Utbildade lärares fördelning över arbetsmarknaden, faktiska tal. Källa: Sveriges Lärare
Till startsidan
Idag finns 35 000 personer med lärarutbildning som arbetar med andra saker än undervisning. Nu bör fler av dem lockas tillbaka till skolan. Foto: Adobe stock
Skolans dag
På arbetsmarknaden finns 35 000 lärarutbildade personer som lämnat skolan för andra yrken. Störst är andelen inom yrkeslärarkåren.
Samtidigt råder lärarbrist i Sverige – något som kan förvärras under pågående besparingstvång, varnar Sveriges Lärare i en ny rapport.
LÄS ÄVEN: Läraren som återvände till skolan
Även om andelen lärare i arbete utanför skolan minskat något, så finns idag 35 000 personer som arbetar med andra saker än undervisning.
Detta utgör ungefär en fjärdedel av det totala behovet av nya lärare fram till 2035, enligt Skolverkets senaste prognos.
I en ny rapport skriver Sveriges Lärare att den vanligaste orsaken till att lärare söker sig till andra branscher är den bristande arbetsmiljön inom skolan. Andra orsaker är löneläge och andra arbetsvillkor.
– Det är främst arbetsmiljön och arbetsmängden som de som lämnat yrket anger som anledning, precis som verksamma lärare som funderar på att sluta anger och samma som unga anger till varför de inte söker till lärarutbildningen. Man behöver ge lärare möjlighet att vara lärare, få uppskattning för den erfarenhet och det ansvar man tar, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare.
Vissa lärargrupper är mer påverkade än andra. Störst andel lärare utanför skolan har yrkesgrupperna yrkeslärare, lärare inom praktisk-estetiska ämnen och lärare i fritidshem.
Utbildade lärares fördelning över arbetsmarknaden, faktiska tal. Källa: Sveriges Lärare
Speciallärare och specialpedagoger utgör i stället de lärargrupper där störst andel väljer att stanna kvar.
Enligt Sveriges Lärares rapport kan det bero på att både yrkeslärare och lärare inom praktisk-estetiska ämnen har alternativa karriärer att luta sig mot, till exempel sjuksköterska eller konstnär.
Ett vanligt yrke för avhoppade lärare är olika typer av chefspositioner, framför allt bland den lilla grupp speciallärare som inte arbetar inom skolan.
Diagrammet visar vad de utbildade lärare som gör annat sysslar med. Källa: Sveriges Lärare
Vanligt är annars yrken som kräver högskolekompetens, som kommunala utredare och olika typer av service- och omsorgsyrken.
Det råder också stora skillnader mellan olika delar av Sverige. I Norrlands och Stockholms län är andelen lärare som arbetar inom andra sektorer störst.
Till stor del beror det på arbetsmarknaden i övrigt – var det finns jobb. Samma sak gäller skillnader mellan kommunerna.
Totalt har Sveriges Lärare tittat på de 124 kommuner som har minst 20 000 invånare. Översikten visar att det finns stora skillnader mellan dem när det gäller lärare som gör annat.
De 20 kommunerna med högst andel som gör annat. Källa: Sveriges Lärare
Solna har störst andel, Staffanstorp lägst. I Solna ligger skolmyndigheterna, med stort behov av utbildad och skolspecialiserad personal.
Samma effekt ses i Härnösand, där Specialpedagogiska skolmyndigheten har regionkontor. Det gäller också kommuner där industrin är stark, som till exempel Kiruna.
Åsa Fahlén är en av de lärare som lämnat undervisningen, men saknar den.
– Jag har aldrig tänkt något annat yrke. Det är fantastiskt när man får rätt förutsättningar, när man fått tid att förbereda sin lektion, hinner se upp alla elever i klassrummet och fånga upp elever som behöver något extra. När man har behöriga kollegor att stämma av med, då är det jätteroligt.
– Men när de börjar skära i det så går det från att vara enormt betydelsefullt och givande till enormt stressande, säger Åsa Fahlén.
LÄS ÄVEN:
Därför återvände han till skolan – ”En ögonöppnare”
Debatt Niels Parup-Petersen spår lägre behörighet om nästa utbildningsminister kommer från SD
Replik Christian Liljeros svarar på Academedias krav på mer inflytande över gymnasiet
Debatt Hon undrar hur våra politiker skulle klara de vanliga reglerna på skolgården
Debatt Ny speciallärarutbildning – hur ska uppdelningen se ut?
