Forskaren: ”Skolan bygger på halv kunskap”

Riksrevisionens rapport slår fast det många lärare redan vet: svensk skola saknar ett fungerande system för att samla in, pröva och utveckla den erfarenhetsbaserade kunskap som lärare besitter.

Forskning bekräftar Riksrevisionens slutsatser: Skolor arbetar osystematiskt med lärares erfarenheter, vilket leder till att viktig kunskap går förlorad och att kompetensutveckling blir kortsiktig, externt styrd och svagt förankrad i undervisningens behov (Sivhed, 2025).  

”Ingen motsättning”

Mitt i detta står den dubbla kunskapsgrund som skolan ska vila på: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Det finns ingen motsättning mellan forskning och erfarenhet, men ofta läggs fokus på den vetenskapliga grunden, den är lättare att ta på och finns dessutom dokumenterad.

Problemet som uppstår är att dessa två kunskapsformer sällan får förenas på ett sätt som fungerar i skolans verklighet.

”Lokala arbetssätt”

Vetenskaplig grund riskerar att bli något som kommer utifrån och ska ”implementeras”, medan beprövad erfarenhet reduceras till individuella eller lokala arbetssätt som inte prövas systematiskt.

Ingen av delarna räcker var för sig, skolans uppdrag kräver en helhet. Skolans problem är bristen på en kunskapssyntes mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Så länge lärares erfarenheter inte får erkännande som en vetenskapligt prövbar kunskapsform, kommer skolan fortsätta famla efter lösningar som är antingen för generella, för ideologiska eller för långt från klassrummets verklighet. Det är här en vetenskapligt beprövad erfarenhet blir nödvändig.

”Kunskap tas på allvar”

Vetenskapligt beprövad erfarenhet förenar den systematiska prövningen från vetenskapen och den situerade insikten från praktiken. Det innebär att lärares kunskap tas på allvar och undersöks med samma noggrannhet som forskning.

Lärare formulerar själva vilka frågor som behöver prövas och därefter sker arbetet systematiskt, med kollegor, med dokumentation, med elevperspektiv och med stöd av forskare på professionens initiativ.

Arbetssättet är inget nytt, så har man länge arbetat länge med klinisk forskning inom medicin. 

Att arbeta utifrån en vetenskapligt beprövad erfarenhet är också ett sätt att ta Riksrevisionens kritik på allvar.

Kravet: ”Politiskt mod”

Om skolan ska bli en lärande organisation måste erfarenheter kunna delas, prövas och utvecklas gemensamt. Det går inte om kunskap förblir individuell eller om kompetensutvecklingen fortsätter styras uppifrån.

Kunskap förblir individuell

Det som nu krävs är politiskt mod att inse att skolans kunskapsutveckling inte längre kan vila på en halv grund. Utbildningspolitiken står därför inför ett vägval, antingen fortsätter man reproducera ett system där lärares erfarenhetsbaserade kunskap saknar institutionellt stöd, eller så bygger man de processer och villkor som gör det möjligt för professionen att utveckla sin egen praktik.

Det senare är det enda som på allvar kan stärka skolans kvalitet.

Elna Sivhed, fil dr i utbildningsvetenskap, Lunds universitet

LÄS ÄVEN:

De slår hål på myterna – med vetenskap för lärare

Riksrevisionens kritik: Svagt stöd för vetenskaplig grund

Skolverkets besked – så ska de återfå lärarnas förtroende

Edholm: ”Skolverket har inte varit lärarnas bästa vän”

Niclas Fohlin: Därför får vi lärare problem med evidenshysterin

Lärarna reagerar på kritiken: ”En upprättelse”