Coronapandemin tuff utmaning för kulturskolan

Jalle Lorensson, ordförande i Kulturskolerådet, berättar om vad som gäller för vårterminens undervisning. Foto: Colourbox/Anders Roos
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i praktisk-estetiska ämnen

Många kulturskollärare är extra utsatta under pandemin. Trots det väljer många kommuner att fortsätta bedriva fysisk undervisning.
– Viljan att behålla den vanliga undervisningen är stark hos lärarna, säger Jalle Lorensson.

I vissa kommuner har kulturskolan gått över helt till distansundervisning. Men på de flesta håll fortsätter man att bedriva vanlig undervisning – med vissa anpassningar. Kulturskolan i Malmö kommer exempelvis fortsätta att bedriva fysisk undervisning för de elever som är födda 2005 eller senare. I övrigt följer man de rekommendationer som gäller för andra skolformer.

– Om vi hade stängt ner den fysiska undervisningen nu så hade det varit svårt att hitta ett läge under våren för att återgå till den, säger Jalle Lorensson som är ordförande i Kulturskolerådet och chef för Malmö kulturskola.

Han berättar att andan bland lärarna var förvånansvärt god under vårterminen när coronapandemins första våg slog till och all undervisning tvingades att ske på distans. Och i dag kan han se att vårens utmaningar har fördjupat samverkansarbetet inom organisationen.

"Dans på distans var smidigt"

Den enda undervisning som ställdes in helt och hållet under våren var orkester- och ensemblekurserna. De visade sig vara för svåra att genomföra. Däremot fortsatte Malmö kulturskola med teaterkurserna, vilket var en utmaning för lärarna under vårterminen.

– Den verksamhet som gick smidigast att ställa om var dans, vilket jag inte hade väntat mig. Lärarna spelade in dansövningar som eleverna fick öva på och visa för lärarna digitalt, säger han.

När höstterminen drog igång återgick man till ”vanlig undervisning” och försökte hitta lösningar för att coronasäkra lokalerna. De lärare som undervisade i instrument och ville ha plexiglas fick det, exempelvis. Och det har fungerat bra, tycker Jalle Lorensson.

Men faktum kvarstår, en hel del kulturskollärare är extra utsatta av olika anledningar. De undervisar ofta många elever som kommer från olika skolor. Lokalerna kan vara små och en del av undervisningen kräver en viss fysisk kontakt. Hur det blir framöver är därför svårt att förutspå, vilket skapar en oro bland många kulturskollärare.

Vill ha avgiften tillbaka

Och de framtida utmaningarna kan vara fler. För en tid sedan anmälde en elevs föräldrar kulturskolan i Kungsbacka till Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Deras dotter gick en danskurs och föräldrarna ville ha tillbaka halva terminsavgiften när undervisningen blev digital. I det fallet handlade det om 475 kronor. ARN bedömde att föräldrarna borde få tillbaka halva avgiften. Kungsbacka kommun sa nej, men än har inget definitivt beslut fattats. Ärendet pågår fortfarande. I Kungsbacka går det 1 500 elever. Om kommunen skulle behöva betala tillbaka alla avgifter skulle återbetalningen gå på 1,1 miljoner, skriver tidningen Norra Halland.

– Det är absurt. Det här är en väldigt skattesubventionerad verksamhet och kostnaden för en termin är ändå oändligt mycket dyrare än den man betalar så det vore mycket sorgligt om det skulle sprida sig. Det skulle vara ett direkt hot mot kulturskolans budgetar. På många skolor består uppåt 10 procent av intäkterna av avgifter. Digitaliserad undervisning måste ses som fullgod undervisning, säger Jalle Lorensson.

Distans i framtiden

Än så länge är han inte bekymrad över att det här ska leda till några större ekonomiska bortfall eller att intresset för kulturskolan ska svalna. Söktrycket är lika stort som tidigare. Han är heller inte orolig för att politiker skulle kunna se digitaliserade lösningar som ett sätt att spara pengar, på grund av att den har fungerat förhållandevis bra, på många håll.

Det har pågått diskussioner om möjligheten att driva digital instrumentundervisning sedan länge, för att nå nya målgrupper, berättar Jalle Lorensson.

– Då har det framför allt varit tekniken som har begränsat. Tidigare har ljudet i videoinspelningar varit syntetiskt och det har inte gått att uppfatta nyanserna. Fast dagens digitala verktyg är betydligt mycket bättre, säger han och fortsätter:

– Distansundervisning är enklare ju äldre eleverna är. Så i de fallen kan man säga att digital undervisning skulle kunna vara ett sätt att förbättra situationen för kulturskollärare, som då kan arbeta mer dagtid, säger Jalle Lorensson.

Kulturskolan följer riktlinjerna

Kulturskolan följer rekommendationerna och har ställt in samtliga evenemang och även lov- och helgaktiviteter. Det är regeringens beslut om att gymnasieelever ska undervisas på distans som ligger till grund för kulturskolans beslut att elever födda 2004 eller tidigare ska undervisas på distans i kulturskolans regi.

LÄS ÄVEN

Debatt: Därför måste Kulturskolan lagstadgas

De vägrade låta corona knäcka slutmusikalen

Forskare: Sång kan sprida mer covid-19 än tal