Lärarförbundets ilska mot katastroflöner i kulturskolan

Marie Wall Almquist på Lärarförbundet berättar att lönen för lärare i praktisk-estetiska ämnen i Malmö i snitt är mer än 5 000 kronor högre än kulturskollärarnas löner. Foto: Getty Images och privat.

Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i praktisk-estetiska ämnen

Löneutveckling Lönegapet mellan kulturskollärare och andra lärargrupper växer i snabb takt, trots att kulturskollärare ofta har lika lång utbildning. Marie Wall Almquist på Lärarförbundet är förbannad över den här utvecklingen.

Anna-Karin Hallonsten

3 maj 2022

Dagens löneläge för kulturskollärare är katastrofalt lågt, enligt Marie Wall Almquist på Lärarförbundet i Malmö.

– Övriga lärargrupper har haft en positiv löneutveckling under flera år. Till och med bättre än utvecklingen på arbetsmarknaden generellt. Men löneutvecklingen på kulturskolan har gått kräftgång, vilket gör den här frågan synnerligen angelägen.

Som exempel berättar hon om sin egen stad. För omkring tio år sedan låg kulturskollärarnas löner i Malmö i paritet med musiklärarnas i grund- och gymnasieskolan. I dag är de i snitt mer än 5 000 kronor sämre. Trots att kulturskollärarna ofta har lika lång utbildning och lika mycket erfarenhet som andra lärare inom de estetiska ämnena. Inte nog med att utgångsläget är sämre för kulturskollärare – lönegapet till andra lärargrupper fortsätter dessutom att växa.

En sorglig utveckling

Ny statistik visar att löneökningen på i snitt 2,4 procent för kulturskollärare mellan 2020 och 2021 är lägre än den på 2,6 procent för praktisk-estetiska lärare i grund- och gymnasieskolan och den på 2,8 procent för högstadielärare i de teoretiska ämnena.

– Det är väldigt sorgligt att se att den negativa utvecklingen går så snabbt, men det är mycket ett resultat av förändringar som lärarlönelyft, karriärtjänster, legitimationsreformen, säger hon och fortsätter:

– När det är lärarbrist, och grund- och gymnasieskolorna måste ha legitimerade lärare som ansvarar för undervisningen, så inverkar ju det positivt på lönerna. Men här försvinner lärare i kulturskolan fullständigt, eftersom man inte omfattas av skollagen och legitimationsreformen.

Lånar lärare och lönedumpar

Det är inte ovanligt att kommunala grundskolor ”lånar” lärare på hel- eller deltid från den kommunala kulturskolan.

I vissa fall är det så illa att kulturskolläraren nekas löneökning trots att löneläget är mycket högre på den grundskola de ska börja arbeta på.

– Det här är lönedumpning. Skulle en arbetsgivare gå ut och rekrytera på vanligt sätt skulle de få betala mer. Skälet till att lönen är högre är kravet på legitimerade lärare i grundskolan. Och så är det inte i kulturskolan, där det inte finns några formella krav på behörighet eller legitimation.

Vad gör Lärarförbundet åt löneläget för kulturskollärare?

– Vi försöker att bilda opinion och påverka politiskt. Vi vill att kulturskolan ska bli en lagstadgad skolform. Det här handlar ju om kvalitet och om vad vi vill att kulturskolan ska vara.

I svarta stunder känner Marie Wall Almquist sig rätt orolig för den här utvecklingen.

– Dagens unga är mer medvetna om sina karriärval än tidigare och jag har svårt att se att människor väljer att gå en konstnärlig högskoleutbildning för att sedan få en lön som inte alls står i paritet med längden på utbildningen. Och om kulturskolorna inte kan rekrytera välutbildade lärare, vad blir kulturskolan då?