Här tjänar praktisk-estetiska lärare mest – och minst

Lärare i de praktisk-estetiska ämnena har varken en lönenivå eller ökningstakt som matchar deras arbete, säger Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström.

Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i praktisk-estetiska ämnen

Lönestatistik Sämre utgångsläge – och ändå mindre procentuellt påslag. Ny statistik visar att lärare i de praktisk-estetiska ämnena och kulturskollärare fortsätter att halka efter andra lärargrupper lönemässigt. Här tjänar de bäst och sämst i landet.

Emma Olsson

8 apr 2022

Hampus Jarnlo

Lärare i de praktisk-estetiska ämnena i grund- och gymnasieskolan tjänade i snitt 38 663 kronor i månaden förra året. Det är 1 000 kronor sämre än högstadielärare i de teoretiska ämnena som i snitt tjänade 39 659 kronor i månaden och mer än 2 000 kronor sämre än gymnasielärare i de allmänna ämnena som tjänade 40 720 kronor i månaden. För lärare i kulturskolan är läget ännu dystrare – där var snittlönen 33 937 kronor i månaden förra året. Det visar den nya partsgemensamma lönestatistiken för Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Sveriges kommuner och Regioner (SKR).

"Lönenivån matchar inte arbetet"

Inte nog med att utgångsläget är sämre – löneglappet till lärare i de teoretiska ämnena växer dessutom. Löneökningen på i snitt 2,6 procent för de praktisk-estetiska lärarna och 2,4 procent för kulturskollärarna, mellan år 2020 och 2021, är nämligen lägre än ökningen på 2,8 procent för högstadielärare i de teoretiska ämnena och 2,7 procent för gymnasielärare i allmänna ämnen.

Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström understryker att löneläget är som sämst för lärare i de praktisk-estetiska ämnena – om man utgår från utbildningslängd och hur uppdraget faktiskt ser ut.

– Där har vi varken lönenivå eller ökningstakt som matchar deras arbete. Vi vet att lärare i kulturskolan också ligger lågt. De har inte legitimationskrav, det förklarar en del. Men vi behöver lyfta den delen av skolan också, de behöver en löneökningstakt i paritet med andra, säger Mathias Åström.

Ligger för lågt i utgångsläget

Om man inkluderar alla lärare ökade lönerna med 2,7 procent mellan 2020 och 2021. Resten av den svenska yrkeskåren landade lägre, runt 2 procent. Men Mathias Åström menar att lärarnas större löneökning inte märks så mycket räknat i kronor.

Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet.

– Rimligt är att jämföra med civilekonomer, civilingenjörer och jurister utifrån svårighetsgrad, utbildningslängd och det uppdrag som ligger. Och lärarnas löner ligger långt under de nivåerna. Lärarlönerna är mellan 10 och 20 000 kronor för låga, säger han och fortsätter:

– Med den här takten tar det fruktansvärt många år att få lönerna dit de ska ligga.

Experten: ”Lönerna rekryterar inte”

Det innebär problem för återväxten inom yrket. Lärarbristen beräknas av Skolverket ligga kring 12 000 behöriga personer fram till 2035.

– Det är ett jätteproblem att lärarlönerna inte är rekryterande. De ligger fortfarande på en nivå där för många väljer att bli något annat i stället, säger Mathias Åström.