”Fem krav för att betyg ska få positiva effekter”
Betygsforskaren Per Måhl är kritisk till betygsutredningen.
Debatt Det finns fem villkor som måste vara uppfyllda för att betyg ska bli likvärdiga och prov ska ge positiva effekter, skriver betygsforskaren Pehr Måhl.
- Proven ska innehålla kriterierelaterade uppgifter som ämneskunniga lärare har gjort.
- Elevernas prestationer ska bedömas av ämneskunniga lärare.
- Betygen ska sättas av undervisande lärare.
- Tilliten till de bedömningar som görs av verkliga och närvarande lärare ska återställas.
- Normrelaterade uppgifter och digital rättning ska avvisas.
I början av 1960-talet ansvarade Robert Glaser för utprövningar av så kallade ”programmerade material”. Eleverna skulle bedriva självstudier, läsa kurslitteratur och svara på frågor. Den som svarade rätt skulle fortsätta till nästa kapitel. Den som svarade fel skulle repetera.
Efter flera års utprövningar drog Robert Glaser slutsatsen att konceptet inte fick de positiva effekter som man trodde och för att förklara varför gjorde han en distinktion mellan två typer av mätningar: ”Kriterierelaterade mätningar” (Criterion-Referenced Measurement, CRM) och ”Normrelaterade mätningar” (Norm-Referenced Measurement).
”Mätningar avgör effekten”
Normrelaterade mätningar innebär att man först testar uppgifter och räknar ut hur många det är som gör rätt. Sen tar man bort uppgifter som för många eller för få gör rätt på.
Till proven väljer man ut uppgifter med olika lösningsfrekvens så att utfallet blir normalfördelat. Det vill säga, normrelaterade prov innehåller alltid många uppgifter som rättas med poäng, de genomförs ofta på tid och syftet är att rangordna provtagarna.
Vid kriterierelaterade mätningar är uppgifterna är kända i förväg och de speglar obligatoriska resultat (Learning Outcome). Av prestationerna framgår huruvida eleverna har tillgodogjort sig de nödvändiga kunskaper och de praktiska förmågor som krävs för att fortsätta till nästa nivå. Kriterierelaterade prov innehåller få uppgifter och alla provtagarna kan få samma resultat.
Betygen ska sättas av undervisande lärare
Robert Glaser drog slutsatsen att det var mätningarna som avgjorde effekterna och om de var normrelaterade så försämrades resultaten. Eleverna lärde sig inget av att göra uppgifterna, rättningen klargjorde inte vem som behövde repetera och när kursen var slutad hade många glömt det mesta. Om de istället var kriterierelaterade så förbättrades resultaten.
”Då lär sig eleverna”
Eleverna lärde sig mer av att göra uppgifterna, de kunde själva avgöra om resultaten var uppnådda och om läraren gav återkopplingar som klargjorde vad den som inte hade nått resultatet borde öva mer på så ökade antalet som klarade kursen.
Före 1960 var kriterierelaterade uppgifter det normala. Att rangordna elever fanns inte på kartan. Varför skulle lärarna göra det? De ville veta vem som kunde det som krävdes för godkänt.
Men i Sverige förändrades det på 1960-talet. Då sjönk förtroendet för lärarna och normrelaterade uppgifter och prov uppfattades som objektiva. De centrala proven, som styrde betygen, var normrelaterade och även lärarnas prov förändrades. Uppgifter av typen ”Vilka åtta länder passerar Donau?” och ”Ange tre kännetecken hos hackspettens tunga” blev frekventa (se Svingby: Sätt kunskapen i centrum, 1985). Muntliga uppgifter som inte gick att rätta med poäng påverkade inte längre betygen.
Men i början av 1990-talet förändrades det internationella forskningsläget. Robert Glaser hade haft rätt!
Det är uppgifterna som avgör effekterna och normrelaterade uppgifter försämrar inlärningen (se ”Educational Measurement: Issues and Practice”, Volume 13, Number 4 Winter 1994 m fl).
Det betygssystem som infördes 1994 hade alltså stöd i internationell forskning. Men nu 30 år senare har en utredning ”Ett likvärdigt betygssystem” föreslagit en återgång till normrelaterade betyg där elevernas prestationer på hemliga normrelaterade nationella prov som rättas digitalt ska styra betygssättningen.
Förslaget sägs medföra att betygen blir likvärdiga och att fler elever kommer att lära sig mer. Men det är inte sant. För om betyg ska bli likvärdiga och om prov ska få positiva effekter ska de fem villkoren vara uppfyllda.
Proven ska innehålla kriterierelaterade uppgifter som ämneskunniga lärare har gjort. Elevernas prestationer ska bedömas av ämneskunniga lärare. Betygen ska sättas av undervisande lärare. Tilliten till de bedömningar som görs av verkliga och närvarande lärare ska återställas och normrelaterade uppgifter och digital rättning ska avvisas.
Då kan prov och betyg få positiva effekter.
Per Måhl, betygsforskare
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?
Gör så här:
- Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
- Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
- Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.
Mejla till oss på: debatt@vilarare.se
LÄS ÄVEN:
22 viktiga förslag om nya betygssystemet
