig misstanken att Lotta Edholms utspel var populistiskt påverkat av en polariserad debatt.
Elevhälsa ”Domen möjliggör för socialtjänsten att ta i med hårdhandskarna snabbare”, säger professor Titti Mattsson.
Fackböcker Svensk skola är dokumenterat usel på övergångar. Därför är Anna Borgs och Linda Hallbergs nya bok ovärderlig.
Krönika Specialläraren Niclas Fohlin var själv inte den lättaste eleven. Här berättar han om vändningen för honom själv – och om sin djupa oro över auktoritära strömningar i skolan.
Fackböcker Specialdidaktik handlar om undervisning som tar hänsyn till alla elever. Emma Leifler har skrivit den kompletta guiden.
Npf En ny snabbmetod för att identifiera adhd fungerar riktigt bra, enligt en studie från Lunds universitet.
Fackböcker Ominlärning och nyinlärning är bärande begrepp inom Wittingmetoden, som sammanfattas i en ny bok.
Särskilt stöd Högsta domstolen har beviljat prövningstillstånd i ett mål gällande en elev med autism som under nästan ett helt läsår nekats särskilt stöd.
Särskilt stöd För att garantin för tidiga stödinsatser ska fungera måste samrådsarbetet mellan lärare och specialpedagoger förbättras, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.
Fackböcker Idérikt om kommunikation med vårdnadshavare som har npf-diagnoser.
Krönika Polariseringen mellan elevhälsa och lärarkår är mest ett sociala medier-fenomen. Men för att den inte ska slå rot i verksamheten krävs starkare samarbete och öppnare samtal, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Allt om visuellt stöd – för alla tänkbara interaktiva situationer i skolan.
Fackböcker Kan en ny bok om positivt beteendestöd i förskolan göra mer skada än nytta? I teoridelen börjar det skava rejält.
Krönika
Mitt jobb För 20 år sedan visste Lena Fernlund knappt vad en specialpedagog var. Men efter många karriär-kringelikrokar blev det hennes slutmål. ”Jag har äntligen hittat rätt!”