Debatt Professorns försvar för den nya läroplanen, ljudningen och avkodningen
Debatt Friskolejätten: ”Det är så vi stärker gymnasieskolan”
Debatt Liberalerna går till val på maxtak i förskolan: ”Nästa steg”
Debatt Simona Mohamssons (L) löfte: ”Vi sätter skolan först”
Debatt Niels Paarup-Petersen (C) förklarar varför han vill pausa regleringen av lärares tid
Debatt Replik: ”Lösningen är inte att avveckla valfriheten”
Debatt Setayesh Kormi Nouri ställer frågan: vad i skolan hindrar elever från att utvecklas?
Debatt ”Teori och praktik ska inte mötas först när studenten börjar arbeta”
Krönika Maria Wiman hoppas att skoldådskommisionen lägger tyngden på förebyggande och långsiktigt arbete.
Debatt Christian Liljeros svarar sina kollegor om de privata yrkesutbildningarna
Krönika Sex orosmoln med den nya lagen om lärarnas tid – men det finns en lösning.
Debatt Janna Milestad undrar hur den nya skolan kommer att landa i klassrummet
Debatt Ulrica Björkblom Agah uppmanar kollegorna att säga stopp till trender utan vetenskapligt stöd.
Debatt Arbetsgivarna håller emot. Centerpartiet vill pausa. Det handlar om reformen av lärares undervisningtid. ”Striden är långt ifrån över”, skriver Andreas Williamsson.
Debatt Thom Hunter och Hanna Garberg drar en röd linje mot arbetsgivarna om regleringsreformen
Skolattacken ”Det spelades upp mycket från den 4 februari”. ✓ Flera likheter med Risbergska.
Debatt Susanna Taskila kräver ett större samhällsansvar för eleverna som mår dåligt.
Skolattacken Dröjde timmar innan Aleksandra Dujso och eleverna fick lämna sina gömställen efter attacken.
Debatt Tre saker sticker ut bland länderna med högst Pisa-resultat
Debatt Studiebesöket i Tjeckien väckte frågor om svenska lärares arbetsliv
Skolattacken Olskog: ”Regeringen har lyssnat på oss i de här delarna”.
Ledarkrönika ”Skola, socialtjänst, polis och psykiatri måste kunna agera tätare tillsammans när allvarliga varningssignaler finns.”
Hot och våld 18-årig elev beväpnad med svärd gripen misstänkt för mord och mordförsök.
Debatt Centerpartiet: ”Arbetsmarknadens parter ska vara med och utforma detaljerna”.
Valet 2026 ”Behöver fundera över vems intressen man egentligen företräder.”
Debatt Replik: Kollegorna på Praktiska gymnasiet svarar på kritiken mot yrkesutbildningarna
Valet 2026 1 600 skolor har redan anmält sig till årets skolval.
Krönika ”Det här är en del av jobbet som jag glömmer varje år.”
Krönika ”En kärleksförklaring från ett bultande hjärta”
Jag är lärare ”Språk är ett sätt att förstå världen, och varandra”
Skolplikt Skolor, polis och socialtjänst jobbar för att alla barn ska återvända till skolan efter loven
Debatt Fyra förutsättningar för att skrota marknadsskolan – håller du med?
Debatt Vanliga missuppfattningen om elevinflytande – forskarna varnar för riskerna
Valet 2026 Gymnasieläraren Rickard Mohss: ”Lärare behöver rejälare löner och tydligare lönesteg”.
Valet 2026 Förskolläraren Sebastian Örgesvik: ”Politiken ska inte detaljstyra lärarna”
Valet 2026 Gymnasieläraren Torbjörn Brage Velander: ”Bristande likvärdighet är vår största utmaning”
Valet 2026 SO- och språkläraren: ”Ojämlikhet och segregation hör till våra största utmaningar”.
Valet 2026 Förskolläraren Charlotte Wannius Falk: ”Trygghet och studiero är jätteviktigt”.
Valet 2026 Specialläraren Cecilia Runesson: ”Fler elever måste klara grundskolan”.
Valet 2026 Yrkesläraren Marc Ersson: ”Lönerna behöver höjas”.
Valet 2026 SO-läraren Jessica Fryksten: ”Likvärdigheten måste öka i skolan”.
Debatt Hon kräver insatser mot tystnadskulturen
Debatt En chans att stoppa obehöriga från att undervisa, enligt Liberala kvinnor
Friskolor Sveriges Lärare fortsätter driva vinstförbud i skolan
Valdebatt Mp svarar på KD:s skolprogram: ”Märkliga prioriteringar”
Valdebatt Hon efterlyser förslag byggda på skolans faktiska förutsättningar.