”Staten ska inte betala för kommunernas försummelser”

• LÄS ÄVEN: Hon rasar efter skolledarnas utspel: ”En skymf”

Sveriges Kommuner och Regioner och Sveriges Skolledare hävdar (SvD Debatt 17 januari) att regeringen har hetsat fram ett förslag om att reglera lärares undervisnings- och planeringstid. De menar att förslaget skulle försvåra rektorers styrning, hota elevernas rätt till undervisningstid och vara otillräckligt finansierat. Arbetsgivarrepresentanterna har fel i sak.

För det första har inte reformen hetsats fram. Frågan har utretts av en statlig utredning som har beaktat hur dessa saker reglerades förr, vad olika förändringar inneburit samt lämnat ett förslag som syftar till att åtgärda de problem som idag omgärdar lärares undervisnings- och planeringstid. Problemet med båda dessa är att de inte är dimensionerade i förhållande till dels varandra, dels lärares övriga arbetsuppgifter vilket totalt sett skapar en obalans mellan krav och resurser i lärares arbete. Arbetsmiljöforskning har visat att en sådan obalans är en grogrund för stressrelaterad ohälsa, inte minst vanlig i olika välfärdsyrken. Styrkan i det kommande förslaget är just att skapa balans, samtidigt som variation i undervisningsuppdraget möjliggörs.

Regleringar är på sin plats

För det andra är påståendet om minskad lokal flexibilitet felaktigt. Utredningen föreslår spann i undervisningstid som ska relateras till exempelvis klasstorlek och elevsammansättning. Erfarenheten visar att avsaknad av nationella ramar inte leder till differentiering utan till ett race mot botten. Det gäller inte minst elevernas undervisningstid.

Historiskt har SKR velat avskaffa all reglering av elevernas undervisningstid (det vill säga timplanerna) för att kunna öka anpassningen till elevers behov. En statlig utredning av elevernas undervisningstid visade nyligen att denna anpassning är i det närmast obefintlig. Istället lägger skolor och huvudmän ut den minimala mängd tid eleverna har rätt till, oavsett vilka behov eleverna har. Statliga regleringar tycks därför vara på sin plats.

Kan inte vara statens uppgift

För det tredje är det ännu ingen arbetsgivarrepresentant som – med riktiga data för lärares undervisningstid – har kunnat visa att regeringens beräkningar skulle vara felaktiga. Den statliga utredningen gjorde ett misstag i sina beräkningar, men som Sveriges Lärare har redovisat i sitt remissvar finns ett antal principer som måste beaktas när kostnaderna ska beräknas. Till exempel kan det inte vara statens uppgift att ersätta de fristående huvudmän som idag tar ut de största undervisningsuttagen (och vinsterna!) på samma sätt som de huvudmän som sköter sig.

Det kan inte heller vara statens uppgift att fullt ut kompensera för kommunernas bristande ambitioner för skolväsendet under 30 år, där lärares undervisningstid har ökat och elevernas minskat. Detta skulle endast kunna bli statens uppgift i samband med ett statligt huvudmannaskap för skolväsendet. Sveriges Lärare vill detta, men SKR brukar motsätta sig det.

Skolans viktigaste resurs

Den undervisningstid som eleverna spenderar med välutbildade och väl förberedda lärare är skolväsendets allra viktigaste resurs. Till skillnad mot sin fackliga organisation välkomnar därför många skolledare med lärarbakgrund regeringens förslag. Med regleringar får de verktyg, inte minst för att kräva resurser.

En betydande andel skolledare saknar dock lärarbakgrund, vilket sätter sina spår även hos organisationen Sveriges Skolledare. Därför är det positivt att den nya rektorsutredningen föreslår krav på lärarexamen för alla framtida skolledare, vilket Sveriges Lärare varmt välkomnar. Sveriges elever behöver lärare och skolledare som tillsammans vet vad som är viktigast för elevernas resultat.

Anna Olskog, förbundsordförande, Sverige Lärare

LÄS MER:

Hon rasar efter skolledarnas utspel: ”En skymf”

Ministerns löfte till lärarna – och sågning av skolledarna

Olskog om klyftan i skolan: ”Systemet är ruttet”