”Därför haltar kritiken mot skrivundervisnings-råden”
Robert Walldén rider ut till försvar för texttriangeln.
Debatt Robert Walldén, en av de utsedda granskarna av Skolforskningsinstitutets översikt, menar att kritiken mot råden om skrivundervisning träffar fel.
Agneta Gulz och Magnus Haake riktar i en granskning allvarlig kritik mot Skolforskningsinstitutets forskningsöversikt om att främja skrivkunskaper i de allra tidigaste skolåren, vilket Vi Lärare har rapporterat om. Som en av de utseddagranskarna av översikten väljer jag i detta inlägg att bemöta invändningarna mot det teoretiska ramverket texttriangeln (Punkt 3 i granskningen).
Modellen visar olika textaspekter som skribenter behöver beakta, från globala nivåer (t.ex. sammanhang, syfte och mottagare) till lokala (t.ex. stavning och interpunktion). Gulz och Haake menar att modellen har utvecklats för avancerade skribenter och att den därför är helt olämplig utgångspunkt i en översikt om skrivundervisning i tidiga skolår.
Bredare användning
Jag delar uppfattningen att texttriangeln inte fångar hur elever utvecklar grundläggande färdigheter som stavning och handskrift. Det är i grunden bra att tydliga begränsningar hos ofta använda ramverk lyfts fram. Modellen presenteras dock inte i översikten som ett heltäckande skrivundervisningsprogram, utan används som analytiskt verktyg för att kategorisera forskningsfokus i studier i fråga om textaspekter – inte som ett ”narrativ utifrån egna preferenser”.
Att modellen anpassats för ändamålet märks bland annat i att handskrift eller digitalt skrivande integreras på dess mest lokala nivå, tillsammans med stavning och interpunktion – aspekter som ofta kräver explicit undervisning i tidiga skolår, vilket översikten visar. Anpassningen används dock som en grund för ytterligare kritik.
Det är viktigt att beakta den bredare användningen av texttriangeln i skrivundervisning, bland annat som ett verktyg för att reflektera över skrivundervisning, texter och bedömning – inklusive i de tidigaste skolåren. Att texttriangeln används främst i nationella sammanhang framhålls av Gulz och Haake som en svaghet, men modellen har tydliga paralleller till nivåer eller skikt i internationellt etablerade ramverk. Två exempel är systemisk-funktionell genreteori och det norska Skrivhjulet – båda med omfattande empiriskt stöd även för tidigt skrivande.
Hur ser de själva på unga elevers skrivande?
Gulz och Haakes granskning väcker frågor om hur de själva ser på unga elevers skrivande. De tycker att det är en ”en märklig slutledning” att handskrift (tillsammans med stavning och ordval), enligt översikten ”behöver lyftas och relateras till frågor om textens övergripande syfte”. Menar de att kvaliteten på unga skribenters handskrift saknar betydelse för skrivandet av begripliga texter som uppfyller ett syfte?
Vidare avfärdas texttriangeln med motiveringen att avancerade skribenters skrivprocesser är ”helt väsensskilda från hur nybörjare bygger skrivförmåga”. Anses skribenter i åldersspannet årskurs 1–3 därmed inte behöva reflektera över syfte och mottagare, välja innehåll, strukturera sin text, formulera meningar, välja ord samt hantera stavning och interpunktion – textaspekter som texttriangeln uttryckligen belyser? En sådan position riskerar att ge en snäv syn på unga elevers skrivutveckling som saknar vetenskapligt stöd.
Robert Walldén, gästprofessor i svenska som andraspråk och docent i svenska med didaktisk inriktning
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?
Gör så här:
- Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
- Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
- Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.
Mejla till oss på: debatt@vilarare.se
LÄS MER:
”Lärare förtjänar kunskap som stärker dem i yrket”
