Replik: ”Per Måhl har fel om betygen”
Per Måhl har fel om betygsutredningen, skriver läraren John Nilsson i sin replik.
Replik ”Enligt mig feltolkar Per Måhl betygsutredningen”, skriver gymnasieläraren John Nilsson.
Pehr Måhl gör en felaktig tolkning av betygsutredningen när han kritiserar den.
Först och främst så kommer betygen enligt utredningen fortsatt sättas av läraren oberoende resultat på nationella slutprov. Det innebär att en övervägande del av meritvärdet (70 procent), som eleven söker vidare på, kommer bygga på lärarnas kriteriesatta betyg.
”Mer rättvist urval”
Dessa kalibreras sedan, förenklat, på skol-/programnivå så att skolors betygsvärden (och därmed individens) i större utsträckning motsvarar de faktiska kunskaperna vilket skapar förutsättningar för ett mer rättvist urval till gymnasieskola och högre utbildning. Kvarstående 30 procent bygger på elevens genomsnittliga individuella nationella slutprovsresultat.
Angående de ”hemliga normrelaterade nationella proven som ska rättas digitalt och styra betygssättningen” så verkar vi ha läst olika utredningar.
De nationella slutproven föreslås domineras av flersvars- och kortsvarsuppgifter som delvis automaträttas, delvis bedömas centralt.
Utredaren medger problematiken med att betydelsefull information faller bort varvid att 70 procent av meritvärdet bygger på de lärarsatta betygen.
”Felaktig uppgift”
När samtliga elevers prestationer är färdigbedömda kommer eleven komma åt sina resultat och se hur prestationerna blivit bedömda. Även lärarna på skolan kommer få återkoppling så jag ställer mig frågande till Måhls antagande om ”hemliga normrelaterade nationella prov”, det är helt enkelt felaktigt.
Utifrån Måhls fem villkor vilka måste uppfyllas för att betyg ska bli likvärdiga och prov ska ge positiva effekter så har jag några kommentarer:
”Höj kraven på kompetens”
Angående ämneskunniga lärare så är Måhl och undertecknad helt överens. Här har vi idag stora brister och kraven på akademisk ämneskompetens borde höjas inom de flesta delar av skolväsendet.
Kriterierelaterade uppgifter är problematiska. Vi har idag sällsynt diffusa kriterier som kopplas till ett ofta rätt övergripande centralt innehåll vilket enligt mig omöjliggör likvärdighet.
Två välutbildade ämneskompetenta lärare kan komma att göra olika utan att någon formellt gör fel. Systemet som Måhl var med och byggde upp ,bland annat som sakkunnig åt Betygsberedningen med Läraruppdraget (SOU 1992:59) och fortfarande försvarar är i sin helhet internationellt unikt med stora brister gällande både reliabilitet och validitet.
Lärarna kommer fortsatt sätta betyg och dessa kommer fortsatt utgöra majoriteten av det meritvärde eleverna söker vidare på vilket jag upplever att Måhl väljer bortse ifrån.
”Begränsar inte autonomin”
Varför Måhl vänder sig mot digital (automatisk?) rättning, som en del av hanteringen av de nationella slutproven, förstår jag inte. Måhl indikerar, egen tolkning, att detta påverkar lärarens roll i klassrummet men jag använder själv, delvis, sådana metoder utan att det begränsar min autonomi eller undervisning.
Professor Thomas Haladynas, för att nämna ett exempel, forskning visar på dess praktiska möjligheter. Vitalt är att provens innehåll korrelerar med konstruktet, vilket likt digitala prov och central rättning är en utmaning i sig.
Som noteras delar jag vissa av Måhls ståndpunkter men är av uppfattningen att han har fel i att jag som ämneskompetent lärare enskilt, utifrån betygskriterier, kan skapa nationell likvärdighet.
Förslaget gör att jag kan fokusera på min undervisning
Jag kan skapa likvärdighet inom de elevgrupperna jag undervisar men för att säkerställa den nationella likvärdigheten krävs än objektiv och extern faktor vilket utredaren föreslår. Förslaget medför att jag kan fokusera på min undervisning och i större utsträckning slipper press från externa aktörer eftersom felaktiga meritvärden kalibreras.
Något som enligt mig ökar möjligheten att fokusera på kärnuppdraget, nämligen min undervisning.
John Nilsson, gymnasielärare
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?
Gör så här:
- Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
- Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
- Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.
Mejla till oss på: debatt@vilarare.se
LÄS ÄVEN:
