”AI kan inte lära eleverna socialt samspel”

I artikeln ”Forskaren: AI kan göra skolan hälften så lång” argumenterar Torkel Klingberg för att AI och digitala verktyg kan revolutionera utbildningen och påskynda genomförandet av grundskolan till 4-5 år. Även om Klingbergs vision kan verka lockande, finns det flera betydande invändningar som måste beaktas.

Skolan är inte bara en plats för att inhämta kognitiv kunskap utan är i lika hög rad en arena för socialisering av de värderingar och normer som gäller för samhället i stort. Dessa värden lärs främst in genom den dagliga sociala interaktionen med andra elever, inte genom formell undervisning.

”Eleverna blir otillräckligt förberedda”

Det är genom det sociala samspelet som barn lär sig vad som är acceptabelt och vad som inte är det. Att korta ned skoltiden skulle således innebära att eleverna får mindre tid att socialiseras och anamma de normer och värderingar som är nödvändiga för att fungera i samhället. Det leder i sin tur till att eleverna blir otillräckligt förberedda för vuxenlivet och arbetsmarknaden.

Om eleverna slutför grundskolan i 11-årsåldern, vad ska de göra därefter? Om gymnasiet och högskolan också effektiviseras på samma sätt borde eleverna kunna vara klara med sin utbildning redan i 15-årsåldern. Ska de börja arbeta då och är de i så fall verkligen mogna för den typen av ansvarstagande som det moderna arbetslivet kräver?

Att skicka ut så unga individer på arbetsmarknaden förefaller inte vara särskilt realistiskt. Vilken arbetsgivare kommer att vara villig att anställa så unga arbetstagare?

”Elever är individer”

Klingbergs tankegång förefaller bygga på antagandet att lärande är en mekanisk process som sker automatiskt med rätt pedagogik. Detta synsätt ignorerar det faktum att elever är individer med olika intressen, motivationsnivåer och förutsättningar. Det finns inga garantier för att alla elever automatiskt kommer att bli motiverade att lära sig det som föreskrivs i läroplanen, oavsett hur effektiva de digitala verktygen är.

Klingbergs vision förutsätter dessutom att det är möjligt för alla elever att uppnå alla mål i skolan. Men statistiken visar att måluppfyllelsen ligger relativt konstant över tid, omkring 75%. Att AI skulle kunna få upp måluppfyllelsen till 100% med halverad utbildningstid förefaller vara en utopi. Eller tänker sig Klingberg inte att alla elever ska få vara med på den resan?

Skolan inte bara kognitivt tänkande

En förutsättning för att man ska kunna effektivisera undervisningen är att man förstår att grundskolan i lika hög grad som kognitivt lärande handlar om socialisation och införlivande av normer och värderingar. Man måste också inse att en markant förkortad utbildningsperiod för unga människor får konsekvenser för hela samhället, inte minst ur ett sysselsättningsperspektiv.

Det är först när man även beaktar dessa aspekter som det blir möjligt att tala i termer av hur undervisningen ska effektiviseras.

Mats Andersson, lärare i fritidshem

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.