Bildläraren: Bättre arbetsvillkor i gruvan än i många klassrum

Det är Sveriges Lärare som med hjälp av data från SCB tagit reda på hur många utbildade lärare som gör något annat idag. Sammanlagt handlar det om cirka 35 000 personer.

Bland samtliga lärare är det närmare 20 procent som för närvarande (2021) inte arbetar som lärare – men bland lärare i praktisk-estetiska ämnen handlar det om närmare 30 procent.

För Terje Adkins, som också sitter i Sveriges Lärares förbundsstyrelse, var resultatet väntat:

– Vi lärare i praktisk-estetiska ämnen har ofta sämre arbetsvillkor än andra lärare. Och vi värderas inte lika högt.

Har ni blivit lägre värderade på senare år?

– Det har gått lite upp och ner, men det blir alltid värre under sämre tider. Nu är det ett dystert ekonomiskt läge och då ifrågasätter allt fler nyttan med praktisk-estetiska ämnen.

Var hör du sådana tongångar?

– Det kan vara från politiker och tjänstemän i kommunerna. Men ibland också från kollegor i andra ämnen. Man kan få höra att fokus i ännu högre grad borde ligga på de teoretiska ämnena.

Kan det bidra till att fler lärare i praktiskt-estetiska ämnen till sist väljer att lämna yrket?

– Ja, det kan vara den där sista orsaken som gör att man inte vill fortsätta. Men huvudorsaken är förstås den bristfälliga arbetsmiljön.

”Många skräckexempel”

Terje Adkins, som är fackligt ombud i Göteborg, var nyligen delaktig i en enkät om arbetsmiljön i staden som besvarades av över 200 lärare i bild, musik, slöjd, hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa. Resultatet var nedslående: Närmare var tredje lärare ”saknar ändamålsenliga lokaler för sitt ämne”.

– Vi fann många skräckexempel. Bildlärare kan få undervisa i klassrum utan rinnande vatten, hkk-lärare kan tvingas klara sig med två spisar till 15 elever.

Arbetsmiljöexperterna hos Sverige Lärare misstänker att problemen för lärarna i Göteborg är ganska representativa för landet som helhet. Enkäten visade också att många upplever att stressen på jobbet har ökat, mer ska hinnas med på kortare tid.

Mot den bakgrunden är inte Terje Adkins förvånad över det stora antalet som lämnat yrket.

– När dåliga arbetsvillkor kombineras med en låg värdering av ens insatser, ja då är det lätt att ge upp.

Begränsad arbetsmarknad

I rapporten om avhopp från yrket lyfter man ytterligare en förklaringsfaktor, att ”de praktisk-estetiska lärarna kan ha en alternativ karriär inom det område som de är utbildade att undervisa i, till exempel musiklärare som arbetar som musiker i stället”.

Terje Adkins är skeptisk till förklaringen:

– Vår arbetsmarknad utanför skolan är begränsad. Ska en bildlärare bli välavlönad konstnär? En idrottslärare inleda en egen idrottskarriär? Nej, förklaringen kan gälla för yrkeslärarna, men inte för oss.

Men i norra Sverige vet vi att de nya gröna näringarna har dragit till sig arbetskraft också från skolorna?

– Jo, det stämmer, jag vet att gruvan i Kiruna har lockat lärare. I gruvindustrin har arbetsmiljön förbättrats på ett helt annat sätt än inom skolan!

Andra kollegor, berättar han, har gått till restaurangbranschen, men vanligare är att de stannar inom yrken som kräver högskoleutbildning. Vissa är kvar i skolans värld, ofta på chefsbefattningar. 

Att en del av hans kollegor slutar att vara lärare behöver inte heller vara negativt, menar han.

– Det är ju bra att de inte är kvar så länge att de hinner bli utbrända. Jag har tyvärr kollegor som gått in i väggen innan de fyllt 30.

LÄS ÄVEN

Stora brister i arbetsmiljön för praktisk-estetiska lärare

Lärarna som lämnar skolan – här jobbar de idag

Lön för prestlärare: Så mycket tjänar lärare i praktisk-estetiska ämnen där du bor